Det folk inte verkar inse att det är lätt att få sina besparingar bortblåsta med dagens priser på bomarknaden pga tex en skilsmässa och tvingande flytt.X xLnT skrev:
Då är du där 45+ med ev några hundra tusen i skulder och ska börja om ... lycka till.
(ja det går, been there done that, men det är tufft som satan)
Min poäng är att detta är livet ni valt, ni verkar vilja leva så. Och är ni trygga med det och trivs så är det ju kanon, det är ju slutmålet.S swirve skrev:
Men om något skulle hända en av er (eller något av era barn) då verkar ni inte klara av situationen ni lever i. Det hade jag tyckt varit jobbigare än att spara hårt i en del av livet. Nu är vi väldigt självständiga och inte speciellt beroende att någon av oss har jobb på flera år.
Vi behöver inte leva som asketer så länge någon av oss har jobb, för vi har begränsat våra utgifter väldigt bra.
Kostnaderna för boende bestäms mer eller mindre av centralplanering från statens sida. Det är ju bara hoppas man inte var sist in när de väljer att rycka undan mattan enligt djungelordspråket man behöver inte springa snabbast bara inte va lånsammast.
Det är lite frustrerande med folk omkring en som klappar sig själva på axeln när det mer eller mindre handlar om tur med hur de hamnat med sina faser i livet i förhållande till börsutveckling, jobbmöjligheter och pump eller dump av bostadsmarknaden.
Det är ju inga stjärnskott till aktiemäklare jag omger mig med. Och bostadspriserna var ofta lika irrationella och absurda när de blunda och skrev under.
Det är lite frustrerande med folk omkring en som klappar sig själva på axeln när det mer eller mindre handlar om tur med hur de hamnat med sina faser i livet i förhållande till börsutveckling, jobbmöjligheter och pump eller dump av bostadsmarknaden.
Det är ju inga stjärnskott till aktiemäklare jag omger mig med. Och bostadspriserna var ofta lika irrationella och absurda när de blunda och skrev under.
Det är ju så att det under lång tid har varit lönsamt att köpa relativt dyra bostäder och belåna sig högt. Så det är inte så konstigt att det finns folk som gör så.
Det är ju också så att det är perioden när man har barn som bor hemma man har behov av ett stort hus, att spara ihop och köpa ett rejält hus vid 50+ är ganska bortkastat för de flesta.
Klart det är säkrare att spara först, och att det blir "billigare", men att ha en bra boende mellan 30-50 är värt ganska mycket i sig, och är väl de åren de flesta har det som jobbigast. Jobbar fortfarande heltid, barn som behöver skjutsas överallt, bo nära till jobb, förskola, skola, gärna nära släktingar som kan hjälpa till osv.
Sen om det är något som är lyxkonsumtion om något så är det väl de i tråden som lyfter fram hur många barn de har, 3+ barn är ren lyxkonsumption om något (och kanske även 2+ egentligen), och då inte bara för den egna ekonomin utan även planetens.
Klart det är säkrare att spara först, och att det blir "billigare", men att ha en bra boende mellan 30-50 är värt ganska mycket i sig, och är väl de åren de flesta har det som jobbigast. Jobbar fortfarande heltid, barn som behöver skjutsas överallt, bo nära till jobb, förskola, skola, gärna nära släktingar som kan hjälpa till osv.
Sen om det är något som är lyxkonsumtion om något så är det väl de i tråden som lyfter fram hur många barn de har, 3+ barn är ren lyxkonsumption om något (och kanske även 2+ egentligen), och då inte bara för den egna ekonomin utan även planetens.
Håller med Jaggatagga. Tycker folk borde inse att det handlar om förutsättningar och värderingar som sitter på samhällsnivå och inte underskatta geografiska och timingmässiga skillnader. Ens utbildning och yrke påverkar också valmöjligheterna eftersom de påverkar när man kan ha fått ihop pengar.
De allra flesta köper förutsättningarna och diskussionen som förs i samhället. Därför dominerades byggahustrådar för bara något år sedan av folk som predikade låna-max-allt-annat-är-förlust. Den berättelsen hade helt enkelt vunnit samtalet i sverige (och många andra ställen). Även om jag personligen aldrig accepterade den berättelsen tycker jag att man bör ha förståelse och inte lägga allt ansvar på individen.
I stället för att alltid acceptera det som politiker, banker och företag vill tycker jag man borde försöka bilda sig en åsikt om hur en rimlig bostadssituation bör se ut. Personligen tycker jag som invidid och som arkitekt att bostaden som investering är en extremt negativ kraft. Kanske är den ekonomiskt fördelaktig för mig, men fyfan vad det ställer till. Ens tankar måste inte alltid matcha det man personligen tjänar på.
1. Resursslöseriet har varit enormt. Onödiga renoveringar, rivningar och byggnationer.
2. Bankerna har fått en orimlig ställning i samhället och tjänar farligt bra med pengar.
3. Att göra nytta blir helt underordnat att äga. Bostaden viktigare än lönen rent ekonomiskt vilken får massor av effekter.
4. Kommuner tjänar rediga pengar på mark vilket förvrider även deras prioriteringar.
5. Individers beslut om boende och byggande förvrids av tänkt framtida förtjänst.
6. Nyproduktionen störs av att bygherrar planerar för ett långsamt tillflöde så att priserna hålls uppe.
7. Folk blir inlåsta på ett sätt som inte är rimligt bostaden är så mycket pengar att det är svårt att börja om.
8. Relationer och beteenden förvrids av en känslighet för vad som påverkar fastighetspriserna i området. Grannfejder, rasism, intolerans, futtighet får bränsle av högst reella ekonomiska konsekvenser.
Listan kan fortsätta hur länge som helst. Det är fan helt katastrofalt. Låga bostadspriser har motsvarande lista av positiva effekter.
De allra flesta köper förutsättningarna och diskussionen som förs i samhället. Därför dominerades byggahustrådar för bara något år sedan av folk som predikade låna-max-allt-annat-är-förlust. Den berättelsen hade helt enkelt vunnit samtalet i sverige (och många andra ställen). Även om jag personligen aldrig accepterade den berättelsen tycker jag att man bör ha förståelse och inte lägga allt ansvar på individen.
I stället för att alltid acceptera det som politiker, banker och företag vill tycker jag man borde försöka bilda sig en åsikt om hur en rimlig bostadssituation bör se ut. Personligen tycker jag som invidid och som arkitekt att bostaden som investering är en extremt negativ kraft. Kanske är den ekonomiskt fördelaktig för mig, men fyfan vad det ställer till. Ens tankar måste inte alltid matcha det man personligen tjänar på.
1. Resursslöseriet har varit enormt. Onödiga renoveringar, rivningar och byggnationer.
2. Bankerna har fått en orimlig ställning i samhället och tjänar farligt bra med pengar.
3. Att göra nytta blir helt underordnat att äga. Bostaden viktigare än lönen rent ekonomiskt vilken får massor av effekter.
4. Kommuner tjänar rediga pengar på mark vilket förvrider även deras prioriteringar.
5. Individers beslut om boende och byggande förvrids av tänkt framtida förtjänst.
6. Nyproduktionen störs av att bygherrar planerar för ett långsamt tillflöde så att priserna hålls uppe.
7. Folk blir inlåsta på ett sätt som inte är rimligt bostaden är så mycket pengar att det är svårt att börja om.
8. Relationer och beteenden förvrids av en känslighet för vad som påverkar fastighetspriserna i området. Grannfejder, rasism, intolerans, futtighet får bränsle av högst reella ekonomiska konsekvenser.
Listan kan fortsätta hur länge som helst. Det är fan helt katastrofalt. Låga bostadspriser har motsvarande lista av positiva effekter.
Redigerat:
Vi som upplevde 90 talskrisen är nog mer måna om att inte dra på oss större lån mot vad vi klarar av att betala.Har bekanta som forfarande har skulder kvar sedan den tiden och är ju inte så konstigt om man tittar på mitten till slutet av glada 1980 talet så låna pengar och få jobb var enkelt och några kriser fanns inte på kartan då.S swirve skrev:
S
swirve
Elektroniktokig
· Östergötland
· 1 515 inlägg
swirve
Elektroniktokig
- Östergötland
- 1 515 inlägg
Jo det är självklart en faktor, men det går inte komma ifrån att fastighetsprisindex gått upp och 40-50-60-talister har tjänat grovt på det. Vi 80-90 talister som kommit in senaste 10 åren på husmarknaden har alltid haft höga priser och låga räntor och ska man kunna bo i hus krävs en mycket större pengapung numer.V växelventil skrev:
Glöm inte hur många som blev arbetslösa på den tiden och några råkade ut för den berömda 500% räntan som på den tiden kallades för marginalräntan.fanns inga jobb alls på den tiden och många med stora lån fick gå från hus och hem och stora skulder.S swirve skrev:
Generationen födda 40-60-tal skördar det som generationerna innan har kämpat hårt för (givetvis finns undantag på individnivå, alla behöver inte bli kränkta).S swirve skrev:
De ska unna sig, njuta och göra allt för att förstöra planeten till max. Dom förstår inte ens själva deras förstörande beteende vilket är tragiskt. De har även fostrat sina barn i att resa till Thailand varje år, köpa fetaste bilarna och dricka vin varje dag. Hela deras livsgärning har exploaterat allt till max för kortsiktig egen vinning.
Det kommer generationer som ska få ta hand skiten efter dessa och förhoppningsvis kunna vända allt de ställt till med.
Jo de har gjort bra saker också....
Vad skulle vi gjort istället tycker du?Vad skulle alternativen varit?D din granne skrev:
Ingen privatperson drabbades av 500%, var har du fått det ifrån?V växelventil skrev:
Inte heller hette den marginalränta utan den räntan som var 500% kallades dagslån eller overnight. Alltså den ränta på interbankmarknaden som banker fick betala för att ligga kort SEK. Ett desperat försök att försöka vända utflödet av valutor ur landet.
Kort tid senare gav man upp försvaret av kronan och den ”fasta” växelkursen vi hade haft under stor del av 1900talet var ett minne blott.
Redigerat: