Plintgrund.

[Patjep]

Fått många bud i detta ämne.
Vad är lämpligast ? Göra om till krypgrund eller rensa ut löv m.m o lägga typ singel?
Har halva kåken på platta o andra på plintgrund, viss lutning är det mot plattan.

Alla tips mottages !


Mvh Patrik

 

[klaskarlsson]

Vad är fördelen med att göra om till krypgrund ?
Då måste du isf se till att det blir rätt - och dränering (singel) kommer du ju då inte undan heller- helst utvändig isolering - och fixa en bra övergång till plattan...
/K

 

[Patjep]

Har som sagt fått många förslag men ett av dem var att göra som du säger och inte göra om till krypgrund med tanke på att det var en massa jobb o måste i princip få det lustätt. Men andra har sagt motsatsen så försöker komma fram till vad som blir mest lämpligt. Vad kan man göra för bra övergång till plattan enligt dig ifall man behåller plintgrunden?

Mvh
Patrik

 

[klaskarlsson]

Omöjligt att säga om man inte vet hur det ser ut.
Grunden måste ju vara att inte leda in vatten mot plattan iaf

/K

 

[Traume]

Plintgrund,torpargrund, krypgrund alla är riskkonstruktioner, skulle rekommendera varmgrund om det inte går att göra en platta.

 

[klaskarlsson]

Plintgrund,torpargrund, krypgrund alla är riskkonstruktioner, skulle rekommendera varmgrund om det inte går att göra en platta.

Hmm att plintgrund skulle vara en riskkonstruktion, i högre grad än vilken grund som helst, har jag inte sett - har du ngn länk till sådana case ?
Annars brukar det ju vara en relativt säker konstruktion, inte minst eftersom det är lätt att inspektera

Sen undrar jag vad en "varmgrund" är ?
Är det en utvändigt isolerad krypgrund med aktiv avvfuktare/uppvärmning ?
Känns ju som en risk i så fall - om det blir strömlöst ?

/K

 

[Traume]

Alla typer av kalla grunder med träbjälk lag är riskkonstruktioner.
Varmgrund är en isolerad krypgrund som man blåser ner den varma fråbluften i så att utrymmet är varm, alltså finns det ingen möjlighet att det blir kondens på trossbotten, som är vanligt på kalla grunder.

Finns förstås sämre och bättre varianter på kalla grunder men generellt är det en riskkonstruktion.

 

[holmberg87]

Det här kanske är en dum fråga, men varför ska du göra om din plintgrund?

Jag håller inte med om att en plintgrund är en riskkonstruktion, det enda negativa är väl att det blir väldigt kallt under huset och att även golven kan bli kalla.

 

[Traume]

Ett exempel på när det kan bli kondens på trossbotten är på våren när det är kallt i grunden och det strömmar in varm fuktigluft då kondenserar det på trossbotten så pass att det hänger vatten droppar under, har man då många kalla nätter efter sig med varma dagar finns det risk för problem.
Vet att SP har gjort någon utredning av grunder där krypgrunder m.m klassas som riskkonstruktioner, finns flera andra utredningar med om detta, tror du kan söka på källor via wiki.

 

[findus42]

Alla typer av kalla grunder med träbjälk lag är riskkonstruktioner.
Varmgrund är en isolerad krypgrund som man blåser ner den varma fråbluften i så att utrymmet är varm, alltså finns det ingen möjlighet att det blir kondens på trossbotten, som är vanligt på kalla grunder.

Finns förstås sämre och bättre varianter på kalla grunder men generellt är det en riskkonstruktion.

Varm rumsluft kan bära mer fukt än kall uteluft. Verkar dumt att blåsa ner den i en kall källare även om syftet är att värma upp den. När den möter de kalla ytterväggarna så blir effekten just kondens. Kolla upp din teori lite mer.

Mvh Findus

 

[Traume]

Varm rumsluft kan bära mer fukt än kall uteluft. Verkar dumt att blåsa ner den i en kall källare även om syftet är att värma upp den. När den möter de kalla ytterväggarna så blir effekten just kondens. Kolla upp din teori lite mer.

Mvh Findus

Missad du "isolerad krypgrund"?
Meningen med isoleringen är att ta bort alla kalla ytor, samt att bjälklaget inte behöver isoleras på samma sätt, det är ju ändå bara organiskt material som tar skada av fukt.

 

[Traume]

här är en länk på hur det kan göras.
http://www.isover.se/solutions/g209-varmgrund

 

[haavard]

Varmgrund räknas som en säker konstruktion. Jag tycker ju iofs att allt som kräver en fungerande teknik är lite risky, men det är ju jag...
Plintgrund har jag heller aldrig hört skulle vara osäkert. Vad är källan? (Om plintarna är typ 5 cm höga kan jag förstå det, men inte om det god luftning under huset.)

 

[holmberg87]

Men om du har en plintgrund har du inte en kall grund där varm utomhusluft kommer in och kyls av = kondens.
Du har ju samma klimat under huset som uteluften när du har en plintgrund.

Visst kan det skilja lite kanske om plintgrunden är väldigt trång och grund men knappast något märkbart.

 

[Traume]

Men om du har en plintgrund har du inte en kall grund där varm utomhusluft kommer in och kyls av = kondens.
Du har ju samma klimat under huset som uteluften när du har en plintgrund.

Visst kan det skilja lite kanske om plintgrunden är väldigt trång och grund men knappast något märkbart.

Som jag skrev så är våren en period då det kan uppstå problem, minusgrader på natten och varmt på dagen, i.o.m. att undersidan av bjälklaget blir ned kylt finns risk för kondens.
Här kommer ett utdrag från statens provningsanstalt.
Riskkonstruktioner
Fukt- och mögelskador som kan leda till problem i innemiljön kan inträffa i alla konstruktioner. Men vissa konstruktioner drabbas oftare än andra och kan därför betecknas som riskkonstruktioner. Nedan anges sådana konstruktioner och detaljer där det ofta inträffar skador och där man bör vara extra försiktig i samband med köp och extra noggrann i skötsel och underhåll.
Tak
Två skadeorsaker är vanliga: läckage av regnvatten eller smältande is och snö som kommer in utifrån och kondens av fuktig luft som kommer inifrån. Det kan ibland vara svårt att avgöra vad som orsakat fuktskadorna. Om skadorna finns på undersidan av taket över en kall vind kan följande tumregel användas. Om fukt och missfärgning finns på enstaka brädor och är tydligt begränsade till dessa brädor är skadeorsaken sannolikt läckage av regnvatten. Kontrollera om det finns otätheter i takpappen under takpannorna eller om det finns söndriga takpannor. Men om missfärgningen är likadan över stora delar av takytan kan skadeorsaken vara kondens av fuktig inneluft som kommer upp på vinden. Är du osäker på skadeorsaken skall du kontakta en fackman.
Låglutande eller helt horisontella tak kräver underhåll och skötsel eftersom eventuellt läckage genom hål i tätskiktet hamnar inne i byggnaden och leder till fuktskador.
Råd: Kontrollera taket med jämna mellanrum. Läckage av regnvatten kan ske under hela året, kondens av fukt inifrån kan bara ske när det är kallt ute. Om du ser tecken på skador, ta då reda på vad de beror på.

Väggar
Regn mot väggen kan ge läckage vid otäta anslutningar, t ex vid fönsterbleck. Kondens kan ske av fuktig inneluft som kommer in i väggen. En skalmur av tegel eller kalksandsten är fuktig efter varje regn och vindskivan inne i väggen utsätts för hög fuktighet som kan leda till påväxt och lukt. Exempelvis är asfaltimpregnerad träfiberskiva ett material som ofta drabbas vid felanvändning eller felkonstruktion såsom för liten luftspalt. Träpanel kan få rötskador om vatten kan komma in vid skarvar eller vid slarvigt islagna spik.

Råd: Misstänker du att det kan finnas mögelskador i väggen, kontrollera genom att sniffa utefter golvvinkeln på insidan. Sätt på köksfläkten så ökar flödet av luft.

Källare
I samband med energikrisen på 70- och 80-talen tilläggsisolerade man många hus och inredde källare som boutrymme. Invändig isolering på källarvägg är en riskkonstruktion eftersom eventuell fukt i väggen inte kan torka ut, varken utåt eller inåt, utan hindras av isolering och täta skikt.
Oisolerad källarvägg av betong, lättbetong eller lättklinkerbetong kan ha fuktfläckar och missfärgningar av påväxt men det är ovanligt att denna påväxt ger besvärande lukt inne. Orsaken till fukten i väggen är ofta vatten utifrån t ex beroende på dåligt fungerande dränering.
Utvändigt isolerad källarvägg är en konstruktion som har få fuktskador och kan därför betecknas som en fuktsäker lösning.
Oisolerade källargolv kan på samma sätt som oisolerade källarväggar ha fuktfläckar och avflagnad färg men sällan påväxt som ger lukt inne.
Råd: Kontrollera om källaren har invändig isolering på väggarna och isolering ovanpå betonggolvet. I sådant fall bör du, om du misstänker att det kan finnas mögel, kontakta en fackman för utredning och förslag till åtgärder.

Platta på mark
Platta på mark med isolering ovanpå betongen är en riskkonstruktion. Skälet är att de delar som ligger an mot den fuktiga betongen hamnar i en miljö där mögel och andra mikroorganismer kan växa. Dessa golv ger ofta ifrån sig en lukt av mögel.
Om betongplattan istället ligger ovanpå isoleringen, det vill säga om man i samband med bygget först lägger ut styv isolering på kapillärbrytande grus och sedan gjuter betongen, är förhållandena mycket bättre. Om betongen torkas ut ordentligt innan golvmattan läggs på är detta en bra, fuktsäker grundläggning åtminstone för måttligt breda hus, max ca 10 m.
Råd: Kontrollera om golvet har isolering ovanpå betongplattan. I sådant fall bör du, om du misstänker att det kan finnas mögel, kontakta en fackman för utredning och förslag till åtgärder.

Krypgrunder
Uteluftventilerad krypgrund är en riskkonstruktion. Skälet är att ventilationen vintertid kyler ner marken. Denna kyla finns kvar på våren och försommaren när varm och fuktig luft kommer in i grunden. Då stiger den relativa fuktigheten och det är vanligt att man får kondens i grunden. Detta leder till uppfuktning av konstruktionsmaterial, t ex blindbotten och syll, och av material som lämnats kvar på marken. Påväxt förekommer regelmässigt på sådant material och kan ge elak lukt som kommer in i bostaden. Elak lukt är vanligt förekommande i hus med krypgrund.
Inneluftventilerad varm grund är en fuktsäker konstruktion.
Gamla tiders "torpargrund" var en betydligt bättre konstruktion än dagens krypgrunder. Skälet är att man inte ventilerade grunden på vintern eftersom detta ledde till kalla golv. Dessutom fanns det en värmekälla i dessa grunder. Husets eldstad hade sitt fundament i grunden och eftersom man eldade för såväl matlagning som uppvärmning så spreds värme i grunden såväl sommar som vinter. Detta ledde till torra grunder. Den gamla "torpargrunden" liknar i sin funktion mera inneluftventilerad varm grund än uteluftventilerad krypgrund.
- See more at: http://www.sp.se/sv/index/services/moist/risk/Sidor/default.aspx#sthash.ug9sdLor.dpuf