Y
Vi är påväg att bilda en förening för att bli påtvingade kommunalt vatten och avlopp.
Flesta sitter tysta medan några yrkesfanatiker ställer överavancerade frågor.

Så ställde jag då plötsligt frågan; om man om några år vill gåur detta för ha eget avlopp igen.
Kan man det, hur gör man då? (gav exempel om fjärrvärme som folk gråter idag om är tokdyrt).
- Talaren blev ställd och repeterade att jamen det kommer ju inte att hända,
men isf är det föreningen som ska fatta beslut om det.

Det är föreningen som ska rösta om det mesta - vilket är logiskt.

Men vad händer den dagen föreningen blir partisk, att en grannfejd påverkar beslut, att dom börjar taktiskt jävlas? - Finns det någon högre distans man kan vända sig till eller är föreningen gudar?

Denna fråga kunde inte kommuntalaren svara på.

Är det någon här som vet svaret? :rolleyes:
 
Y
Jag har inte fått kläm på om det lixom räknas som 100% kommunalt, med tanke på att man bildar förening och föreningen ska stå för kostnader och så vidare.

Men det finns en VA-nämnd man kan göra anmälningar till och så då iaf. Det var ju bra.

---

Vad är er erfarenhet efter att allt är byggd. Har ni råkat ut för konflikter, sånt man borde tänka på, sånt som borde stå i kontrakt?

I det dom presenterade stod inget om vem som ersätter trasig pump i ens brunn på tomten, borde vara självklart att det är husägaren men det var inte tydligt i texten. osv.
Känner att det är massa gråzoner i vårat projekt som vi kastar oss in i.
 
Redigerat:
Jag antar att föreningen ifråga är en samfällighet? I så fall kopplas den hårt till fastigheten. I vissa typer av samfällighetsföreningar skriver man in tydliga regler om hur framförallt inträde av nya fastigheter skall skötas, men ibland även hur man utträder.

Nu är väl ofta kommunalt VA obligatoriskt, där det finns så det går inte att avsäga sig, och i så fall finns det ju ingen anledning att stipulera hur utträde skall gå till (möjligen då vid sammanslagning av fastigheter).

Just hur inträde skall gå till tror jag är vikitigt att stipulera redan vid bildandet, annars kan man hamna i läget att behöva skriva om andelstalen, med förrättningskostnad för varje ny medlem, ex. vid avstyckningar.

I den mån olika fastigheter skall ha olika andelstal i förhållande till vattenförbrukning (typ ett hotell får stå för större andel, än en villa) så kan det också vara viktigt att ha klara regler som medger ändring av andelstalen vid ändrad verksamhet (om hotellet blir enfamiljshus, eller tvärtom). Även här fär att slippa en förrättning.
 
C
Om man är missnöjd med styrelsen kan man i en ekonomisk förening också alltid begära extrastämma och där välja en ny styrelse om man har minst 10% av rösterna med sig. Händer även ibland att det utnyttjas åt andra hållet eftersom många medlemmar är lata och inte orkar rösta på stämman.
 
Jag har inget direkt svar på din fråga men några erfarenheter kring en liknande bildning:

Där jag bor så bildades för några år sedan en ekonomisk förening för att dra fram "kommunalt" vatten. Föreningen ansvarar för inkopplingen mot det kommunala ledningsnätet och äger ledningen fram till tomtgräns, inklusive servisventilen. Det är tydligt reglerat i stadgarna var föreningens anläggning börjar och slutar samt var respektive medlemsfastighets ansvar börjar. Reglerna kring in- och utträde ur föreningen inklusive avgifter relaterat till detta är också tydligt reglerat.

Det var väldigt mycket konflikter under resans gång fram till dess att styrelsen var vald och föreningen bildad och registrerad. Detta tog väl ett par år(!) men sedan har det (såvitt jag vet) rullat på. Från början var avsikten att det skulle bildas en samfällighet men av olika skäl så blev det en ekonomisk förening istället. Enligt mig så är en samfällighet en bättre lösning eftersom jag tycker den formen ger bättre trygghet åt alla parter och man slipper oftast besvär med diverse servitut och nyttjanderättsavtal. Reglerna kring samfälligheter avseende andelstal osv. är också (enligt mig) mycket tydligare och i stor utsträckning relgerade i lagstiftningen.
 
Blev lite nyfiken. OM det är en vanlig ekonomisk förening, hur hanterar man då kopplingen till fastigheterna? I en samfällighetsförening så är det ju fastigheten som är medlem, så man behöver inte göra något speciellt vid en överlåtelse, medlemskapet följer med till köparen med automatik.

Men om det är en vanlig ek. förening så antar jag att medlemskapet måste överföras explict vid köpet? Och vad händer om man glömmer det, och köparen sedan vägrar bli medlem?
 
Vad händer om man flyttar och föreningen vill ha in avgifter, men nya ägaren vill inte gå med ? Nekas man då utträde ? Sitter man då i en stadslägenhet och betalar för en villaanslutning i någon annan stad ?

Det finns många fallgropar med en ekonomisk förening, speciellt om man slarvar med stadgarna. En samfällighet ger inte alls samma risk för fel, eftersom det mesta är lagstiftat och medlemskapet följer fastigheten.

Det enda fördelen som jag ser med en ekonomisk förening är att ev. överskott kan fördelas med lite andra skattekonsekvenser, men det är ju knappast läget när det gäller vatten/avlopp.
 
Redigerat:
C
Notera att det även i en samfällighetsförening finns motsvarande möjlighet att begära extrastämma. Där krävs dock att man har med sig 20% av medlemmarna.
 
@Hempularen och HasseTeknik

Om frågorna om utträde var riktade till mig så har man i vårt fall försökt reglera detta i stadgarna. Där står att vid försäljning av en medlems fastighet så sker utträde automatiskt. Den nya ägaren skall även erbjudas medlemskap i föreningen. Vill nya ägaren inte gå med så får man väl helt enkelt stänga av vattnet eftersom denne inte vill ha det längre och sedan så får de lösa detta på annat sätt. Många fastigheter har kvar sin gamla brunn också. En medlem har även rätt att begära utträde om denne så önskar utan att fastigheten försäjs. Enligt stadgarna så återbetalas inte heller någon insats vid utträde, detta för att skydda föreningen om det skulle bli något massavhopp.

Som jag antydde innan så var jag egentligen ganska starkt emot att det skulle bli en ekonomisk förening istället för en samfällighet. Men jag insåg snart att det inte skulle gå att driva den linjen med någon framgång och då var en ekonomisk förening ett bättre alternativ än ingenting alls. Som vanligt kommer jag väl att sitta där om ett par år och tänka "vad var det jag sa...". ;)
 
När det gäller utträde, så är ju en ekonomisk förening bäst, för att utträda ur en samfällighet går ju bara med lantmätarens eller (i specialfall) länsstyrelsens tillstånd.
 
Det är lite speciellt detta med anslutning av va, men om det dras fram av kommunen är man skyldig att ansluta till avloppet vatten är valfritt. Fördelen med en förening är att man då betalar en avgift per lägenhet, ja ni läste rätt även om det handlar om en villa fastighet, i Kungsbacka tror jag det var 350 kr annars så debiteras det för enskild fastighet.(drift)
Jag gissar på att TS tillhör Kungälvs kommun för där har dom svårt med hur man bör uppföra sig och uppenbarligen saknar kunskap eller förståelse. Där är väl Marstrand ett paradexempel på okunskap, där byggdes va anläggningen om för några års edan för att klara anstormningen på sommaren, men nu måste det byggas om igen för att klara vinter perioden då det är betydligt färre med människor där. I Kärna/Sundhammar Kungälvs kommun där tvingades boende i området till en gemensam reningsanläggning för stora pengar för ett par år sedan nu tvingas dom ansluta sig till det kommande va systemet för ca 250 000 kr.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.