Eftersom frågan kom att handla om hur det nya innertaket ska fästas och hur det säkerställs att inte ledningar i taket skadas så kanske det rör sig om att föreningen har tunna tak och/eller att det finns elledningar/avlopp som går i taken och riskerar att skadas om man borrar för djupt?
Att måla om taket eller fästa på ytan är ju en sak, men ditt tak är någon annans golv och ytan är din men det som finns mellan ditt tak och grannen ovanförs golv är föreningens.
Att måla om taket eller fästa på ytan är ju en sak, men ditt tak är någon annans golv och ytan är din men det som finns mellan ditt tak och grannen ovanförs golv är föreningens.
Jag har naturligtvis konsulterat föreningens stadgar och ingenstans framgår det att det krävs tillstånd till den åtgärden vi planerar att genomföra. Av den anledningen söker jag både här och på en mängd andra sidor efter definitioner, tips och synpunkter.H hhallen skrev:
Det är oerhört viktigt att ta beakta det som står i stadgarna. Finns flera rättsfall där stadgarnas formulering spelat en stor roll. Visserligen har senaste ändringen av Bostadsrättslagen i vissa fall medfört att lagen kör över stadgarna. Men likafullt bör man ha koll på stadgarna.
Du har inte begärt något tillstånd säger du. Om jag var du skulle jag redan nu kontakta en jurist som kan detta med bostadsrättsföreningar. Om du själv nu skriver till styrelsen och ber om tillstånd kan det hända att du formulerar dig på ett ofördelaktigt sätt. Jag har själv gjort det misstaget. Begärde tillstånd för att få göra en ändring. Styrelsen sa nej. Först då kontaktade jag advokat. Och insåg att jag givit styrelsen alldeles för mycket information. Det hela slutade i Hyresnämnden. Där vi fick rätt mot styrelsen. Det tog drygt 6 månader. Hade jag pratat med advokaten först, och låtit denne formulera och skriva ansökan hade det varit klart på en månad.
Var i Sverige är detta?
Du har inte begärt något tillstånd säger du. Om jag var du skulle jag redan nu kontakta en jurist som kan detta med bostadsrättsföreningar. Om du själv nu skriver till styrelsen och ber om tillstånd kan det hända att du formulerar dig på ett ofördelaktigt sätt. Jag har själv gjort det misstaget. Begärde tillstånd för att få göra en ändring. Styrelsen sa nej. Först då kontaktade jag advokat. Och insåg att jag givit styrelsen alldeles för mycket information. Det hela slutade i Hyresnämnden. Där vi fick rätt mot styrelsen. Det tog drygt 6 månader. Hade jag pratat med advokaten först, och låtit denne formulera och skriva ansökan hade det varit klart på en månad.
Var i Sverige är detta?
Jag tillhör dock ingen av de två kategorierna. Jag anser att man söker om tillstånd för de åtgärder som kräver tillstånd. Vilket jag också har gjort gällande ventilationen i köket. Däremot har jag svårt för att söka tillstånd för att montera ett innertak, riva ut garderober eller byta blandare i badrummet. Åtminstone när det inte framgår av stadgarna att det krävs.S Sir Duke skrev:
Kanske en intressant länk:
https://www.bostadsratterna.se/kunskapsbanken/o/ombyggnation-i-lagenhet
Jag håller med om att det i detta fall låter helt absurt att styrelsen lägger sig i detta.
Kanske läge att prata med föreningens revisor?
https://www.bostadsratterna.se/kunskapsbanken/o/ombyggnation-i-lagenhet
Jag håller med om att det i detta fall låter helt absurt att styrelsen lägger sig i detta.
Kanske läge att prata med föreningens revisor?
Elledningarna ligger ca 10 cm ovanför taket. Inga andra ledningar i taket. Normal tjocklek på bjälklaget som är av betong. Elledningarna tillhör dessutom min lägenhet och det innebär att det är på mitt ansvar om de ändå skulle skadas. Har dessutom redovisat detta för föreningen. Kommer att fästa med minsta möjliga fungerande längd på skruven.A adron skrev:
Ser därför inga problem med att borra i taket. Det är väl ingen större skillnad mot att montera upp väggpanel eller en tv på en vägg mellan två lägenheter?
Redigerat:
Det är i Västmanland.B Blueeye skrev:
Jag har gått igenom stadgarna och det finns inga särskilda skrivningar till föreningens fördel.
Saken är ju den, i mitt fall, att åtgärden inte kräver tillstånd från föreningen. Av den anledningen har jag inte sökt tillstånd. Däremot har jag sökt tillstånd angående ventilationen i köket. Det framgår av stadgarna att det krävs tillstånd för det.
Precis, men det kan kräva tillstånd av styrelsen. Just torkande färg skapar irritation i luftvägarna, och kan få grannar yra, och påverka balansen, väldigt farligt i trappor till exempel. Tung färg kan även orsaka nedböjning av taket. Gips bryts ofta sönder på grund av detta.M merbanan skrev:
Mycket känslor i denna tråd. 😅
Jag menar att det bör göras skillnad på
- i vilka fall det krävs tillstånd, och
- under vilka förutsättningar tillstånd ska beviljas.
Det är INTE möjligt för en BRF att besluta att tillståndsplikten ska vara mer långtgående än vad som följer av BRL (prop. 2021/22:171 s. 70). Stadgarna kan dock vara av betydelse vid bedömningen av om tillstånd ska beviljas.
Jag har läst på lite (förarbeten, lagkommentar, ett par avgöranden), och kan konstatera att innebörden av första stycket femte punkten är allt annat än glasklar.
Av lagkommentaren framgår:
"Innehållet i femte punkten motsvarar den tidigare tredje punkten. Där anges att tillstånd krävs för “annan väsentlig förändring” av lägenheten.
I förarbetena till 2003 års ändringar anges att ändringar av sådana ledningar eller kanaler som föreningen enligt 12 § svarar för normalt är hänförliga till förevarande punkt. Ett annat exempel som anges är förändringar som innebär att en lägenhets karaktärsdrag inte beaktas eller att dess kulturhistoriska värde inte tas tillvara (numera andra stycket). Slutligen anges i dessa förarbeten att åtgärder som t.ex. innebär förflyttning av väggar som saknar bärande egenskaper och som tillhör lägenheten typiskt sett inte bör vara en väsentlig förändring.
Men begreppet väsentlig förändring finns kvar och således, åtminstone delvis, de tidigare påtalade tolkningsproblemen. Saken blir inte enklare av att innebörden av denna punkt över huvud taget inte kommenteras i förarbetena till ändringarna år 2023. De innebär alltså bl.a. att vissa ytterligare kanaler m.m. omfattas av de tidigare punkterna."
Det fortsätter, men är inte av relevans för diskussionen.
Numera gäller att föreningen ska ge tillstånd om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.
Som exempel på sådan åtgärd anges i prop. 2002/03:12 förändringar av en lägenhets karaktärsdrag – t.ex. genom en ändrad planlösning – som gör att lägenheten kan bli svår att avyttra. MÄRKLIGT!
I prop. anges vidare att föreningens stadgar kan vara av intresse när det gäller att avgöra vad som kan innebära påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.
Jag har lagt en liten stund på att försöka bilda mig en uppfattning om när tillstånd krävs enligt 7 kap. 7 § BRL. Särskilt då enligt första stycket femte punkten. Det enda konkreta jag kommit fram till vad gäller femte punkten är att det är oklart när tillstånd krävs enligt den punkten.
Dock kan det vara aktuellt vid tex. ingrepp i ledningar eller kanaler som föreningen svarar för enligt 7 kap. 12 § och som inte omfattas av första stycket andra punkten.
Givet de omständigheter TS delat med sig av tror jag inte att TS behöver oroa sig för de ev. konsekvenserna av att köra på utan tillstånd. För jag TROR inte att tillstånd krävs.
Omnämnandet av planlösning i förarbetena (se ovan) får mig dock att fundera (när ska tex en ändring i planlösning utan ingrepp i bärande konstruktioner betraktas som en "väsentlig förändring"?).
Jag menar att det bör göras skillnad på
- i vilka fall det krävs tillstånd, och
- under vilka förutsättningar tillstånd ska beviljas.
Det är INTE möjligt för en BRF att besluta att tillståndsplikten ska vara mer långtgående än vad som följer av BRL (prop. 2021/22:171 s. 70). Stadgarna kan dock vara av betydelse vid bedömningen av om tillstånd ska beviljas.
Jag har läst på lite (förarbeten, lagkommentar, ett par avgöranden), och kan konstatera att innebörden av första stycket femte punkten är allt annat än glasklar.
Av lagkommentaren framgår:
"Innehållet i femte punkten motsvarar den tidigare tredje punkten. Där anges att tillstånd krävs för “annan väsentlig förändring” av lägenheten.
I förarbetena till 2003 års ändringar anges att ändringar av sådana ledningar eller kanaler som föreningen enligt 12 § svarar för normalt är hänförliga till förevarande punkt. Ett annat exempel som anges är förändringar som innebär att en lägenhets karaktärsdrag inte beaktas eller att dess kulturhistoriska värde inte tas tillvara (numera andra stycket). Slutligen anges i dessa förarbeten att åtgärder som t.ex. innebär förflyttning av väggar som saknar bärande egenskaper och som tillhör lägenheten typiskt sett inte bör vara en väsentlig förändring.
Men begreppet väsentlig förändring finns kvar och således, åtminstone delvis, de tidigare påtalade tolkningsproblemen. Saken blir inte enklare av att innebörden av denna punkt över huvud taget inte kommenteras i förarbetena till ändringarna år 2023. De innebär alltså bl.a. att vissa ytterligare kanaler m.m. omfattas av de tidigare punkterna."
Det fortsätter, men är inte av relevans för diskussionen.
Numera gäller att föreningen ska ge tillstånd om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.
Som exempel på sådan åtgärd anges i prop. 2002/03:12 förändringar av en lägenhets karaktärsdrag – t.ex. genom en ändrad planlösning – som gör att lägenheten kan bli svår att avyttra. MÄRKLIGT!
I prop. anges vidare att föreningens stadgar kan vara av intresse när det gäller att avgöra vad som kan innebära påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.
Jag har lagt en liten stund på att försöka bilda mig en uppfattning om när tillstånd krävs enligt 7 kap. 7 § BRL. Särskilt då enligt första stycket femte punkten. Det enda konkreta jag kommit fram till vad gäller femte punkten är att det är oklart när tillstånd krävs enligt den punkten.
Dock kan det vara aktuellt vid tex. ingrepp i ledningar eller kanaler som föreningen svarar för enligt 7 kap. 12 § och som inte omfattas av första stycket andra punkten.
Givet de omständigheter TS delat med sig av tror jag inte att TS behöver oroa sig för de ev. konsekvenserna av att köra på utan tillstånd. För jag TROR inte att tillstånd krävs.
Omnämnandet av planlösning i förarbetena (se ovan) får mig dock att fundera (när ska tex en ändring i planlösning utan ingrepp i bärande konstruktioner betraktas som en "väsentlig förändring"?).
Det är inte så märkligt egentligen. Vid framtagande av utredning, remiss och proposition var minnet gott från 90-talskrisens verkningar några få år tidigare där det uppstod osäljbara bostadsrätter av inget värde. De hamnade ibland i föreningarnas knä som en kostnad. Tillståndskravet för annan väsentlig förändring uppstod för att skydda föreningen från bostadsrättshavare som förändrade sina lägenheter så mycket att de förlorade i värde och hamnade i knäet på föreningen. Detta med grund i remissvar från Stockholms universitet och KTH. Se propositionstexten som jag klistrade in i inlägg #71.K Kardan79 skrev:
Redigerat:
@nickas
Det står vål egentligen klart att du har två alternativ.
1. Du kör på och sätter upp ditt innertak för du bedömer att det inte krävs tillstånd enligt bostadsrättslagen. I det enklaste scenariot så ger ordföranden och styrelsen upp där. I ett för dig mer riskfyllt scenario så hävdar styrelsen verkligen att du har genomfört en tillståndspliktig åtgärd utan tillstånd. Nu börjar processen att förverka din bostadsrätt. Vi kan gå igenom den processen och hur du skyddar dig.
2. Du söker ett tillstånd för åtgärden från styrelsen. Känns det bra kan du ju alltid lägga till en brasklapp att du söker tillståndet p g a ordförandens lagstridiga bedömning att tillstånd krävs för åtgärden. D v s du yrkar att styrelsen i första hand ska avvisa tillståndsansökan eftersom tillstånd inte krävs. Nu kan du antingen få ansökan avvisad alternativt få eller inte få tillstånd. Får du det inte kan överklaga till hyresnämnden. Styrelsen kan också förena tillståndet med villkor, även dessa kan du överklaga till hyresnämnden om de är oskäliga. Vad tar en sån här process? 6-12 mån?
Det står vål egentligen klart att du har två alternativ.
1. Du kör på och sätter upp ditt innertak för du bedömer att det inte krävs tillstånd enligt bostadsrättslagen. I det enklaste scenariot så ger ordföranden och styrelsen upp där. I ett för dig mer riskfyllt scenario så hävdar styrelsen verkligen att du har genomfört en tillståndspliktig åtgärd utan tillstånd. Nu börjar processen att förverka din bostadsrätt. Vi kan gå igenom den processen och hur du skyddar dig.
2. Du söker ett tillstånd för åtgärden från styrelsen. Känns det bra kan du ju alltid lägga till en brasklapp att du söker tillståndet p g a ordförandens lagstridiga bedömning att tillstånd krävs för åtgärden. D v s du yrkar att styrelsen i första hand ska avvisa tillståndsansökan eftersom tillstånd inte krävs. Nu kan du antingen få ansökan avvisad alternativt få eller inte få tillstånd. Får du det inte kan överklaga till hyresnämnden. Styrelsen kan också förena tillståndet med villkor, även dessa kan du överklaga till hyresnämnden om de är oskäliga. Vad tar en sån här process? 6-12 mån?
Har en helt annan uppfattning om bostadsrättstyrelser.F Freda skrev:
Byggt många bostadsrätter och jobbat med upphandlingar mot bostadsrätter.
Skulle säga att merparten av dom som är ordförande eller har hand om upphandlingar har väldigt bra koll, ja oftast 90% en äldre herre som sitter på den posten.