Eftersom man köpt halva huset 1997 och att det därefter inte skett några värdehöjande åtgärder så är den halvan lätt att beräkna. Det belopp hon löste ut sin exmake med är anskaffningsvärde där.Jormby skrev:
Vad gäller den andra halvan så får man försöka göra en bedömning. Exmannen har kanske måhända deklarationen från 1998 kvar där denne rimligen borde tagit upp utbyggnader etc för att sänka sin skatt? Det hade varit den enklaste vägen att gå. Annars får man försöka se vad man kan hitta av kvitton, lån, uttag från sparkontot etc i samband med utbyggnaderna och anföra det som bevis. Vi har fri bevisvärdering i Sverige, men det är som tidigare sagts viktigt att man berättar vad det är för handlingar man har som ligger till grund för yrkandet.
Det här är inga ovanliga problem, och min bedömning är att Skatteverket inte är helt oresonliga om det man anför är rimligt och på något så när vettigt sätt kan styrkas.
Swetrot skrev
Vi har fri bevisvärdering i Sverige, men det är som tidigare sagts viktigt att man berättar vad det är för handlingar man har som ligger till grund för yrkandet.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det kan nog vara riktigt men man skall inte glömma att Skattemyndigheten fattar beslut. Beslut kan endast överklagas genom bevisning, det är mycket svårt att komma runt, det måste till hållbara bevis som då med största sannolikhet aldrig kommer att godkännas och då avgörs det i Kammarrätten och där vinner Skatteverket 99% av målen. En överklagan därifrån blir mycket kostsam om man ger sig på det. Så tänk efter före så det blir rätt och skulle man komma på något senare som gynnar en själv så kan man alltid gå tillbaka och begära en rättning.
Vi har fri bevisvärdering i Sverige, men det är som tidigare sagts viktigt att man berättar vad det är för handlingar man har som ligger till grund för yrkandet.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det kan nog vara riktigt men man skall inte glömma att Skattemyndigheten fattar beslut. Beslut kan endast överklagas genom bevisning, det är mycket svårt att komma runt, det måste till hållbara bevis som då med största sannolikhet aldrig kommer att godkännas och då avgörs det i Kammarrätten och där vinner Skatteverket 99% av målen. En överklagan därifrån blir mycket kostsam om man ger sig på det. Så tänk efter före så det blir rätt och skulle man komma på något senare som gynnar en själv så kan man alltid gå tillbaka och begära en rättning.
Kära nån... vad har du råkat ut för i ditt liv?cecar33 skrev:
Det absolut bästa i den här situationen vore om man kunde använda exmakens deklaration där denna deklarerat reavinsten för sin andel. Oanstastligt till och med i en rättsstat som Nordkorea...
Om man nu inte kan det så skall man inte ge slaget förlorat. Det kan mycket väl gå att med hjälp av gamla fakturor, kontoutdrag, bilder och bygglov visa att det har hänt saker med ett hus. Så länge man gör ett öppet yrkande riskerar man inga skattetillägg, utan det värsta som kan hända är att Skatteverket säger nej. I ett sådant läge så brukar det fortfarande gå an att prata med dem om vad de anser saknas och se om det går att rätta till.
Visst händer det att det inte alls går att enas och man får ta saken till rättssalen, men det är mycket få fall sett till hur det ser ut i var och varannan husförsäljning.
När hon löste ut mannen i samband med skillsmässan så var det troligen inte ett köp utan en bodelning, dvs det löstes inte ut någon reavinstskatt. Om man förvärvar en fastighet genom arv, gåva, eller bodelning så blir det ingen reavinstskatt, istället tar man över det ingångsvärde som den förre ägaren hade.
Detta är då en gissning från mig, man gör oftast så. Men det är ju fullt möjligt att det var en regelrätt försäljning också.
Detta är då en gissning från mig, man gör oftast så. Men det är ju fullt möjligt att det var en regelrätt försäljning också.
Precis min tanke. Många använder begreppet "lösa ut" fast det inte handlar om ett köp, utan en bodelning som Hempularen skriver,hempularen skrev:
Har även hittat lite felaktigheter i några andra svar, vilket kanske bara påvisar hur komplext det är med skattelagstiftningen i Sverige...
Första felaktigheten har jag sett i flera inlägg och det handlar om avdrag för värdehöjande renoveringar (dvs de renoveringar man får göra avdrag för om de skett tidigast 5 år före försäljningsåret). Dessa avdrag får man INTE göra om man byggt huset. Detta eftersom ett av kriterierna för avdraget är att huset ska vara i bättre skick efter renoveringen än vad det var vid förvärvet. Är huset nybyggt kan det således aldrig vara i bättre skick...
Andra felaktigheten var i ett tidigare inlägg där någon skrev att uppskov görs i proportion mellan anskaffningspris och försäljningspris. NEJ! NEJ! Det var de gamla reglerna. Sedan 1/1 2008 gäller: Vinsten på ursprungsbostaden minus skillnadsbeloppet (dvs prisskillnaden på ursprungsbostaden och ersättningsbostaden) Det som blir över får du göra uppskov med, upp till 1 400 000 kr. Solklart!
Nanny Fine, det är nog mig som du syftar på här.Nanny Fine skrev:...Andra felaktigheten var i ett tidigare inlägg där någon skrev att uppskov görs i proportion mellan anskaffningspris och försäljningspris. NEJ! NEJ! Det var de gamla reglerna. Sedan 1/1 2008 gäller: Vinsten på ursprungsbostaden minus skillnadsbeloppet (dvs prisskillnaden på ursprungsbostaden och ersättningsbostaden) Det som blir över får du göra uppskov med, upp till 1 400 000 kr. Solklart!
Tack för att du förklarade, jag har aldrig förstått exakt hur SKV räknar.
Har suttit och lusläst skatteverkets anvisningar utan att ha sett något om vad som händer när man köper ett billigare hus än man säljer.
Det scenariot finns kanske inte i deras värld.
De skriver ju byråkratiska vilket är lite svårtytt.
Still confused but on a higher level som de säger däröver
Min främst invändning var dock att man visst kan få uppskov med en del av reavinstbeskattningen, även om ersättningsbostaden är billigare än ursprungsbostaden.
Om sen någon kan redogöra förståeligt för beräkningsalgoritmerna luktar det Nobelpriset i ekonomi
.Tipsa gärna skatteverket att de kan ta med det i sin broschyr SKV 379.
Redigerat:
Här finns uträkningarna både köpa sälja dyrare och billigare:
http://battrehem.wordpress.com/2010/04/21/reavinstskatt-och-uppskov-vid-forsaljning-av-smahus/
http://battrehem.wordpress.com/2010/04/21/reavinstskatt-och-uppskov-vid-forsaljning-av-smahus/
INGEN vet hur SKV tänker.... ;-) Min avsikt är inte att mästra, hoppas inte du uppfattade det så.... :-o Din poäng gick fram, men det var bara jag som fastnade på smådetaljerna.... :-D
Nanny Fine skrev:
Jag har en kompis som jobbar på SKV, och det är faktiskt svårt att förstå honom ibland
Det är lugnt Nanny Fine, bra att du rättar till missförstånd! Fortsätt med detNanny Fine skrev:
http://www.skatteverket.se/privat/s...ovsbelopp.4.233f91f71260075abe8800030525.htmlKnockOnWood skrev:
På den här sidan finns det information om hur man räknar vid billigare hus.
Jag står dock fast vid min åsikt som jag svarade från början att eftersom vinsten är så stor att den räcker till det nya huset efter att man har betalat skatten finns det ingen anledning att som äldre person skjuta upp skatten. Bättre att vara helt "skuldfri" och slippa lägga ut pengar varje år som ränta på skatteskulden.
Det är tur att vi har varann...KnockOnWood skrev:
Jag har en kompis som jobbar på SKV, och det är faktiskt svårt att förstå honom ibland
Det är lugnt Nanny Fine, bra att du rättar till missförstånd! Fortsätt med det
Passar även på att hålla med inlägget före. Om man kan vara skuldfri borde man välja det, men om alternativet är att låna på bank så är ju uppskovet billigare...
I många fall så ligger ju reavinsten som kontantinsats i nästa boende, då kan man vara så illa tvungen att skjuta upp skatten för att ha tillräcklig insats i nästa affär.