På väldigt många sätt håller jag faktiskt med dig, men tyvärr inte när det gäller artutrotning och kollapsade ekosystem.
Den här podden "När kollapsar ett ekosystem?" tycker jag speglar mina åsikter väl: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1257773
Det som dyker upp i först i huvudet är torskbeståndet utanför Newfoundland. Det tillhör ju allmänbildningen så jag antar att jag inte behöver gå in på detaljer. Annars är det lätt att googla på.Claes Sörmland skrev:
Den här podden "När kollapsar ett ekosystem?" tycker jag speglar mina åsikter väl: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1257773
Tydligen anser många forskare att stora delar av Europa var savanner med idisslare innan människan kom hit. Enligt den uppfattningen har vi alltså ökat andelen skog, inte minskat.Nissens skrev:
Det jag är rädd för är i grunden inte hur stora andelar av olika typer av naturområden som finns, utan snarare hur många arter vi kan utrota/decimera utan att det blir problem. Lyssna gärna på podden som jag länkade till nyss.
Edit: Jag glömde fråga om källor på att vi har en istid här om 1000 år.
Fy fan vilken lång jävla tråd om parkslide…Vi köpte en stuga som visade sig ha parkslide i ena hörnet av tomten. Vi skar ner hela beståndet försiktigt(rörde INTE i jorden) och eldade upp allt i en tunna. Kontaktade en bonde som gav mig ren glyfosat och penslade på i rörstumparna som stack upp ur jorden. Året därpå så penslade vi på allt så fort det kom upp ur jorden. I år är det treje året som vi penslar och det återstår endast 5 av ~100 plantor. Case closed!
Att överfiskning inte är bra för fortsatt möjlighet att fiska kan vi vara överens om. Där har vi väl de klaraste exemplet på där politiken inte kan leverera där den borde.S STB skrev:
Tråkigt att SR sprider bilden att ekosystem ofta kollapsar medan huvudfåran är att de inte gör det. Bara för att miljöforskare intresserar sig för undantagen för att få anslag (FORMAS), kunna publicera, få universitetstjänster och göra karriär och medial uppmärksamhet så betyder inte det att deras fokus representerar hur naturen fungerar i stort. Naturvetenskapliga forskare försöker utmana den förståelse vi har av naturen och eftersom vår förståelse är så god idag efter all tidigare forskning så blir det svårare och svårare. Man fokuserar då naturligt på frågor som är väldigt nischade, inte på den breda huvudfåran som redan är etablerad kunskap.
Enligt alla forskare var det istäcke i Sverige innan människan kom hit. När man flyger över tex Tyskland och Frankrike så slås man av hur lite skog det finns där…S STB skrev:
Om jag minns rätt så existerar ungefär 5% av alla djurarter som funnits på jorden just nu. Det betyder att det är naturligt att arter försvinner och nya uppstår. Ta ett sådant exempel som katastrofen som slog ut nästan alla dinosaurier. Då lär många arter försvunnit med dom. Naturen löser det mesta.S STB skrev:
Jag läste en rapport som togs fram när staten (SKB?) utredde förutsättningarna för slutförvaring av kärnbränsle. Jag har för mig att det kommer att bli ca 70 000 år som det blir obeboeligt här. Möjligen har jag det dokumentet på datorn någon stans.S STB skrev:
Från en rapport Svensk kärnbränslehantering (SKB) tagit fram. Om 1000 år väntade man sig att temperaturen börjar påverkas. Men det går ju inte över en natt. Å andra sidan varar istiden länge…M MsTake skrev:
Givetvis är det en semantiskt fråga. Om vi inte är överens om vad farlig betyder så är det ingen idé att fortsätta att diskutera.S STB skrev:
Man kan förvisso vara oense om graden av farlighet, men det är en annan sak.
Tror du fått själva problemet om bakfoten.
Det är helt korrekt att vi blir effektivare på att bruka marken viket är positivt i sig. Men det är tyvärr metoderna att nå denna effektivitet som skapar problem.
Diken och avgränsningar mellan åkerlappar där arter hade en lokal tillflykt läggs igen.
Betesmark med låg produktivitet planteras igen med monokultur av skog.
Sämre åkermark blir monokultur för vallodling som slås ofta för ensilage.
Samma gröda över så stora arealer så att insekter och växter får svårt att nå den kritiska massa som behövs för att kunna föröka sig eller undvika inavel.
Skogsbruket går även i samma riktning med tillägget att man plockar in andra träslag som normalt inte växer här. Mycket för att anpassa till den nya situationen med mer nederbörd, mildare vinterväder och blåsigare. (Och bättre avkastning)
När dessa artbanker försvinner så försvinner också naturens möjlighet att just anpassa sig till olika förändringar. Risken för en systemkollaps ökar. Vid en systemkollaps så hotas även matproduktionen. Detta har skett på otaliga ställen på vår planet redan men av lite olika anledningar. Försaltning, jorderosion och ökenutbredning är ofta en konsekvens misslyckad jordbrukseffektivisering. Detta är huvudproblemet.
Det finns en stark koppling till just lupiner rörande det jag skriver ovan.
Länstyrelsen intresse för lupiner är just för att just vägbankar är identifierade som en sådan reservoar för väldigt många arter. Långa sträckor ”skräp mark” där arter kan upprätthålla sina livsnödvändiga betingelser och klara att undgå tex inavel. Med lite tankeverksamhet och enkel skötsel kan detta dessutom bli ännu bättre.
Lupiner hotar dessa reservoarer och hamnar i fokus.
Vilka arter har lupinerna konkurrerat ut i dessa reservoarer?H Hobbybonde01 skrev:
Samtliga som råkade växa på samma ställe. Dessutom blir växtplatsen svår och kostsam att återställa då den gödslat marken om den tas bort. Kvävegynnade växter som tex gräs tar över.P pmd skrev:
Så tillåts lupiner härja fritt blir reservoaren förstörd och fyller inte sitt syfte.
Nej det tror jag inte.H Hobbybonde01 skrev:
Det kan diskuteras om den ändrade markanvändningen är problematisk ur vissa aspekter eller inte. Troligen.H Hobbybonde01 skrev:
Men den som tror att den kommer att förändras kan ju klistra fast sig på en motorväg runt Stockholm, det är s a s den politiska rörelse som finns för att radikalt ställa om jordbruket med politiska medel och statens fulla våldskapital. Och vi vet hur det brukar gå när regimer ska förändra jordbruket med radikala metoder - man får en verklig kollaps av jordbrukssystemet och produktionen sjunker plötsligt. Har testats i så många kommunistiska länder under 1900-talet att vi empiriskt har svaret med svält och elände.
Ja men till stor del är detta redan historiska skeenden. Det har redan genomförts.H Hobbybonde01 skrev:
Detta var ett nytt argument för mig. Har du referenser till data som visar att insektspopulationer i Sverige genomgår depression genom inavel? Eller var det bara något du själv har funderat över?H Hobbybonde01 skrev:
Det är väl mest contoratall man historiskt har plockat in norröver. Och gran i södra Sverige där den inte har hört hemma förrän mycket sent historiskt, i modern tid. Eller tänker du på andra trädslag? Var i Sverige?H Hobbybonde01 skrev:
Det är här det blir snömos och religion av det hela. Det finns inget som säger att det gamla jordbrukslandskapet skulle vara ett mer stabilt ekosystem än dagens landsort. Det är bara konservativt naturromantiskt hittepå.H Hobbybonde01 skrev:
Vilken då?H Hobbybonde01 skrev:
Att länsstyrelserna intresserar sig för något är inget argument för att det är viktigt eller relevant. De saknar i stort vetenskaplig grund. Det är en byråkratisk organisation som styrs av regeringen. Vill regeringen att länsstyrelsen ska intressera sig för vad som helst så gör länsstyrelserna det. Det är byråkrater som följer den politiska viljan i regeringen.H Hobbybonde01 skrev:
Att vägbankerna skulle vara en reservoar för många arter som är kritiska för att minska inavel av insekter... Som sagt, intressant idé, har du några vetenskapliga referenser för detta påstående?
Borde vara lätt att mäta genom att plantera några km väg med lupiner och mäta effekten på den genetiska variationen i insektspopulationer och fastställa en dos-responskurva. Min gissning är att du inte kommer att se detta i experimentet.
Alla vägar växter igen med gräs på några får år om de inte ligger mörkt i skogen. Gruskanterna hålls bara öppna för att vi regelbundet röjer, kantskär och tillför nytt grus. Det krävs alltså inga lupiner för att detta ska ske, det sker i alla fall.H Hobbybonde01 skrev:
Jag har inte uppfattningen att vetenskapssamhället är så intresserade av lupiner eller parkslide. Det är mer miljöorganisationerna, media och myndigheters/kommuners kommunikatörer som hetsar kring detta. Det är en politisk och inte en vetenskapligt driven sak.K karlmb skrev:
Du kör med den vanliga argumentationen att låta din meningsmotståndare plocka fram källor som kan kritiseras i oändlighet när saker inte passar din uppfattning.
Du skulle kunna prova att ta till dig en ny vinkel och göra en googling på ämnet. Finns gott om projekt jobbar med att öka artrikedomen i vägbanker. Den informationen är tex inte svårtillgänglig om man tar av foliehatten.
Ett annat tråkigt beteende är att mixa in påståenden och klistra på en meningsmotståndare andras obskyra åsikter som tex bevara våtmarker. Det är också ett sätt att förminska någon annans argument utan att egentligen komma med några egna.
Det mesta av det jag nämnt tidigare är inte svårt att läsa på om om du verkligen vill vidga dina horisonter.
Och vill du inte plocka av foliehatten så kan jag enkelt svara med samma mynt som du och bara påstå att du inte har lagt fram några pålitliga källor för dina argument.