102 294 läst ·
424 svar
102k läst
424 svar
Markannekteringen i Täby
Allemansrätten gäller även på Sergels Torg. Underordnad lokala bestämmelser.M Manfreds skrev:Jo, absolut. Men allemansrätten gäller för natur, aktuellt område är knappast att anse som natur (vi utgår här från att antagandet om att strandskyddet är upphävt). Men jag utesluter inte att det kan finnas omständigheter där allemansrätt gäller trots att det råkar finnas en detaljplan och är kvartersmark, men det bör vara undantagsfall och knappast när en plan är genomförd på så sätt att majoriteten av byggrätten är utnyttjad.
Det ska ju påpekas att grundlagens (regeringsformens) formulering inte är direkt klargörande men uppenbart handlar om naturen och inte t ex Sergels torg:Pergoteborg skrev:
"Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan."
Sergels torg är tillgängligt för allmänheten eftersom det är planlagt som allmän plats.Pergoteborg skrev:
Jag tänker att eftersom ändamålet för markanvändningen prövas för en detaljplan, och att kvartersmark per definition är för enskilt ändamål, så gäller inte allemansrätten inom kvartersmark (möjligtvis i undantagsfall). Kommunen har i och med detaljplanen prövat och beslutat vilken mark som är för enskilt ändamål och allmänt.
Det finns fall där kommunen inte upphävt strandskydd inom plan och bygglov inom kvartersmark därför nekats. Om bedömningen är att strandskyddet inom planen är upphävt torde allmänheten heller inte ha tillgång till området.
Edit:
Detta också viktigt att ha i åtanke:
"• Det allemansrättsligt otillåtna området är större än det straffbelagda området! Jfr BrB 4:6: hemfridsbrott att olovligen intränga eller kvarstanna där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg. Det skyddade området omfattar ibland en gårdsplan eller kringliggande villaträdgård, men behöver inte omfatta mer än själva bostaden."
https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/54984528/Malin_o_Fredrik_Allemansr_tt_BL_o_FB.pdf
Ja, dom kanske avsåg naturen på ÖstermalmClaes Sörmland skrev:
Då får du gärna förklara vems hemfridszon är belägen på strandremsan som tillhör viggbyholm 74:29 och med vilken lag man kan avvisa mig från stranden.M Manfreds skrev:
Sedan tror jag absolut att strandskyddet är upphävd på de bebyggda fastigheter, men jag är inte lika säker på vad som gäller för 74:29
Då kommer jag med PBL i högsta hugg och avvisar dig. Skämt åsido, jag vet inte, det kanske är svårt? Om vi ser till vad jag citerade ovan från Fredrik Warnquist så är det straffrättsliga området inte samma som det allemansrättsligt otillgängliga.harry73 skrev:
Vad gäller strandskyddet tänker jag såhär: inom detaljplan kan strandskydd upphävas helt eller delvis. Om strandskydd upphävs delvis får bestämmelsen inte stå i strid med strandskyddet, dvs det är uteslutet att ge området enskilt ändamål. Eftersom övergångsregler säger att strandskydd inom stadsplan är upphävt, finner jag det långsökt att någon del av det som är kvartersmark skulle omfattas av strandskyddet. Att kommunen äger marken anser jag inte ändra på det. Det bör tex inte finnas hinder att utestänga allmänheten med stängsel tex.
Till ovan hör att allemansrättens motsvarighet inom stadsmiljö är allmän plats, eller annan bestämmelse som ger allmänheten tillgång.
Möjligtvis skulle frågan om fri passage kunna aktualiseras på något vis här om frågan prövas? Fastighetsindelningen verkar ju påminna om detta. Men jag landar ändå i att området är prövat och beslutat som enskilt ändamål.
Slutligen tänker jag att hemfridzon inom detaljplan kan aktualiseras straffrättsligt, alltså som hemfridsbrott, men att det inte betyder att resterande del av bostadsfastigheten kan vara tillgänglig för allmänheten. Nu är det ju ingen bostadsfastighet på remsan men jag anser ändå att detaljplanen beslutat att det inte ska vara tillgängligt för allmänheten.
Det historiska syftet med att dela in staden (och senare andra tätbebyggda områden) planmässigt i allmän plats och kvartersmark är att reglera vem som ansvarar för att ställa i ordning och sköta respektive mark. Detta ansvar har varit och är till stora delar en option och inte ett krav. (Med PBL har vissa krav ställts på kommunen att faktiskt ställa i ordning allmänna platser enligt detaljplanen men i praktiken kan nämnd/förvaltning strunta i det utan konsekvens och PBL har reservregler för detta scenario som skyddar ägare av grannkvartersmarks tillgång till väg.)M Manfreds skrev:Till ovan hör att allemansrättens motsvarighet inom stadsmiljö är allmän plats, eller annan bestämmelse som ger allmänheten tillgång.
Möjligtvis skulle frågan om fri passage kunna aktualiseras på något vis här om frågan prövas? Fastighetsindelningen verkar ju påminna om detta. Men jag landar ändå i att området är prövat och beslutat som enskilt ändamål.
Slutligen tänker jag att hemfridzon inom detaljplan kan aktualiseras straffrättsligt, alltså som hemfridsbrott, men att det inte betyder att resterande del av bostadsfastigheten kan vara tillgänglig för allmänheten. Nu är det ju ingen bostadsfastighet på remsan men jag anser ändå att detaljplanen beslutat att det inte ska vara tillgängligt för allmänheten.
Detaljplanens indelning i allmän plats och kvartersmark styr alltså inte tillgång till marken för allmänheten även om allmän plats är ett sätt att planera för sådan garanterad åtkomst framgent. (Undantaget är allmän plats under enskilt huvudmannaskap där kommunen inte kan garantera att den allmänna platsen ställs i ordning enligt plan och därmed garanterar allmänheten tillgång.) Tillgången regleras istället via ordningslag och det är vad jag förstår en gammal lagmässig tradition.
Och det är ju rätt självklart egentligen, det skulle vara ogörligt att gå runt i bebyggda områden med alla berörda detaljplaner för att bedöma om man kan gå där eller inte.
Redigerat:
Fast generellt behöver du inte gå runt med detaljplanen för att avgöra vad som r enskilt och inte eftersom detaljplanen också ger rätt att avskilja det som är enskilt med staket och häckar etc. Ingen kommer och förelägger dig att ta bort häcken/staketet för att det ligger utanför din hemfridzon och uppmanar dig att göra del av din tomt tillgänglig för allmänheten. Det är per definition för enskilt ändamål.Claes Sörmland skrev:
Det historiska syftet med att dela in staden (och senare andra tätbebyggda områden) planmässigt i allmän plats och kvartersmark är att reglera vem som ansvarar för att ställa i ordning och sköta respektive mark. Detta ansvar har varit och är till stora delar en option och inte ett krav. (Med PBL har vissa krav ställts på kommunen att faktiskt ställa i ordning allmänna platser enligt detaljplanen men i praktiken kan nämnd/förvaltning strunta i det utan konsekvens och PBL har reservregler för detta scenario som skyddar ägare av grannkvartersmarks tillgång till väg.)
Detaljplanens indelning i allmän plats och kvartersmark styr alltså inte tillgång till marken för allmänheten även om allmän plats är ett sätt att planera för sådan garanterad åtkomst framgent. Tillgången regleras istället via ordningslag och det är vad jag förstår en gammal lagmässig tradition.
Och det är ju rätt självklart egentligen, det skulle vara ogörligt att gå runt i bebyggda områden med alla berörda detaljplaner för att bedöma om man kan gå där eller inte.
Att man kan avskilja kvartersmark med häckar, stängsel och staket är ju inget krav på att man gör det. Och rätten att ha häckar, stängsel och staket kommer ju inte med detaljplaneringen i form av kvartersmark, den finns där innan detaljplanen vinner laga kraft. Och häckar, stängsel och staket finns ju ofta på allmän plats för att reglera människors rörelser!M Manfreds skrev:Fast generellt behöver du inte gå runt med detaljplanen för att avgöra vad som r enskilt och inte eftersom detaljplanen också ger rätt att avskilja det som är enskilt med staket och häckar etc. Ingen kommer och förelägger dig att ta bort häcken/staketet för att det ligger utanför din hemfridzon och uppmanar dig att göra del av din tomt tillgänglig för allmänheten. Det är per definition för enskilt ändamål.
Återigen så är det inte detaljplanen som styr allmänhetens tillgång till marken, den påverkar bara indirekt detta genom att fungera just det som namnet ger - en plan för den kommande bebyggelsen.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 118 inlägg
Vi ska inte heller glömma att vi har kvartersmark med flerbostadshus, där marken utanför husen, och även trappuppgångarna, inte är hemfridszon. Det gör att vi har ett rätt svagt skydd gentemot att oinbjudna tar sig friheter nära andras bostad. Sånt har vi också trådar om ibland, i synnerhet gällande BRFer.
Men här kommer jag glida iväg i en normativ rant om jag fortsätter, så jag konstaterar bara att gränsen mellan privat och allmänt tillgänglig är komplicerad.
Men här kommer jag glida iväg i en normativ rant om jag fortsätter, så jag konstaterar bara att gränsen mellan privat och allmänt tillgänglig är komplicerad.
På andra sidan av Stora värtan ligger Djursholm vars tomtkartor också ofta har en bit kommunal mark vid stranden, däribland Daniel Eks Gamla Djursholm 1. Kommer stora grupper marschera dit med sina badringar och njuta av Daniels bryggor?
Ja, en någorlunda kvadratisk tomt har då sidor om ca 30-40m placerar vi in ett hus här blir det snudd på omöjligt att hävda att delar av tomten är utanför hemfridszonen. Är deten mycket kuperad tomt med möjlighet att pasera osedd bakom en kulle kanske, men det blir ju väldigt hypotetiskt.B b8q skrev:
Vad gäller fritidshus är jag mycket mer osäker. Fick ett kryptiskt mail en gång från enntjänsteman på länsstyrelsen som gick att tolka som att hemfridszonen för ett fritidshus utan de som nyttjar fritidshuset närvarande skulle inskränka hemfridszonen till endast den mart som byggnaderna upptar. Den här tråden verkar krylla av folk som har bättre koll, det vore intressant om någon som kan detta kunde komma med input i den frågan