Enligt Formelsamling för byggnadsfysik (Umeå univ) har oljehärdad träfiberskiva, (tjocklek 3,5 mm) ett ånggenomgångsmotstånd på 20 - 70 ks/m (Z).
Då finns det tre uppenbara lösningar:
1) Sätt upp 5 lager med oljehärdad board på insidan.
2) Använd byggplast som fuktspärr.
3) Byt den oljehärdade masoniten mot vanlig.
(Det står inte vilket värde vanlig masonit har, men det bör vara lägre.)
Då finns det tre uppenbara lösningar:
1) Sätt upp 5 lager med oljehärdad board på insidan.
2) Använd byggplast som fuktspärr.
3) Byt den oljehärdade masoniten mot vanlig.
(Det står inte vilket värde vanlig masonit har, men det bör vara lägre.)
Tycker att det är lite märkligt att det i andra trådar hävdas att det är olämpligt att använda masonit till vindskydd eftersom det inte är helt vindtätt.
Jag skulle inte oroa mig för att ha oljehärdad masonit ytters i en diffusionsöppen konstruktion.
Jag skulle inte oroa mig för att ha oljehärdad masonit ytters i en diffusionsöppen konstruktion.
Det var tre ganska konstiga lösningar. Fem lager board på insidan vore katastrofalt för att det inte är lufttätt, vilket är ångspärrens/ångbromsens primära funktion. Vilket ånggenomgångsmotstånd antar du på ångbromsen för att utesluta denna? Ångspärr tar ju bort en stor del av cellulosaisoleringens fördelar, så det verkar ju lite dumt.Oldboy skrev:
Och att byta ut existerande luftspalt är antagligen både omfattande och dyrt.
Va? Skulle inte fem lager masonit effektivt stoppa luftrörelserna?A arkTecko skrev:
Och ångspärrens funktion är inte att hindra luftrörelser, utan att hindra fukt/vattenånga från att vandra ut i isoleringen och andra byggnadsdelar.
På vad sätt skulle en ångspärr vara negativt menar du?A arkTecko skrev:
Att ha både ångspärr och isolering som kan ta upp och släppa från sig fukt blir ju som att ha både hängslen och livrem.
Nog är en av ångspärrens funktioner att vara konvektionstät. Annars håller jag helt med dig.
Konvektionstätt= Lufttätt men ej ångtät , uppnås med tex papp
Jag kör alltid med byggplast som fuktspärr och förstår inte vad det skulle finnas för nackdel med det.
Jag kör alltid med byggplast som fuktspärr och förstår inte vad det skulle finnas för nackdel med det.
Att det är konvektionstätt betyder att det stoppar luftflöde. Det gör definitivt en plast.
Det säger absolut inget om huruvida spärren är diffusionstät eller ej.
Det säger absolut inget om huruvida spärren är diffusionstät eller ej.
Ett material kan inte släppa igenom luft utan att släppa igenom fukt. Så att oljehärdad board skulle vara för ångtät men inte lufttät låter helt tokigt i mina öron..
Nä behåll den oljehärdade boarden och oroa dig inte så mycket...
Nä behåll den oljehärdade boarden och oroa dig inte så mycket...
Om det finns tryckskillnad mellan inne och ute, lär det inte vara lätt att få masonit så tätt att luft inte letar sig igenom. Om du inte tejpar den då, men det låter krångligt, tycker jag. En ångbroms/ångspärr är ju desingad för att vara lätt att få tätt med.KnockOnWood skrev:
Ångspärrens viktigaste funktion är att förhindra varm och fuktrik inomhusluft att tränga ut i konstruktionen där den kyls av vilket leder till kondensation. Att stoppa fuktvandring via diuffusion är av tämligen marginell vikt, skulle jag hävda.
Hydroskopisk isolering tar upp och lagrar fukt ("buffrar"), men den tillåter även fuktvandring genom isoleringen. Detta utnyttjas bäst om ev fukt kan avges både inåt och utåt i konstruktionen. Detta är precis vad en ångbroms (eller andra, ännu mer öppna material) är designad för att tillåta, medans en ångspärr är så tät att den i stort sätt helt förhindrar all ev fukt att ta sig ut mot insidan av väggen.
Om inte den lagrade fukten kan ta sig ut över tid är det inte mycket nytta att den lagras. Men gör du som du tror på, så gör jag detsamma. Det var ju dock inte den frågan som TS undrade över.
Alla väggars om byggs i Sverige är byggda för att torka utåt. (Utom enstegstätate, det vet vi hur bra det funkade) Så en vägg med fuktspärr på insidan torkar utmärkt, men belastas med mindre fukt. Det är svårt att torka något mot ett utrymme med högre ångtryck.
Skillnaden är skalan av och tidsperspektivet i fukttransporten. Kommer det av någon anledning in vatten i konstruktionen, t.ex via luftspalten under kombinerad regn och blåst, en liten läcka, byggfukt etc. så kan hygroskopisk isolering hjälpa till att lagra fukten och transportera bort den. Det sker då över lång tid med väldigt små flöden. Den typen av små, långvariga fukttransporter är sällan ett problem åt andra hållet just eftersom väggen är ett tiotal gånger mer genomsläpplig utåt.R felixmartensson skrev:
Jag hävdar inte att det är nödvändigt med en mer diffusionsöppen insida; som konstaterats innan är ju den primära mekanismen att väggen vid behov torkar utåt. I det flesta fall är det fullt tillräckligt. Har man dock av någon enledning en riskkonstruktion så kan möjligheten för väggen att torka inåt vara en extra säkerhetsåtgärd.
Finns det någon studie som visar att det finns någon fördel alls med en sådan lösning i ett normalt hus?
I vårt allt fuktigare klimat är det inte alltid en fördel att endast kunna torka utåt...