På årsbasis i 24/7-drift så drar dom inte mindre med energi räknat i kWh/år, snarare mer än en konventionell kyl, men väldigt mycket mindre volym - och angivelserna är vid 8 grader C i kyldelen - inte vid 0 - 2 grader C som jag brukar ha. Skall du ha frysstemperatur @ -18 grader C i 20 graders omgivning så går dom i stort sett kontinuerligt kring 3,5 Ampere @ 13 Volt (=~45 Watt) i förbrukning.J Jon Son skrev:
Medans kompressorn startar upp i sin upprampning så kommer kompressorn att nå över 4.5 Ampere i förbrukning då den rusar kort stund för att suga tillbaka olja från evaporatorsidan i boxen, för att sedan gå ned till runt 3,5 - 4 Ampere i själva kyldriften även om kompressorn går på låg varv i det läget
Om du skall driva den med extern 230/12V adapter (och boxen inte har egen inbyggd 230V omvandlare) så måste denna klara 5 Ampere i ström utan att krokna - 4,5 Ampere räcker inte under startfasen (fråga inte mig hur jag vet...) och kan inte omvandlare ge mer än 4.5 Ampere innan den går i hickmode eller annan strömbegränsning/skyddsläge så kommer det bara försöka starta om och om igen utan slut och det blir i stort sett ingen kyla i boxen.
---
Ungefär 4 dygns effektiv kyltid kan man räkna med på en 80 Ah 12V fritidsblybatteri innan djupurladdningsskyddet för batteriet på kompressorkylboxen börja bråka, även i det lägen som tillåter mer urladdning - utanför kring 20 grader C sommartid och invändigt så kallt att frosten och isen på kylbafflarna inte tinar mellan kompressorstarterna vilket ligger runt 1-2 grader C på varorna.
Kommer inte ihåg vilken kemisk laddningsstatus det är på batteriet i det läget när djupurladdningsskyddet börja agera men troligen mer än 30% av kapaciteten i batteriet är kvar och som inte kan utnyttjas för att driva kylboxen.
Det var Danfoss/sepcomp som designade dessa kompressorer i början även om det idag förmodligen florerar kinakopior av dessa i dagens kompressorkylboxar, och dessa går inte en millimeter utanför sina inställda parametrar i sin inverterdrivning för kompressorn när det gäller batterispänning och ström - det gäller att dessa matas med så låg spänningsfall som möjligt mellan batteri och kylbox med generöst tilltagen kabelarea för så lite spänningsfall som möjligt - dessa boxar bruka kunna köras på 12V och 24 Volt (utan att ställa om något) och helst bör man då köra på 24 Volt för att minska strömmen och med detta spänningsfallet över kablarna från batteriet och kanske kan köra ut batterierna lite djupare innan djupurladdningsskyddet börja inverka än när man kör med 12 Volt...
Redigerat:
Intressant tråd. Jag skulle aldrig orka, men jag är imponerad av er som lyckas.
Kan man sätta vertikala solpanel(er) på stativ? Då täcks de inte av snö tänker jag och fångar maximalt av solen när den står lågt på vintern.
Kan man sätta vertikala solpanel(er) på stativ? Då täcks de inte av snö tänker jag och fångar maximalt av solen när den står lågt på vintern.
HejH HenrikHuslöse skrev:
Sätter jag en dag upp solceller för att nyttjas för reservkraft då är det förstahandsvalet.
Jag tog upp det för ett tag sedan och jag fler har visat goda resultat när de dessutom har använt dubbelsidiga solceller som drar nyttan av reflektionen från snön.
Att reflektion från snön ger extra nytta det såg vi för drygt tio år sedan när vi forskade på rörliga solceller som kunde riktas
Allvetare
· Västra Götaland
· 11 960 inlägg
Ja, det gör ganska stor skillnad vintertid när solen väl skiner, i Småland är ca80 graders vinkel bäst i december. Sommartid får man väldigt lätt överproduktion oavsett.H HenrikHuslöse skrev:
Man får ju även produktion molniga dagar, det är många på vintern. Jag hade t.ex bara 3 riktiga soldagar december 2024. Man bör då kanske överdimensionera rejält och ha så brant vinkel det går, över 45 grader så stannar inte snön kvar på solcellerna
Betyder det att den optimala "julaftonspanelen" skulle monteras nästan vertikalt i 75 - 90 graders vinkel? Vid vilken vinkel slutar snön att fastna?
Allvetare
· Västra Götaland
· 11 960 inlägg
Det beror på friktionen på ytan, så jag vet inte exakt. Ser en del 45 graders tak med plåt eller solceller och dom brukar sällan vara snöbelagdaH HenrikHuslöse skrev:
Japp, något runt 80°, och mot söder, får nog sägas vara optimalt för december/januari-produktion.H HenrikHuslöse skrev:
Har man många paneler så kommer dessa även ge överskott på sommaren också.
Men höst/vår, så skulle paneler i öst och väst med en annan vinkel vara bäst.
Det finns väl egentligen inget exakt eller rätt svar, utan det beror på vad man vill optimera på.
Och det man optimerar mot kan vara: "så liten solcellsyta som möjligt", max produktion utan att bry sig om tid/årstid, tjäna så mycket som möjligt på försäljning, slippa köpa själv så mycket som möjligt, få så mycke produktion som möjlig på vintern, vilja gå offgrid osv osv
Och dessa olika optimeringar motverkar varandra, dvs omöjligt att få allt, utan viss optimering omöjliggör någon annan.
Du har helt enkelt ett energiproblem som vi måste räkna på.J Jon Son skrev:
Och var lugn, det är inte komplicerat.
Jag fick inte riktigt något svar tidigare på den frågan, men jag antar att du tänker att uppvärmning av bostad, tillverkning av varmvatten för dusch/tvätt, samt spis/ugn ska drivas av annan energikälla än el, jag tror att du har ved.
Sen ingen tvättmaskin eller diskmaskin.
Isåfall har vi väl borta alla stora effekt och energiförbrukare i hushållet.
Kvar är kyl/frys, vattenpump (som väl är de lite större nu) och sen belysning, TV/bildskärm ladda någon dator och mobil typ osv.
Dags att räkna ut vad dessa saker förbrukar, lämplig tidsenhet kan vara dygn, och lämplig energienhet kan vara kWh (det går att välja annat, men t.ex. kWh är väldigt etablerat för elektriska apparater, och nog bättre än Joule eller kalorier).
En bra kyl/frys combo med samma kompressor för bägge drar väl mellan 0,5 och 1 kWh/dygn.
Vattenpump, jag är rätt säker på att det är generöst beräknat med 0,1kWh per 100 liter vatten, så om du använder 100 liter om dagen, 0,1kWh/dygn
https://www.byggahus.se/forum/threa...gen-foer-en-vattenpump-med-hydropress.319928/
https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=62335.0
Sen några LED lampor som lyser 8 timmar om dagen = 10*5W*8=0,4kWh
Sen lite laddning och övrigt, säg ytterligare 0,4 kWh
Totalt ca 2kWh/dygn.
Så då måste du ordna fram totalt max 240kWh för de 4 sämsta månaderna för solcellerna.
Skulle du köra rubbet på elverk, så blir det max 2400 kr/år
Självklart måste du ha en batteribank, som solcellerna laddar på dagen så du har ström på natten, och generator kör du bara en kortare stund tills batteribanken är laddad, sen kan den stå still några dagar.
Nu får du jobba på med att själv hitta vilka förbrukare du vill ha igång under vintern, och ta reda på hur mycket de drar, eller gissa lite.
Och du och andra får gärna fingranska mina siffror, jag reagerade på att jag tyckte det blev för lite.
Sen återstår det ju att fundera på area för solceller, batteribankens storlek, och sen vilka produkter man vill ha för allt detta, ska det vara bly-batterier eller LI-ION osv. Och vilken typ av batteribank, spänningsnivå osv.
Ja, jag har inte ens berört möjligheten att ha ett 12V, 24V eller ev 48V system i huset, men jag tror att du blir lyckligast att köra på 230VAC.
Men batteribanken kan vara på t.ex. 24VDC ändå, med rätt val av produkter.
Men som sagt, steg ett är att kartlägga ditt energibehov, utan den uppgiften så är det omöjligt att komma vidare.
Och komihåg att med ett 12 V system behövs det betydligt grövre ledningar då strömmen blir ca 20 ggr så hög för samma effekt, som om du kör på 230V.
Och installationen kräver "behörighet" fast det är 12 V då effekten/ström kommer att ligga över maxgränsen ca 200Watt (som är max utan "behörighet").
Och installationen kräver "behörighet" fast det är 12 V då effekten/ström kommer att ligga över maxgränsen ca 200Watt (som är max utan "behörighet").
Mycket bra början till kalkyl!Mikael_L skrev:
TS bodde väl i södra Småland. Om panelerna kan monteras i optimal vinkel för vintersolen, och de kan hållas snöfria, samt har fri sikt mot himlen, så är min killgissning att det absolut borde gå att skörda 2 kWh per dygn på vintern. Detta med ett måttligt antal paneler. Ett minimalt batterilager räcker.
Vi bor i söderläge, men nedanför en bergssida med hus och skog, så från november till och med februari är solen helt under trädlinjen. Visst strålar det indirekt diffust från molnskärmen, men solen är svag och eftersom det ofta ligger snö på panelerna så blir det ingen el att tala om. Bor i Mälardalen så typ 40 mil norr om TS. Paneler på taket, cirka 25 graders vinkel.
TS verkar alltså ha goda förutsättningar.
Jag provade att stoppa in siffror i PVGIS 5.3 med följande antaganden:
Småland ligger på 57 N, 15 E (norr om Växjö)
Off-grid, fristående kiselsolceller, 80 grader lutning, riktade rakt söderut,
Förbrukning 2 kWh per dag,
10% av batterikapaciteten som nedre buffer.
Resultat: Med 9 kW solpaneler och 18 kWh batteri så blir det statistisk sett mindre än en dag om året då batteriet tar slut. Jag har inte optimerat parametrarna, jag testade bara snabbt för att se storleksordningen.
Småland ligger på 57 N, 15 E (norr om Växjö)
Off-grid, fristående kiselsolceller, 80 grader lutning, riktade rakt söderut,
Förbrukning 2 kWh per dag,
10% av batterikapaciteten som nedre buffer.
Resultat: Med 9 kW solpaneler och 18 kWh batteri så blir det statistisk sett mindre än en dag om året då batteriet tar slut. Jag har inte optimerat parametrarna, jag testade bara snabbt för att se storleksordningen.
Man får inte glömma utrustningens egenförbrukning, t.ex växelriktaren käkar nog lite ström hela tiden, även när inget används.
Jag vet inte om det där programmet tar någon hänsyn till detta.
Men jag tänker att det kanske är lite vågat att inte ha ett litet elverk i reserv, så ett lite mindre batterilager + elverk är kanske ett smartare val
Jag vet inte om det där programmet tar någon hänsyn till detta.
Men jag tänker att det kanske är lite vågat att inte ha ett litet elverk i reserv, så ett lite mindre batterilager + elverk är kanske ett smartare val