Isåfall skulle man ju täcka parksliden med typ 50 cm jord och där så Lupiner, Ärtor eller det som ger mest kväveanrikning. Tar säkert sin tid men kanske? Man river ju iaf inte i rötterna och riskerar att reta plantan.H Hobbybonde01 skrev:
H Hobbybonde01 skrev:
Nja de stackars lupiner som växer på ytan gör nog varken från eller till i ett sådant försök.K karlmb skrev:
Du får nog ha ett fält av lupiner som du slår och krossar som ensilage och lägger ut i ett 50cm lager samt möllar ner innan du lägger på syrebarriären.
Om du byter ”kväver” med ”gödslar” och stryker texten från ”Märkligt till Lupiner” så kan du byta Ironi mot Sant.K karlmb skrev:
Argumentet mot lupiner är inte det som du skriver.K karlmb skrev:
Istället är argumentet att de kan växa på näringsfattiga störda marker, t ex grusiga och sandiga marker som vägbanker. Där tar de "real estate" från de naturligt växande arterna på sådana marker, sådana arter som tvingas växa där för att de blir utkonkurrerade på mer näringsrika marker.
Det andra argumentet som förs fram mot lupinerna är att de genom att kunna växa på sådana näringsfattiga marker med hjälp av symbios med kvävefixerande bakterier bygger biomassa där som blir näringsrik mull. Att lupinerna så förvandlar den näringsfattiga platsen till en näringsmässigt rikare och därmed minskar den möjliga "real estaten" för viss rar svensk flora.
Sen kan man fråga sig hur gott det empiriska stödet är för dessa två argument kring risker med lupiner.
Jag har inte sett några kvantitativa data som stödjer argument 1 tydligt, alltså mätningar av vilken area som lupiner tar upp, tillväxten av den arean per år och hur stor den arean är i relation till motsvarande mark om ej är bevuxen med lupiner över tid. Utan dessa data (som skulle vara enormt kostsam att samla in) blir det mest gissningar, anekdoktiska fältstudier och hypotetiska matematiska modeller (lupiner växer i vakuum typ).
Vad gäller det andra argumentet så saknas vad jag vet också helt kvantitativa data. Att man kan gödsla mark med lupiner är det inget tvivel om, men om det signifikant påverkar stora arealers igenväxning i Sverige har jag inte sett data på. Återigen blir det gissningar, anekdoktiska fältstudier och hypotetiska matematiska modeller.
Allt är ju en fråga om hur man förhåller sig vetenskaplighet. Inom naturvetenskapen lägger man traditionellt bevisbördan på den som påstår något. Den som vill visa på lupinernas farlighet har ett digert arbete framför sig.K karlmb skrev:
Men så är det ju inte i den allmänna debatten, den politiska debatten, miljörörelsen, vid myndighetsutövning eller i näringslivet. Där har man helt andra utgångspunkter för att agera och inte. Man fattar ofta beslut på rätt lösa boliner. Och kanske måste det vara så, i den världen är ju att inte agera också att agera.
Vad är det som händer egentligen? Flera av våra länsstyrelser går ut på Fb om allt från Lupiner till Jättebalsamin, samtidigt som EU sägs tagit bort Lupiner med därmot nu (1 juli) lagt till Parkslide på listan.Claes Sörmland skrev:
Jag har inte sett denna aktivitet från LS tidigare, är det obstruktion?
Är det inte något som följer av den nya förordningen då?
Nej, Länsstyrelsen ska följa de nationella riktlinjerna och inte driva någon egen agenda. De är trots allt en helt vanlig myndighet under regeringen. Lst i Stockholm hade bara länkar till Naturvårdsverkets och SLU:s listor nu när jag kollade.K karlmb skrev:
Det handlar nog om att länsstyrelsen och kommunerna har anställt en massa kommunikatörer och att de ser att dylika inlägg på sociala medier plockas upp av media sommartid. Och eftersom kommunikatörerna mäter sin framgång som den uppmärksamhet länsstyrelsen/kommunen får i traditionell media så blir fokus på lupiner, parkslide och annat som media kan hetsa kring. Engagemanget hos medarbetarna på SVT, SR, DN o s v för "gröna" frågor som dessa är grundmurat. Man vill hålla "klimatkrisen" levande i politiken/samhället och gör det genom inslag om t ex värmeperioder, skyfall och trådens ämne - läskiga invasiva arter.K karlmb skrev: