1 815 läst ·
22 svar
2k läst
22 svar
Nytt golv i 1800-tals torp
Okej, nu har jag mätt mellan bjälkarna, det är lite olika mått, mellan de flesta är det ca 70cm men mellan andra 76cm, hur tjocka behöver golvbrädorna vara så för att det inte ska svikta?H Hufsa skrev:Hej!
Vi köpte ett torp förra hösten där tidigare ägare påbörjat byte av golv i ett av rummen på nedre plan. Han har således börjat riva bort golvplank (dessa finns inte kvar utan virket har han använt till annat), och lämnat det halvt bortrivet när vi köpte. Vi fick med plank till det nya golvet, och planen är att vi ska lägga det nu i vår, och passa på att kolla hur det ser ut undertill samt fylla på med isolering (spån). Men, nu hävdar min äkta hälft att detta inte funkar utan att det nya golvet måste läggas ovanpå det gamla? Kan detta verkligen stämma, blir ju helt fel med nivåskillnaden osv?
Om man ska kunna lägga enbart nytt golv, hur tjockt behöver detta isf vara (dvs hur tjocka golvplank)?
Det ställer ju till rejält för oss eftersom originalgolvet inte längre finns intakt…
Det brukar gå att få tag på spontat golvvirke som är någonstans kring 30 eller 35 mm tjockt. Det borde hålla på den där spännvidden.
Jag ser ingen orsak att krångla till konstruktionen. Det är mycket arbete att gräva ned extrabjälkar i fyllningen. Räknar man att arbetstiden har något värde överhuvudtaget så är det billigare att skaffa tillräckligt tjockt golvvirke.
Annars var ju gamla plankgolv ofta 40-50mm tjocka och kilsågade det vill säga att plankorna var kantade enligt formen på trädet. Så fick man mesta möjliga utbyte ur stockarna. Man brukar borra in halvtums hälar (som små dymlingar) i kanterna på plankorna så de skall sitta ihop med varandra och inte svikta eller röra sig fastän de saknar spont. Eftersom bredden på plankorna varierar både mellan ändorna och från en planka till nästa så kapar man stockarna till rätt längd för rummet redan i skogen och sätter in golvet utan skarv.
Jag ser ingen orsak att krångla till konstruktionen. Det är mycket arbete att gräva ned extrabjälkar i fyllningen. Räknar man att arbetstiden har något värde överhuvudtaget så är det billigare att skaffa tillräckligt tjockt golvvirke.
Annars var ju gamla plankgolv ofta 40-50mm tjocka och kilsågade det vill säga att plankorna var kantade enligt formen på trädet. Så fick man mesta möjliga utbyte ur stockarna. Man brukar borra in halvtums hälar (som små dymlingar) i kanterna på plankorna så de skall sitta ihop med varandra och inte svikta eller röra sig fastän de saknar spont. Eftersom bredden på plankorna varierar både mellan ändorna och från en planka till nästa så kapar man stockarna till rätt längd för rummet redan i skogen och sätter in golvet utan skarv.
Klicka här för att svara