Som sagt. Inte helt enkelt det här med samverkan mellan olika branschorganisationer. Har man ”våtrumsväggen” som grund kommer man långt.
Man tragiskt komplicerat är det. Ingen vill ta ansvar och alla vill ha hängslen och livrem.
Så här skriver tex. Bkr:
4.1.1 Kontroll av underlaget
Kontroll av underlaget ska utföras innan tätskiktsapplicering påbörjas. Generellt ska underlagskraven i AMA Hus tabell 43.DC/-1 för golv och tabell 43.B/HSD-1 för vägg tillämpas.
Plattsättningsentreprenören ska ta i beaktning beställarens önskemål gällande den keramiska plattans storlek och format. Vid montering av storformatiga plattor på vägg krävs det stramare toleranser än det som anges i AMA Hus.
Mer information finns i Byggkeramikrådets Riktlinjer för Storforma- tiga plattor på www.bkr.se.
Läser man vidare så står följande:
Skivor
Träbaserade skivor ska generellt sett inte användas som underlag för tät- skikt och plattsättning. Däremot kan de förekomma som bakomvarande skiva.
4.7.1 Väggkonstruktioner av skivor
Skivor på vägg i våtrum ska avseende vidhäftningsegenskaper och form- stabilitet vara lämpade som underlag för keramisk beklädnad och tätskikts- system samt vara monterade enligt skivtillverkarens anvisningar, eller på annat av projektör beskrivet sätt. Skivornas dimensioner och antal ska vara anpassade till aktuellt centrumavstånd mellan reglar för tillräcklig böjstyv- het. Kartongklädda gipsskivor kan användas under tätskiktsfolie i våtrum, dock är rekommendationen att särskilda våtrumsskivor används i hela utrymmet.
Läser man vidare på Bkr så hittar man följande. Observera slutet på texten:
Efterkommande installationer
Vid eftermonteringar där hål ska borras igenom tätskikt, måste tätning ske i tätskiktsnivån. Skruvinfästningar med plugg ska förseglas enligt tätskiktstillverkarens monteringsanvisning. Skruvinfästningar ska endast göras i massiv konstruktion, såsom betong, murverk, träregel, kortling eller annan av konstruktör beskriven särskild konstruktions- detalj.
Det vanligaste är att hålet fylls med tätningsmassa före plugg/skruv, så att massan tätar mot tätskiktet bakom keramiken enligt figur 24 och 25.
Andra särskilda konstruktionsdetaljer:
■ Limsystem har utvecklats till att numera kunna ersätta alla skruv- infästningar i våtrum.
■ Det finns också specialpluggar som är provade enligt internationella provmetoder och som tätar effektivt.
■ Den så kallade Våtrumsinnerväggen är en projekterad konstruktion vars beskrivning finns tillgänglig på olika branschorganisationers hemsidor. Under förutsättning att monteringsanvisningen följs noga, kan tyngre saker monteras utan läckageproblem.
Även andra lösningar kan förekomma.
Man tragiskt komplicerat är det. Ingen vill ta ansvar och alla vill ha hängslen och livrem.
Så här skriver tex. Bkr:
4.1.1 Kontroll av underlaget
Kontroll av underlaget ska utföras innan tätskiktsapplicering påbörjas. Generellt ska underlagskraven i AMA Hus tabell 43.DC/-1 för golv och tabell 43.B/HSD-1 för vägg tillämpas.
Plattsättningsentreprenören ska ta i beaktning beställarens önskemål gällande den keramiska plattans storlek och format. Vid montering av storformatiga plattor på vägg krävs det stramare toleranser än det som anges i AMA Hus.
Mer information finns i Byggkeramikrådets Riktlinjer för Storforma- tiga plattor på www.bkr.se.
Läser man vidare så står följande:
Skivor
Träbaserade skivor ska generellt sett inte användas som underlag för tät- skikt och plattsättning. Däremot kan de förekomma som bakomvarande skiva.
4.7.1 Väggkonstruktioner av skivor
Skivor på vägg i våtrum ska avseende vidhäftningsegenskaper och form- stabilitet vara lämpade som underlag för keramisk beklädnad och tätskikts- system samt vara monterade enligt skivtillverkarens anvisningar, eller på annat av projektör beskrivet sätt. Skivornas dimensioner och antal ska vara anpassade till aktuellt centrumavstånd mellan reglar för tillräcklig böjstyv- het. Kartongklädda gipsskivor kan användas under tätskiktsfolie i våtrum, dock är rekommendationen att särskilda våtrumsskivor används i hela utrymmet.
Läser man vidare på Bkr så hittar man följande. Observera slutet på texten:
Efterkommande installationer
Vid eftermonteringar där hål ska borras igenom tätskikt, måste tätning ske i tätskiktsnivån. Skruvinfästningar med plugg ska förseglas enligt tätskiktstillverkarens monteringsanvisning. Skruvinfästningar ska endast göras i massiv konstruktion, såsom betong, murverk, träregel, kortling eller annan av konstruktör beskriven särskild konstruktions- detalj.
Det vanligaste är att hålet fylls med tätningsmassa före plugg/skruv, så att massan tätar mot tätskiktet bakom keramiken enligt figur 24 och 25.
Andra särskilda konstruktionsdetaljer:
■ Limsystem har utvecklats till att numera kunna ersätta alla skruv- infästningar i våtrum.
■ Det finns också specialpluggar som är provade enligt internationella provmetoder och som tätar effektivt.
■ Den så kallade Våtrumsinnerväggen är en projekterad konstruktion vars beskrivning finns tillgänglig på olika branschorganisationers hemsidor. Under förutsättning att monteringsanvisningen följs noga, kan tyngre saker monteras utan läckageproblem.
Även andra lösningar kan förekomma.
Cc 45 var nytt för mig, har de ändrat det?Krille-72 skrev:
Här får någon gärna rätta mig om jag har fel. Med gällande regelavstånd går texterna isär lite när man läser.
Vi börjar med böjstyvhet för kakel. Från Gvk: ”Följ leverantörens anvisningar för hur våtrumsväggen ska byggas upp om den består av skivmaterial. En tumregel när väggen ska kaklas är att den ska ha en böjstyvhet som motsvarar två lager gipsskivor med kartongyta med ett regelavstånd på 600 mm”.
Från Gvk igen:
För att infästningar ska kunna göras vart som på en väggyta krävs att väggen i sig har tillräckligt hög hållfasthet. Vid val av material, ta därför hänsyn till eventuella infästningar och möjligheten att eftermontera till exempel stödhandtag eller duschväggar.
För att möjliggöra infästningar i väggen utan bakomliggande reglar eller kortlingar kan man välja en skivkonstruktion som är provad och godkänd för infästning, till exempel 15 mm konstruktionsplywood (kryssfaner) som uppfyller kvalitet EN 636 20/70 på 70 mm träregel, alternativt plåtregel, i båda fallen monterade på c/c 450. På våtrumssidan monteras därefter en formstabil skiva som underlag för tät- och ytskikt. Väggen kan beskrivas som en enda stor kortling där infästningar kan göras var som helst på väggytan. Väggen är utvecklad gemensamt av byggbranschen och provad på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås.
Det är alltså inte lätt att hänga med även om man är i branschen.
Vad är rätt och vad är fel? Måste man bygga om hela väggen ifall jag endast har 45x45 reglar.
Det tragiska som jag kan störa sönder mig på är att alla branschregler i grunden utgår ifrån nyproduktion. Det blir inte lätt att förstå hur man ska göra vid renovering.
Hur kan man komma fram till att cc60 duger för dubbelgips men inte för 15plyfa+enkelgips?
Om du läser inlägget så ser du att man pratar om olika saker. 70 mm regel Cc60 och dubbelgips ska ge tillräckligt böjstyvhet för kakling.K karlmb skrev:
Men nu har du en vägg som ”duger” att kakla på men inte skruva upp inredning på om du inte kortlar precis överallt där du ska göra infästningar. I praktiken innebär detta att om du råkar skruva in en skruv där det inte finns någon kortling och det skulle bli en fuktskada just där kan försäkringsbolaget neka dig ersättning med hänvisning till att badrummet inte är byggt enligt gällande branschregler.
”Hur kan man komma fram till att cc60 duger för dubbelgips men inte för 15plyfa+enkelgips?”
Det duger alltså för kakling att ha 70 reglar cc60 och dubbelgips ELLER 15 mm plyfa och enkelgips. Men skruvar du upp något på väggen utan att du har en kortling bakom är det inte godkänt längre. Hänger du med?
SÅ för att bygga den av alla branscher godkända våtrumsinnerväggen krävs minst 70 mm regel, 15 plyfa och enkelgips. Då ses hela väggen som en stor kortling som du kan kakla på och göra infästningar utan att kortla bakom.
Har man då ändrat något? Inte mig veterligt utan så här snurrigt har det varit sen 2012. Då genomfördes projektet.
”Med stöd från SBUF har Säker Vatten AB samlat en arbetsgrupp med representanter från aktörer i byggbranschen: NCC Teknik, PEAB, Skanska Nya Hem, Skanska Teknik och TMF. Försäkrings- branschen har representerats av Länsförsäkringar AB, Trygg- Hansa, If, Folksam, Dina Försäkringar och Gar-Bo. Dessutom har Byggtjänst Hus-AMA, BKR, MVK och GVK medverkat.
Projektets första steg togs med Våtrumsvägg 2012”
Paul-Staffanstorp
Renoverare
· Skåne
· 8 989 inlägg
Paul-Staffanstorp
Renoverare
- Skåne
- 8 989 inlägg
Jag skulle aldrig våga hänga tunga möbler i OSB...Hällvetet skrev:
Drar man skruven lite för hårt så blir det bara ett hål i OSB och skruven följer med runt.
Fattar inte heller de s.k hantverkarna som kör med OSB för i min värld sparar man 1500-2000kr på ett helt badrum och jobbet är ganska likvärdigt.
Kan bara hålla med. Alltför många som tycker det känns dyrt med plywood, men att köpa inredning för 100k är inga som helst problem
Jag kan bara bekräfta att 15 mm k plyfa av rätt kvalitet är otroligt stark. Du ska givetvis använda rätt sorts skruv och absolut inte förborra. Gör du detta så lyckas du inte dra runt en skruv kan jag lova.
Däremot håller jag med dig om att det absolut kan vara på sin plats att kortla på ställen ifall något tungt ska monteras upp. Men en duschvägg tex. Behöver inga kortlingar. Däremot bättre skruv än dom som brukar hänga med som oftast är anpassade för plastplugg i betong.
Missade kanske att skriva det. Minst 70 mm regel och 45 cc. 15 mm plyfa och gips säger anvisningarna för bygga våtrumsinnerväggen korrekt.K karlmb skrev:
Så 45 cc gäller om man ska ha ”ryggen fri” och anpassa väggen till kommande branscher som ska in och arbeta i badrummet och kunna utföra sitt arbete enligt sina respektive gällande branschregler.
Men det här vet inte snickaren. Snickarna är dom ända där det inte finns särskilda branschregler som kräver utbildning för just våtrum.
Skulle kunna skriva en hel roman men vi skippar det. En seriös snickare vet vad som gäller.
Paul-Staffanstorp
Renoverare
· Skåne
· 8 989 inlägg
Paul-Staffanstorp
Renoverare
- Skåne
- 8 989 inlägg
Nu får du nog läsa en gång till vad jag skrev om var skruven skapar ett hål och bara snurrar runt om man drar för hårt, för det var i osb... haha
Inte fan förborrar jag i plyfan...
I den vågar jag skruva upp kommoder och allt annat med utan kortling bakom.
Min 120 kommod sitter väldigt bra
Är det här ngn tävling i att bygga lekstugor?
Förstår inte ens hur man kan överväga att inte bygga en ordentlig vägg oavsett om det är badrum eller vardagsrum. Dvs om man inte är i extreemt ekonomiskt trångmål, men att bygga väggar med endast gips eller badrum med osb... varför, vad är logiken att bygga på marginalerna?
Förstår inte ens hur man kan överväga att inte bygga en ordentlig vägg oavsett om det är badrum eller vardagsrum. Dvs om man inte är i extreemt ekonomiskt trångmål, men att bygga väggar med endast gips eller badrum med osb... varför, vad är logiken att bygga på marginalerna?
OK, en gång för alla:
https://www.sakervatten.se/bygga-ratt/byggforetag/vatrumsinnervagg
Står tydligt cc450.
Hur som så lär det ju mer bero på att man vill använda 900mm plywod än att det verkligen inte blir stabilt nog med cc600....
”Hur som så lär det ju mer bero på att man vill använda 900mm plywod än att det verkligen inte blir stabilt nog med cc600....”K karlmb skrev:
Tänk om det kunde vara så enkelt. Då skulle även 60cc vara godkänt. Nu är det inte det tack vare att man inte ens testat på 60cc.
Tyvärr är den enkla sanningen att dessa branschorganisationer baserar sin skrift på nyproduktion. Och där har man sen länge lämnat 60 cc.
Sanningen är att vi nu endast berört väggkonstruktionen. Börjar vi titta på golvkonstruktionen blir det ännu krångligare för alla stackare som tänker renovera sina gamla badrum.
Jag vill tillägga att jag är för dessa branschorganisationer. Men det vore verkligen på sin plats om dom tog sitt förnuft till fånga och även anpassade sina skrifter till rot jobb.
I princip skulle en konstruktör krävas för att räkna ut vad som krävs för väldigt många badrumsrenoveringar idag om man ska ha ryggen fri och inte riskera att få problem med sitt försäkringsbolag om något händer.