Det var ju för att man skulle slippa massa onödiga gamla servitut i fastighetsregistret som tar onödigt lång tid att hantera för LM i förrättningar. Och eftersom dom inte längre är inskrivna kommer dom försvinna av sig själva när säljaren missar att informera om dess existens.joakim_j skrev:
Dom är inskrivna ändå. Och gäller. Men de försvinner i praktiken på sikt, eftersom ingen kommer ihåg att de finns. Och jag har uppfattat att det kans kosta rejäla summor att göra en utredning om något visst gammalt servitut finns och gäller. Det finns ju ex. servitut som ursprungligen gällt en stamfastighet, men som följer med genom kanske 4 nivåer av avstyckningar genom åren, och trots att de inte syns i någon avstyckningshandling nyare än 1750, så kan det fortfarande gälla att bonden på grannfastigheten har rätt att låta sina kor beta på din radhustomt. Lite överdrivet, men ungefär så.N Nils ST skrev:
Om gränsen drogs rakt genom en komplementärbyggnad var väl tanken att huset eller delen på fel sida skulle byggas om eller rivas och att 25 år var gott om tid att få det gjort. Så då kan det ju vara en idé att göra slag i saken.S Suragrannen skrev:
Du har tyvärr missuppfattat det hela. De gamla servituten du pratar om som följer med avstyckningar i flera led är ju gamla officialservitut som bara aldrig registrerats i fastighetsregistret vilket inte är det som var frågan här. Det någon tidigare tog upp var ju detta gällande förnyelselagen och de gäller endast avtalservitut. Och dom är inte inskrivna när om dom är borttagna från registret i och med förnyelselagen.H hempularen skrev:
Förnyelselagen innebär att inskrivningen av avtalsservitut eller nyttjanderätter som har beviljats före 1 juli 1968 togs bort från fastighetsregistret i början av 2019. Servitut genom LM (officialservitut) har dock inte tagits bort från registret.
Att en rättighet tas bort från registret innebär dock inte att den inte gäller, bara att den får ett svagare skydd. En icke inskriven nyttjanderätt som belastar en fastighet kan upphöra att gälla t.ex. mot ny ägare till fastigheten som inte kände till eller borde ha känt till nyttjanderätten. En inskriven nyttjanderätt gäller alltid mot ny ägare.
Att en rättighet tas bort från registret innebär dock inte att den inte gäller, bara att den får ett svagare skydd. En icke inskriven nyttjanderätt som belastar en fastighet kan upphöra att gälla t.ex. mot ny ägare till fastigheten som inte kände till eller borde ha känt till nyttjanderätten. En inskriven nyttjanderätt gäller alltid mot ny ägare.
Det är inte sant att alla servitut gäller i evighet. Särskilt om berörda fastigheter byter ägare och då i synnerhet om det rör sig om ett servitut som inte är registrerat vid lantmäteriet.H hempularen skrev:
Det är ju det han har skrivit?Skumpe skrev:
Är ingen expert, men vet att servitut följer fastigheterna, inte fastighetsägarna. Så servitut fortsätter gälla även efter en eller båda fastigheterna bytt ägare.
Tänk på att det finns två slags servitut. Ett officialservitut följer fastigheten och gäller hela tiden såtillvida inte nyttja ändras, då kan det försvinna/tas bort. Om man har servitut på en väg, men sen efter 10 år gör man en annan väg, då kan man ta bort servitutet. Däremot ett avtalsservitut, där kan den part som har lasten, alltså den givande, begära att det skall tas bort.S Suragrannen skrev:
Ett avtalsservitut har mycket friare hur det skrivs.
Vad jag förstått får en byggnad inte stå på två fastigheter?
Kan man komma runt det genom servitut?
Vi har det problemet, att vår villa byggd 1907 efter tillbyggnad 1918 står på två fastigheter.
Som tur är äger jag båda.
Detta upptäcktes av stadsarkitekten vid besök i annat ärende.
Han sa han något som jag tolkade som "det skiter vi i".
Felet har begåtts av staden/kommunen, knappast av fastighetsägaren.
Ska man stämma kommunen kanske?
Kan man komma runt det genom servitut?
Vi har det problemet, att vår villa byggd 1907 efter tillbyggnad 1918 står på två fastigheter.
Som tur är äger jag båda.
Detta upptäcktes av stadsarkitekten vid besök i annat ärende.
Han sa han något som jag tolkade som "det skiter vi i".
Felet har begåtts av staden/kommunen, knappast av fastighetsägaren.
Ska man stämma kommunen kanske?
Principiellt finns inget hinder att ta annans mark i anspråk för en byggnad eller del av en byggnad (jfr brygga - bryggservitut är ju vanligt förekommande). De s.k. servitutsändamålen i Jordabalken bör kunna uppfyllas. Se 14 kap. 1 § JB:
"Om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får i fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (servitut)."
Det är dock en annan sak om det krävs bygglov för uppförandet av huset och om det finns detalj- eller andra styrande planer avseende fastigheterna. Man kan nog inte förlita sig att bygga ett bostadshus på en grannfastighet åberopandes ett servitut.
Om du skulle vilja sälja "grannfastigheten" kan man teoretisk tänka sig att grannfastigheten beviljar din fastighet ett servitut på att bibehålla del av bostadshuset på grannfastigheten, men den rimliga lösningen skulle förstås vara att mark för ändamålet överfördes från grannfastigheten till din fastighet genom fastighetsreglering eller liknande åtgärd.
"Om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får i fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (servitut)."
Det är dock en annan sak om det krävs bygglov för uppförandet av huset och om det finns detalj- eller andra styrande planer avseende fastigheterna. Man kan nog inte förlita sig att bygga ett bostadshus på en grannfastighet åberopandes ett servitut.
Om du skulle vilja sälja "grannfastigheten" kan man teoretisk tänka sig att grannfastigheten beviljar din fastighet ett servitut på att bibehålla del av bostadshuset på grannfastigheten, men den rimliga lösningen skulle förstås vara att mark för ändamålet överfördes från grannfastigheten till din fastighet genom fastighetsreglering eller liknande åtgärd.
Grannen känns som gubben i yoggi samoareklamen
