Står med kniven mot strupen nu och måste lämna ett besked till snickaren vad vi ska sätta som tätskikt på vägg mot yttervägg.
Har inga problem med fukt eller mögel idag. Enplansvilla, platta på mark, byggd 1970, självdrag, eluppvärming med radiatorer.
Nu renoverar vi och håller på med:
Installation av mekaniskt ventilerat golv typ Granab, ut med eluppvärming och in med bergvärmepump samt vattenburen golvvärme i hela kåken. FTX eller frånluftsväxlare till BVVP kommer fixas till våren typ.
Behöver ersätta ytskikten i två sovrum som är rivna ner till råsponten på väggarna.
Tidigare konstruktion är utifrån och in: Liggande panel, luftspalt, asfaboard, träregelväg med glasisolering, råspont, tätskikt, tretex, tapet.
Vindsuppbyggnaden är inifrån och uppåt: Innertak, råspont, samma tätskikt som i vägg, kutterspånsisolering.
Tätskiktet som suttit i väggen måste ersättas, alla jag pratat med och visat det gamla vet inte vad det är för något. Vissa förespråkar sätta riktig plast, andra variabel ångbroms. Och i mitten står jag sömnlös.. Skiktet består av en pappersstruktur som är belagd med något svart och en tunn plastfolie. Den svarta sidan har suttit inåt mot rummet.
Någon som känner till vad jag har utifrån beskrivning och bilden? Hur diffusionstätt kan man anta att det är?
Tacksam för svar
Har inga problem med fukt eller mögel idag. Enplansvilla, platta på mark, byggd 1970, självdrag, eluppvärming med radiatorer.
Nu renoverar vi och håller på med:
Installation av mekaniskt ventilerat golv typ Granab, ut med eluppvärming och in med bergvärmepump samt vattenburen golvvärme i hela kåken. FTX eller frånluftsväxlare till BVVP kommer fixas till våren typ.
Behöver ersätta ytskikten i två sovrum som är rivna ner till råsponten på väggarna.
Tidigare konstruktion är utifrån och in: Liggande panel, luftspalt, asfaboard, träregelväg med glasisolering, råspont, tätskikt, tretex, tapet.
Vindsuppbyggnaden är inifrån och uppåt: Innertak, råspont, samma tätskikt som i vägg, kutterspånsisolering.
Tätskiktet som suttit i väggen måste ersättas, alla jag pratat med och visat det gamla vet inte vad det är för något. Vissa förespråkar sätta riktig plast, andra variabel ångbroms. Och i mitten står jag sömnlös.. Skiktet består av en pappersstruktur som är belagd med något svart och en tunn plastfolie. Den svarta sidan har suttit inåt mot rummet.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Någon som känner till vad jag har utifrån beskrivning och bilden? Hur diffusionstätt kan man anta att det är?
Tacksam för svar
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag har aldrig sett detta material, men det verkar vara någon form av plastöverdragen papp. Innan plastfolie blev vanligt som diffspärr i mitten av 70-talet var asfaltpapp, typ AC 350, vanligast. Med dagens standard motsvarade det närmast en ångbroms. Med hänsyn till det material som finns i dina väggar är det lämpligt att ersätta den svarta plastpappen med plastfolie.
Medlem
· Södermanlands län0
· 983 inlägg
Bland 'vanliga' rum tror jag också att just sovrummen har klart högre fukthalter än övriga rum, kanske till och med högre än badrum om man ser till ett dygnsmedelvärde. Hus från 70-talets början har väl klarat sig ganska bra men när Svensk Byggnorm -75 kom med radikalt höjda krav på isolering och täthet då började problemen.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Ångspärrar började främst införas eftersom mineralullsisoleringen tappar sin isoleringsförmåga vid ökad fuktförekomst. BABS 1960 är den första byggnorm där begreppet återfinns enligt vad jag vet. Äldre typer av isoleringsmaterial, massivt trä, såg- eller kutterspån, har betydligt högre hygroskopisk förmåga som gör att problemet inte blir lika uttalat. Sovrum har högre fuktnivå än flertalet rum. Jag håller med @Asgarvad om att det finns en konflikt mellan traditionella byggmetoder och energihushållning.
Medlem
· Södermanlands län0
· 983 inlägg
Jag läste tekniskt gymnasium på bygglinjen precis när SBN-75 kom ut.J justusandersson skrev:Ångspärrar började främst införas eftersom mineralullsisoleringen tappar sin isoleringsförmåga vid ökad fuktförekomst. BABS 1960 är den första byggnorm där begreppet återfinns enligt vad jag vet. Äldre typer av isoleringsmaterial, massivt trä, såg- eller kutterspån, har betydligt högre hygroskopisk förmåga som gör att problemet inte blir lika uttalat. Sovrum har högre fuktnivå än flertalet rum. Jag håller med @Asgarvad om att det finns en konflikt mellan traditionella byggmetoder och energihushållning.
Allvetare
· Västra Götaland
· 12 305 inlägg
Plast innanför glasull. Och kör fullt ut med FTX, det kommer du inte ångra efteråt.
Tilläggsisolera?
Tilläggsisolera?
Oj, här hade det trillat in en del svar, tackar ödmjukast!
Skönt att majoriteten håller med som det som faktiskt blev uppsatt på väggarna, difftät plast. Försöker släppa den här bollen nu och sova lugnt om nätterna
Tanken att tilläggsisolera vinden finns efter FTX är installerat.
Skönt att majoriteten håller med som det som faktiskt blev uppsatt på väggarna, difftät plast. Försöker släppa den här bollen nu och sova lugnt om nätterna
Tanken att tilläggsisolera vinden finns efter FTX är installerat.
Klicka här för att svara
