Det var ökad ventilation på vinden jag var ute efter, inte inomhusventilation. Jag har svårt att förstå hur inomhusventilation skulle påverka vinden överhuvudtaget. Hur menar du? Det enda jag kan tänka mig är om du får ett högre övertryck i bostaden och inte har ångspärr mot vinden så att inomhusluft letar sig upp dit, men då är det återigen mer vindsventilation och/eller uppvärmning av vinden som kan lösa problemet.S SueCia skrev:
Det är som sagt näst intill aldrig ventilation på vinden som är lösningen.F fb35523 skrev:
Det finns en anledning att nybyggda hus med 600mm isolering i vindsbjälklaget inte möglar explosionsartat och det är för att man bygger ordentligt med tät ångspärr och undertrycksventilation.
I äldre hus ser man ofta mögel på vinden pga. att ångspärren är oerhört slarvigt utförd och ventilationen är antingen passiv eller någon enstaka paxfläkt, detta gör att inomhusluften letar sig upp på vinden och kondenserar mot råsponten.
Jag har nog aldrig någonsin ens sett eller hört talas om ett hus som fått mögel på råsponten som berott på något annat än antingen läckage av regnvatten eller dålig ventilation i bostadsutrymmet.
Som svar på ditt sista påstående att lösningen på läckage av inomhusluft upp till vinden skulle vara att ventilera vinden, ja det kan gå, men lösningen är att likställa med att istället för att laga ett läckande vattenrör så leder man vattnet till golvbrunnen, det funkar men det är inte bra
Redigerat:
Du har två källor till fukt i vindsutrymmet om vi bortser från mekaniska problem som läckande tak osv.
De två källorna är fuktig luft inifrån huset och fuktig luft utifrån.
Problemet med fukt och mögel uppstår på grund av ogynsamma förhållanden mellan fuktnivå och kallvindens temperatur.
Fuktig luft inifrån huset är som många redan har påpekat orsak av felaktigt dimensionerad ventilation eller otätheter i vindsbjälklaget. Här kan du justera ventilationen så du har undertryck i huset och säkerställa tätheten i bjälklaget vilket kan vara svårt utan större renoveringar.
Fukt utifrån kommer från utomhusluften som vintertid har väldigt hög relativluftfuktighet. Denna kan underkylas under vissa omständigheter bland annat på grund av nattutstrålning. Detta är samma fenomen som gör att du vissa morgonar behöver skrapa vindrutan på bilen. Vatten har kondenserat på den kalla vindrutan under natten för att vindrutan är kallare än omgivningen. Detta kan även ske uppe på vinden, där den kallaste delen är insidan på din råspont.
Detta har historiskt sett inte varit ett problem på samma sätt som våra torpargrunder inte har varit ett problem. VI har haft dåligt isolerade bjälklag och varma skorstenar. Fuktabsoberande kutterspån har också hjälpt till på vindarna. Detta har skapat en miljö som är varmare än omgivningen och då fungerar ventilation som uttorkande. I grunden är detta exakt samma problem som med våra krypgrunder, det uppstår bara under en annan årstid. Vinter istället för våren.
Idag så ser våra kallvindar annorlunda ut med stora mängder icke absorberande isoleringsmaterial och inga varma skrotstenar. Men vi har av gammal hävd fortsatt med att ventilera som tidigare.
Det fungerar inte att torka ut ett kalt fuktigt utrymme med kall fuktig luft. Ju mer du isolerar desto kallare blir det och sämre uttorkning får du. Ventilerar du mer så sänker du temperaturen än mer samtidigt som du tillför fukt med den ventilerande luften.
Lösning:
Du måste göra minska på fuktmängden på vinden och göra råsponten varmare för att få en bättre uttorkning av den och minska risken för påväxt.
Detta kan du göra på olika sätt förutom att minska läckaget genom vindsbjälklaget.
Öka värmen på vinden genom att ex vis minska isoleringsmängden i vindsbjälklaget eller använda skorstenen mer .
Minska luftomsättningen och på så sätt öka luftens temperatur, dvs minska ventilationen.
Isolera råsponten så den blir varmare, Så som Göran O gjorde.
De två källorna är fuktig luft inifrån huset och fuktig luft utifrån.
Problemet med fukt och mögel uppstår på grund av ogynsamma förhållanden mellan fuktnivå och kallvindens temperatur.
Fuktig luft inifrån huset är som många redan har påpekat orsak av felaktigt dimensionerad ventilation eller otätheter i vindsbjälklaget. Här kan du justera ventilationen så du har undertryck i huset och säkerställa tätheten i bjälklaget vilket kan vara svårt utan större renoveringar.
Fukt utifrån kommer från utomhusluften som vintertid har väldigt hög relativluftfuktighet. Denna kan underkylas under vissa omständigheter bland annat på grund av nattutstrålning. Detta är samma fenomen som gör att du vissa morgonar behöver skrapa vindrutan på bilen. Vatten har kondenserat på den kalla vindrutan under natten för att vindrutan är kallare än omgivningen. Detta kan även ske uppe på vinden, där den kallaste delen är insidan på din råspont.
Detta har historiskt sett inte varit ett problem på samma sätt som våra torpargrunder inte har varit ett problem. VI har haft dåligt isolerade bjälklag och varma skorstenar. Fuktabsoberande kutterspån har också hjälpt till på vindarna. Detta har skapat en miljö som är varmare än omgivningen och då fungerar ventilation som uttorkande. I grunden är detta exakt samma problem som med våra krypgrunder, det uppstår bara under en annan årstid. Vinter istället för våren.
Idag så ser våra kallvindar annorlunda ut med stora mängder icke absorberande isoleringsmaterial och inga varma skrotstenar. Men vi har av gammal hävd fortsatt med att ventilera som tidigare.
Det fungerar inte att torka ut ett kalt fuktigt utrymme med kall fuktig luft. Ju mer du isolerar desto kallare blir det och sämre uttorkning får du. Ventilerar du mer så sänker du temperaturen än mer samtidigt som du tillför fukt med den ventilerande luften.
Lösning:
Du måste göra minska på fuktmängden på vinden och göra råsponten varmare för att få en bättre uttorkning av den och minska risken för påväxt.
Detta kan du göra på olika sätt förutom att minska läckaget genom vindsbjälklaget.
Öka värmen på vinden genom att ex vis minska isoleringsmängden i vindsbjälklaget eller använda skorstenen mer .
Minska luftomsättningen och på så sätt öka luftens temperatur, dvs minska ventilationen.
Isolera råsponten så den blir varmare, Så som Göran O gjorde.
Jag får nog krypa till korset och medge att det finns de som är bättre på detta än jagS SueCia skrev:Jag har nog aldrig någonsin ens sett eller hört talas om ett hus som fått mögel på råsponten som berott på något annat än antingen läckage av regnvatten eller dålig ventilation i bostadsutrymmet.
Som svar på ditt sista påstående att lösningen på läckage av inomhusluft upp till vinden skulle vara att ventilera vinden, ja det kan gå, men lösningen är att likställa med att istället för att laga ett läckande vattenrör så leder man vattnet till golvbrunnen, det funkar men det är inte bra
Mina inlägg har dock inte varit avsedda att vara helt generella utan haft trådens ämne som utgångspunkt där man i ett äldre hus isolerat vindsbjälklaget och fått mögel. Jag vill nog påstå att en snabb akutåtgärd (i likhet med att leda läckande vatten till en brunn) kan vara att ventilera mer. Det kanske är bäst att ta reda på mer i detalj varifrån fukten som genererar mögel faktisk kommer i just TS fall. Om det verkligen är otätt mellan bostaden och vinden så blir det, som andra nämnt, helt klart ett annat problem än jag misstänkte tidigare (fukt och temp-variationer i utomhusluft).Finns det verkligen ingen risk att utomhusluft som är halvvarm och fuktig (t.ex. en regning höstdag, säg +5C) stannar på vinden och kondenderar mot råsponten om natten sedan blir kall? Det kanske inte är där problemen i allmänhet ligger. I så fall skulle det ju så klart vara ett temporärt problem som uppstår ett antal dagar per år och det kanske inte räcker för att mögel faktiskt ska börja växa.
Det kan säkert hända, men jag tror att det blir så små fuktmängder att det inte kan orsaka några större problem om det inte är extrema förutsättningar.F fb35523 skrev:Jag får nog krypa till korset och medge att det finns de som är bättre på detta än jag
Finns det verkligen ingen risk att utomhusluft som är halvvarm och fuktig (t.ex. en regning höstdag, säg +5C) stannar på vinden och kondenderar mot råsponten om natten sedan blir kall? Det kanske inte är där problemen i allmänhet ligger. I så fall skulle det ju så klart vara ett temporärt problem som uppstår ett antal dagar per år och det kanske inte räcker för att mögel faktiskt ska börja växa.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Man måste komma ihåg att även vad som uppfattas som torr uteluft innehåller en hel del fukt, fast den är bunden som vattenånga. Vindens geometri, taklutning och takfotshöjd, kan också spela roll. Ju mindre luftvolym desto större roll spelar yttertakets kyleffekt.
Innan jag isolerade sponten på taket så tog jag mig en verklig funderare. Så här tänkte jag:
1. Stugan är byggd -72 och är byggd enligt den tidens standard för fritidshus dvs. nästan obefintlig isolering.
2. Stugan har alltid varit uppvärmd och värmeläckaget upp på vinden var omfattande. Snön smälte ovanför vinden och vattnet rann ner längs takpannorna för att åter frysa igen utanför takfoten varpå det byggdes upp en is-vall där som i sin tur hindrade avrinningen och gjorde att vatten letade sig in mellan pannorna.
3. Eftersom stugan nu skulle användas som permanentbostad med högre innertemperatur och även högre luftfuktighet inne av att det bor folk där behövde vinden helt enkelt isoleras.
4. Jag förutsätter att huset i likhet med dom flesta hus är fuskbyggt och att ångspärren är trasig.
5.På vissa ställen kunde jag inte isolera mer på viden eftersom det helt enkelt inte fanns utrymme för det under sponten.
Men där det gick kompromissade jag och lade på 240 mm på dom befintliga 95 eller 120.
6. Beaktat allt detta så såg jag det nästan nödvändigt att sänka luftfuktigheten på vinden genom att isolera sponten.
Det är vanligare utomlands men ganska ovanligt i Sverige. Jag googlade rätt mycket och funderade en hel den själv.
Jag måste säga att jag är jättenöjd med resultet.
Sugan blev varmare. Vinden blev även den varmare trotts att jag isolerat den. Sponten kyls inte från det kalla yttertaket. Spillvärmen från skorstenen räcker för att hålla en varmare temperatur på vinden än uteluften.
Isbildningen på yttertaket har upphört.
Jag kan tillägga att jag fortfarande har ventilation på vinden för säkerhets skull.
Jag tycker det är jättekonstigt att det inte är vanligare att man gör som jag i Sverige.
Jag ser absolut inga nackdelar utan enbart fördelar att göra som jag gjorde.
1. Stugan är byggd -72 och är byggd enligt den tidens standard för fritidshus dvs. nästan obefintlig isolering.
2. Stugan har alltid varit uppvärmd och värmeläckaget upp på vinden var omfattande. Snön smälte ovanför vinden och vattnet rann ner längs takpannorna för att åter frysa igen utanför takfoten varpå det byggdes upp en is-vall där som i sin tur hindrade avrinningen och gjorde att vatten letade sig in mellan pannorna.
3. Eftersom stugan nu skulle användas som permanentbostad med högre innertemperatur och även högre luftfuktighet inne av att det bor folk där behövde vinden helt enkelt isoleras.
4. Jag förutsätter att huset i likhet med dom flesta hus är fuskbyggt och att ångspärren är trasig.
5.På vissa ställen kunde jag inte isolera mer på viden eftersom det helt enkelt inte fanns utrymme för det under sponten.
Men där det gick kompromissade jag och lade på 240 mm på dom befintliga 95 eller 120.
6. Beaktat allt detta så såg jag det nästan nödvändigt att sänka luftfuktigheten på vinden genom att isolera sponten.
Det är vanligare utomlands men ganska ovanligt i Sverige. Jag googlade rätt mycket och funderade en hel den själv.
Jag måste säga att jag är jättenöjd med resultet.
Sugan blev varmare. Vinden blev även den varmare trotts att jag isolerat den. Sponten kyls inte från det kalla yttertaket. Spillvärmen från skorstenen räcker för att hålla en varmare temperatur på vinden än uteluften.
Isbildningen på yttertaket har upphört.
Jag kan tillägga att jag fortfarande har ventilation på vinden för säkerhets skull.
Jag tycker det är jättekonstigt att det inte är vanligare att man gör som jag i Sverige.
Jag ser absolut inga nackdelar utan enbart fördelar att göra som jag gjorde.
Jag har liknande beläggning på vinden som Ts. Jag har hört att det främst beror på att fuktig luft kommer in på vinden genom takfotsventilationen under framförallt vår och höst. Fukten i den luften kondenserar sen mot det kallare yttertaket, alltså råsponten i de flesta fall. Problemet verkar vara mycket vanligt och nästan oundvikligt vad jag förstår om man har kallvind. Den stora frågan är förstås om det kan skada huset, alltså om möglet kan angripa trävirket eller om det bara är ett "kosmetiskt" problem. Kan man låta det vara eller måste det åtgärdas? Är detta vitmögel bara en beläggning, eller kan det äta sig in i träet?
Jag har testat att spraya på antimögelmedel på ett begränsat område för att se om det blir någon skillnad, problemet är att det inte direkt tar bort befintligt mögel så man ser inte om man lyckats skydda träet. Hur ska man gå till väga?
Jag har testat att spraya på antimögelmedel på ett begränsat område för att se om det blir någon skillnad, problemet är att det inte direkt tar bort befintligt mögel så man ser inte om man lyckats skydda träet. Hur ska man gå till väga?
Förråd utedass virkesförvaring ute möglar inte så länge det ventileras och skyddas från väta samma sak gäller på en vind, anledningen till att det möglar är fukt från bodelen tar sig dit. Hur mycket som ska ventileras verkar dock ingen vetaR Tammer skrev:
