Det är väl så att man vill vara i stugan och kan tänka sig att betala för att göra det nödvändiga, som att måla om den, men inte vill ödsla sin lilla lediga tid på att själv måla. Och gärna är i stugan även om rabatterna inte är perfekta, för perfekta rabatter är sånt som man prioriterar ner till förmån för att leva.A Andreas Mur skrev:
Tid är dyrbar, framförallt som småbarnsförälder har man inte så mycket att ta av.
Men tidigar generationer han med både bygga stugan och småbarn. Jag ser inte problemet.A adron skrev:
Det misstaget kanske nuvarande generationen inte göra om. Det blir ju på bekostnad av tid med familj o vänner. 😊H H-Thomasson skrev:
Om så är fallet då är det nog bättre att inte ha någon stuga utan att hyra den. Men det blir svårt i slutändan, alla vill ha tillgång till en stuga men ingen gill ta hand om den…A adron skrev:
Tror inte tidigare generationer såg det som ett misstag att äga en stuga. Något är rätt skevt här.. 🙂Nissens skrev:
Har inte glömt hur det är att ha småbarn o brist på sömn. Hade småbarn på 80 talet de hade kolik o vaknade på nätterna som nu. Vi pratade aldrig om sömnbrist. Men det var andra tider - tittade inte på Netflix eller höll på med iPad el telefon. Hade 7 mån föräldraledighet . Ni idag slösar bort er tid på annat en era barn som ni tycker är jobbiga. Jag har jobbat som Barnsjuksköterska hela livet. Allt är en Generationtionsfråga tror jag.
😂😂B Bussig skrev:
Så var det på 90-talet också när jag hade spädbarn.B Bussig skrev:
Jag hade det nog som du ungefär, nog hade vi sömnbrist, men man tog sig igenom det.B Bussig skrev:
Däremot jobbade vi inte av somrarna på våra föräldrars hus, vi skötte om vårt egna hus och reste. Klart man hjälpte till ibland, men det var knappast någon som krävde att man gjorde det, inte heller delades det ut några arbetsuppgifter. När vi byggde nytt hus var våra föräldrar med och hjälpte till på eget initiativ.
Du har nog glömt hur det var helt enkelt.
Ja, när man säger att man hade kolikbarn och ändå inte hade sömnbrist, och att man tyckte att det inte var något problem med arbetsläger hos föräldrarna varje semester så har man nog förträngt en del…Alfredo skrev:
Håller med. Jag hade småbarn på 90-talet vilket inte är så länge sen och jag minns det inte som så jobbigt. Men nu när man har haft besök av barnbarn en helg så behöver man ta en semesterdag för att vila upp sig (och då har jag ändå bara nätt och jämt passerat 50). Det är ruskigt intensivt med små barn!
Så många svar, inlägg och tankar i tråden. Jag känner att vissa inlägg är helt ute och cyklar men det väcker samtidigt tankar hur någon i släkten skulle kunna resonera utan att säga något. Återigen tack för alla inlägg 😀
De skriver:
"När Financial Times sammanställde statistik såg man att antalet timmar hands on parenting – att leka med, stimulera och administrera livet för sina barn – för kvinnor hade ökat mångdubbelt i nästan alla utvecklade länder de senaste 55 åren. I Sydkorea (med världens lägsta födelsetal) tillbringade en kvinna i snitt 30 minuter per dag med ovanstående sysslor 1965. På 2020-talet är medeltalet fyra (!) timmar per dag. Sverige saknas i undersökningen, men i USA, Storbritannien och Nederländerna pekar pilarna brant uppåt. Också i Norge har tiden som kvinnor lägger på att vara föräldrar stigit, från något högre startnivåer."
Jag lägger ingen värdering i hur länge man ska interagera med sitt barn. Men forskningen kanske ger Nissens rätt i att man förr tog hand om huset istället för att umgås med sina barn?
Starka ord, jag känner att du talar ur egen erfarenhet med mycket ilska. Sedan så applicerar du det som fakta i andra situationer. Försök att vara lite mer empatisk istället för sympatisk. Det är faktiskt jag som gör det i din lista, även i föräldrarnas fritidshus, och jag har bett föräldrarna att sälja huset och leva upp pengarna istället för att vela så mycket. Det är dem som vill diskutera ägandet i all oändlighet istället för att agera.B Bussig skrev:
H H-Thomasson skrev:
A Andreas Mur skrev:
Intressanta inlägg om förr och nu. Nyligen publicerade Dagens Nyheter en artikel om stressen hos föräldrar.B Bussig skrev:
De skriver:
"När Financial Times sammanställde statistik såg man att antalet timmar hands on parenting – att leka med, stimulera och administrera livet för sina barn – för kvinnor hade ökat mångdubbelt i nästan alla utvecklade länder de senaste 55 åren. I Sydkorea (med världens lägsta födelsetal) tillbringade en kvinna i snitt 30 minuter per dag med ovanstående sysslor 1965. På 2020-talet är medeltalet fyra (!) timmar per dag. Sverige saknas i undersökningen, men i USA, Storbritannien och Nederländerna pekar pilarna brant uppåt. Också i Norge har tiden som kvinnor lägger på att vara föräldrar stigit, från något högre startnivåer."
Jag lägger ingen värdering i hur länge man ska interagera med sitt barn. Men forskningen kanske ger Nissens rätt i att man förr tog hand om huset istället för att umgås med sina barn?
Är det ett kolikbarn vi pratar om?? Ett vanligt barn är inte spädbarn hela tiden. Ska man ha stuga så öåste man förstås ta hand om den, så enkelt är det annars sälj stugan.
Är det ett kolikbarn vi pratar om?? Ett vanligt barn är inte spädbarn hela tiden. Ska man ha stuga så öåste man förstås ta hand om den, så enkelt är det annars sälj stugan.
Fast då är du nu 30 år äldre och dessutom inte dina barn… lite skillnadK Karin Svensson5 skrev:
Är det ett kolikbarn vi pratar om?? Ett vanligt barn är inte spädbarn hela tiden. Ska man ha stuga så öåste man förstås ta hand om den, så enkelt är det annars sälj stugan.
Fast då är du nu 30 år äldre och dessutom inte dina barn… lite skillnadK Karin Svensson5 skrev:
ja det överarbetas idag och föräldrarna blir utslitna av det och barnen får ingen egen tid… föräldrarna måste lära sig att slappna av.I Igelknorr skrev:
”Men forskningen kanske ger Nissens rätt i att man förr tog hand om huset istället för att umgås med sina barn?”I Igelknorr skrev:
Där tror jag du har helt fel, om du kollar på hus och framförallt fritidshus så är det idag krav på tiptop för att mån ska vilja va i dom. För 30 år sedan var kravbilden på ett fritidshus mycket mer modest.