Tålde att tänka på men så är det. En byggnad på annans mark är lös egendom. Avtal om hyra eller arrende ändrar inte på den saken. Först om marken byggnaden står på omfattas av servitut blir byggnaden fast egendom tillhörig den härskande fastigheten. Då fanns skäl att upprätta hyresavtal så att grannen på 18 kunde nyttja byggnaden. Det finns inget skäl att tro att ett avtalsservitut inte skulle täcka hyrestiden. Servitutets innebörd för framtiden bör vara oväsentligt eftersom TS förmodligen inte ställer några krav på att få utnyttja den marken sedan den omdiskuterade delen av byggnaden rivits.
Vad beträffar fastighetsbildning med gräns genom befintlig byggnad så tror jag inte att s. 75 i handboken redovisar rättsläget fullt ut. Redan uppsatsen påvisar att byggnad var hinder. Det där med brandgräns kan dock möjligen ha lösts eftersom det var fråga om en "värmecentral" som bör ha varit en brandcell.
de regler som fanns om brandgräns och fastighetsgräns har upphört att gälla:
Vad beträffar fastighetsbildning med gräns genom befintlig byggnad så tror jag inte att s. 75 i handboken redovisar rättsläget fullt ut. Redan uppsatsen påvisar att byggnad var hinder. Det där med brandgräns kan dock möjligen ha lösts eftersom det var fråga om en "värmecentral" som bör ha varit en brandcell.
de regler som fanns om brandgräns och fastighetsgräns har upphört att gälla:
Jag förstår inte riktigt vart du vill komma. Du upprepar ju det jag redan sagt?G gråsten skrev:
Sen hanterar ju handboken de som är nödvändigt för att kunna fastighetsbilda. Jag litar mer på lantmäteriets handbok en ett exjobb i detta fall (dock utan att ha läst det) men jag är tämligen säker på min sak här.
Som du själv skriver så har du reglerna om brandsäkerhet i fastighetsgräns upphört, så jag förstår inte vad du vill få sagt? Men jag kan som sagt inte uttala mig om vill regler som gällde när den aktuell fastigheten avstyckades.
För läsarna av detta forum bör det vara intressant att veta under vilka omständigheter en fastighetsbildning kan ske som innebär att fastighetsgränsen går genom en befintlig byggnad.
Jag vill komma till att detta bara medges om det är sannolikt att byggnaden kommer att flyttas eller rivas. En handbok kan inte ta upp alla tänkbara scenarier. För det får man gå till rättspraxis
https://www.domstol.se/globalassets...ooverdomstolen/avgoranden/2012/f-10361-11.pdf
Jag vill komma till att detta bara medges om det är sannolikt att byggnaden kommer att flyttas eller rivas. En handbok kan inte ta upp alla tänkbara scenarier. För det får man gå till rättspraxis
https://www.domstol.se/globalassets...ooverdomstolen/avgoranden/2012/f-10361-11.pdf
Hon hyr ju bara den delen som står på hennes sida. Sen är det en skiljevägg på ovanvåningen som går i tomtgräns.tommib skrev:
Den här panncentralen är bara en liten del av en större sammansatt byggnad som stod på tvären över båda fastigheterna vilket syns på Lantmäteriets ortofoto från 1960. Troligen var tanken att allt skulle rivas men pannhuset blev kvar.
Själv skulle jag börja använda huset som sjutton, lita på att avtalsservitutet antingen har förkommit eller inte finns vilket är troligast. Be LM om en förrättning och att den del av Utgården 18 som huset står på regleras till Utgården 13. 75000kr + 20000kr för marken för 75kvm boarea är billigt. Och en förrättning av det här slaget kostar nog inte 75000kr. Så komplicerat är det inte att en erfaren lantmätare behöver 1,5 arbetsveckor för att göra en utredning.
Själv skulle jag börja använda huset som sjutton, lita på att avtalsservitutet antingen har förkommit eller inte finns vilket är troligast. Be LM om en förrättning och att den del av Utgården 18 som huset står på regleras till Utgården 13. 75000kr + 20000kr för marken för 75kvm boarea är billigt. Och en förrättning av det här slaget kostar nog inte 75000kr. Så komplicerat är det inte att en erfaren lantmätare behöver 1,5 arbetsveckor för att göra en utredning.
Det finns otroligt många olika sätt fastighetsbildning kan ske med gränsdragning genom en byggnad. Så det du skriver är felaktigt, du kan inte täcka upp alla de situationerna här och nu. Det krävs som sagt bara ett samråd med kommunen från lantmäteriets sida, då godkänner kommunen fastighetsbildningen och förelägger fastighetsägaren att lösa erforderligt brandskydd efteråt alternativt nekar tills erforderlig brandskydd finns. Det finns även fall då som tex. vid 3d fastighetsbildning då gränserna alltid läggs igenom byggnaden,G gråsten skrev:
Handboken förklarar ju hur saker och ting ska tolkas och hanteras i stort och praxis talar ju bara om hur man gör i de fall som liknar praxis.
Oavsett är det ju ointressant vad som gäller nu eftersom det var länge sen den aktuell fastigheten styckades av. Man får ju självklart titta på hur lagstiftningen/något likande BBR föreskrifter såg ut då.
Vet du det så redogör gärna för det istället så kan det ju faktiskt tillföra något också för läsarna på detta forum.
Nej, ett avtalsservitut kan sägas upp ensidigt av förmånsfastighetens ägare, inte den belastande.F frityreldarn skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 019 inlägg
Jag skulle inte vara så säker som många andra på att det går att bevisa att hela huset tillhör TS fastighet. Hyresavtalet antyder förvisso det, men saknas servitutet och det inte företetts vare sig TS eller grannen när de köpte respektive fastighet kan servitutet mycket väl ha fallit. Och då är väl rimligen presumtionen att den del som står på respektive fastighet tillhör den fastigheten.
Jag tror också att det säkert varit så att huset urpsrungligen hörde till den ena fastigheten (och då rimligen TS), men bara för att man tror det betyder det inte att det kan bevisas. Och kan det inte bevisas...
Med det sagt, slå upp en ordentlig brandgavel i tomtgränsen. Om grannen blir utan avlopp i sin del är det inte ditt problem. Att tvista i domstol för att få rätt till en husdel du ändå vill riva verkar inte vara värt det.
Jag tror också att det säkert varit så att huset urpsrungligen hörde till den ena fastigheten (och då rimligen TS), men bara för att man tror det betyder det inte att det kan bevisas. Och kan det inte bevisas...
Med det sagt, slå upp en ordentlig brandgavel i tomtgränsen. Om grannen blir utan avlopp i sin del är det inte ditt problem. Att tvista i domstol för att få rätt till en husdel du ändå vill riva verkar inte vara värt det.
j
Jag tror som sagt att ursprungstanken var att allt skulle rivas; det som ser ut som växthus och värmecentral men värmecentralen blev kvar. Allt stod ursprungligen på TS fastighet innan avstyckningen 1966 vilket framgår av ortofotot bland annat.
Vad är mest lämpligt? Delning, delvis rivning eller fastighetsreglering med köp av den bit mark som huset står på ca 8 kvm?
Ja, då bör saken vara klarlag juridiskt sett - och så får vi hoppas att grannen inte ogrundat fortsätter hävda att de har förvärvat byggnaden på sin sida fastigheten och ställer till med besvär.
Som jag förstått det är inte servitutet inskrivet, såsom tanken var enligt sista meningen i servitutet, men att det finns ett servitut är ju inte något som grannen förefaller bestrida.
Som jag förstått det är inte servitutet inskrivet, såsom tanken var enligt sista meningen i servitutet, men att det finns ett servitut är ju inte något som grannen förefaller bestrida.
Min kunskap kan brista här men visst är det väl så att ett avtalsservitut arkiveras hos riksarkivet efter det blev inskrivet. Det finns väll ingen anledning att det finns hos riksarkivet om det aldrig varit inskrivet? @SarB kanske kan assistera här?T Thomas M skrev:
Ja, det stämmer. Beroende på hur gamla de är förvaras de där efter inskrivning. Hämtar man det där använder man sig ju i regel av aktnumret servitutet fick när man skrev in det. Det låter ju högst troligt att det är inskrivet alltså, men jag vågar inte svära på att det är omöjligt att det förvaras där utan inskrivning. Jag har dock aldrig hört eller lärt mig att det är möjligt.N Nils ST skrev:
Ser ju nu att det finns aktnr längst upp och står det inte svagt "inteckningbevis" eller något? Jag tror allt att det är inskrivet!
