Ja.Nerre skrev:
Nerre skrev:
Nej, men om en fastighet har ytan 1000+100 kvm i två skiften och planbestämmelserna ger rätt att bebygga 25 procent av fastighetens totalarean får du bygga max 275 kvm (=250+25 kvm). I praktiken kan man kanske bara bebygga ena skiftet, men byggrätten bestäms ända av totalytan.
Samt även el, vatten, telekommuikation, järnvägar mm. Och det är även samhällsnyttigt att det finns utfart och möjligthet till alla fastigheter.Konult skrev:Samhälls nyttiga saker är allmänna vägar, kommunala eller statliga.
Privta aktör eller ej, spelar ingen roll.
I det här fallet finns det redan en utfart, varför kan inte grannen få fortsätta med den?
Redigerat:
Kan ni inte sluta att hänvisa till "samhällsnytta" när det rör sig om en enskilds fastighet som av egoistiska skäl vill ta över en grannes mark.
Samhället i stort gagnas inte alls av detta.
Då kan jag likaväl hävda att det är för att åstadkomma "samhällsnytta" när jag försöker pruta på ICA, maten blir ju billigare
Kan vi inte istället se det för vad det är, två fastighetsägare som värderar en markbit olika.
Och där anser jag bestämt att ägaren har rättigheten att sälja eller inte sälja till ett pris denna accepterar.
Hur Lantmäteriet har handlat är sedan en annan femma.
Som jag förstår det är det en dödssynd att skapa en fastighet som inte har vägförbindelse, antingen via egen mark eller via tillgång till väg på annans mark genom ett servitut. Och om "köparens" fastighet är tillkommen på rätt sätt så är det inte mycket att bråka om. Då är suktandet efter grannens mark en önskan om mer än man egentligen behöver.
Men om det är så att fastigheten är skapad utan riktig väg, får väl lantmäteriet betala vad det kostar att ordna en sådan. En myndighet skall inte sjabbla och göra fel och komma undan med det.
Samhället i stort gagnas inte alls av detta.
Då kan jag likaväl hävda att det är för att åstadkomma "samhällsnytta" när jag försöker pruta på ICA, maten blir ju billigare
Kan vi inte istället se det för vad det är, två fastighetsägare som värderar en markbit olika.
Och där anser jag bestämt att ägaren har rättigheten att sälja eller inte sälja till ett pris denna accepterar.
Hur Lantmäteriet har handlat är sedan en annan femma.
Som jag förstår det är det en dödssynd att skapa en fastighet som inte har vägförbindelse, antingen via egen mark eller via tillgång till väg på annans mark genom ett servitut. Och om "köparens" fastighet är tillkommen på rätt sätt så är det inte mycket att bråka om. Då är suktandet efter grannens mark en önskan om mer än man egentligen behöver.
Men om det är så att fastigheten är skapad utan riktig väg, får väl lantmäteriet betala vad det kostar att ordna en sådan. En myndighet skall inte sjabbla och göra fel och komma undan med det.
Det kan du ju tycka om du vill, men nu är det ju faktisk så att våra grundlagar gör skillnad på fastigheter och det du handlar på ICA. Fastigheterna ligger ju där de ligger, så att säga.KnockOnWood skrev:
Så det finns undantag för äganderätten i vissa fall. Och utfart från fastighet är en av dessa fall, eftersom det bedöms till nytta för samhället att varje fastighet har utfart. Så nej, hela poängen är att det INTE är samma sak som att handla ett paket mjölk. Så du kan sluta jämföra med att handla på ICA, detta är fast egendom, inte lös.
Du har ej heller möjlighet att stycka av och sälja din mark till vem du vill, utan lantmäteriet är satta att se till så att fastighetsindelningen är ändamålsenlig. Och det råder det väl ingen tvekan om att den blir i det här fallet.
Ja, jag skulle också vilja veta hur utfarten kan ha hamnat där, och varför tomterna ser ut som de gör. Kan ju exvis. vara så att det finns en överenskommelse om utfart, så den biten inte har kunnat styckas från stamfastigheten när den gråa fastigheten styckades av. Men TS har tyvärr inte klargjort omständigheterna till varför det har blivit såhär.
Men eftersom utfarten har varit där under lång tid, så verkar inte stamfastigheten ha något emot att den används som det.
Här kan vi ju läsa lite Jean-Jacques Rousseau från 1755 medan vi väntar på TS.
Discours sur l'origine et les fondements de l'inégalité parmi les hommes (Discourse on the Origin and Basis of Inequality Among Men).
Infamously he writes:
The first man who, having enclosed a piece of ground, bethought himself of saying This is mine, and found people simple enough to believe him, was the real founder of civil society. From how many crimes, wars, and murders, from how many horrors and misfortunes might not any one have saved mankind, by pulling up the stakes, or filling up the ditch, and crying to his fellows: Beware of listening to this imposter; you are undone if you once forget that the fruits of the earth belong to us all, and the earth itself to nobody.
Discours sur l'origine et les fondements de l'inégalité parmi les hommes (Discourse on the Origin and Basis of Inequality Among Men).
Infamously he writes:
The first man who, having enclosed a piece of ground, bethought himself of saying This is mine, and found people simple enough to believe him, was the real founder of civil society. From how many crimes, wars, and murders, from how many horrors and misfortunes might not any one have saved mankind, by pulling up the stakes, or filling up the ditch, and crying to his fellows: Beware of listening to this imposter; you are undone if you once forget that the fruits of the earth belong to us all, and the earth itself to nobody.
Nja. I det här fallet är väl myntets ena sida betydligt större än det andra.Nerre skrev:
Jag äger något som du vill ha. Grundprincipen är väl ändå att du får komma med ett bud som jag accepterar. Inte att du ska komma med ett bud som jag är tvungen att acceptera.
Jag kan hålla med om att det kan likna utpressning om du absolut måste ha det jag äger, men av vad som har framkommit i det här fallet så finns det väl redan en utfart, eller möjlighet till utfart, åt ett annat håll?
Det finns redan en utfart, helt klart. Men nu vill säljaren ha en massa pengar för utfarten. Och, till skillnad mot en klase bananer, så kan man rimligen inte köpa den någon annan stans och man kan rimligen inte vara utan.Nyfniken skrev:
Man måste inte äga utfarten man kan ordna servitut eller nyttjanderätt.
I detta fall ser det helt klart ut som att han kan ordna utfart på egen mark, vilket normalt inte bör vara något problem.
Om han har utfart på annans mark och inget servitut, så är det inte säkert att han kan behålla den där om den kan ordnas på egen mark
Upprepar det som sagts tidigare en privat köpare bör och skall acceptera säljarens pris. om inte skall han vara utan.
Läs köplagen och grundlagen.
Tänk om vi alla av avundsjuka vill ha nära på gratis mat på ICA vilket skulle kunna vara ett angeläget allmänt intresse.
I detta fall ser det helt klart ut som att han kan ordna utfart på egen mark, vilket normalt inte bör vara något problem.
Om han har utfart på annans mark och inget servitut, så är det inte säkert att han kan behålla den där om den kan ordnas på egen mark
Upprepar det som sagts tidigare en privat köpare bör och skall acceptera säljarens pris. om inte skall han vara utan.
Läs köplagen och grundlagen.
Tänk om vi alla av avundsjuka vill ha nära på gratis mat på ICA vilket skulle kunna vara ett angeläget allmänt intresse.
Redigerat:
Om köparen istället får servitut, blir ersättningen i alla fall inte större än om marken överförs. Och användningen av marken lika begränsat.
Köplagen gäller inte fast egendom, och den gäller inte ens på ICA. Där gäller konsumentköplagen, vilket ger betydligt mycket större rättigheter till konsumenten än ICA-handlaren. Om du tycker att det är samhällsnyttigt att alla får mat på ICA, så visst.
Läs jordabalken.
Köplagen gäller inte fast egendom, och den gäller inte ens på ICA. Där gäller konsumentköplagen, vilket ger betydligt mycket större rättigheter till konsumenten än ICA-handlaren. Om du tycker att det är samhällsnyttigt att alla får mat på ICA, så visst.
Läs jordabalken.