Finns avgöranden i MÖD som har gett en praxis att enstaka mätning av vissa parametrar på utgående avloppsvatten inte betraktas som övertygande stöd för att avloppsreningsverket fungerar. För det krävs längre regelbundna serier med mätvärden. Argumentet är att enstaka mätpunkt säger väldigt lite om avloppets rening över tid.
Eftersom kostnaden för att mäta en lång serie på utgående avloppsvatten med ackrediterat lab är så hög blir det liksom inte aktuellt för enskilt avlopp för enstaka bostad.
Eftersom kostnaden för att mäta en lång serie på utgående avloppsvatten med ackrediterat lab är så hög blir det liksom inte aktuellt för enskilt avlopp för enstaka bostad.
Nej, normalt inte. Inte om avloppet klarar den belastningen. Normalt anläggs avlopp för att klara 5 personekvivalenter (5 PE), i alla fall sen 90-talet. Så länge man inte planerar att belasta avloppet mer än så behöver ju avloppet inte ändras och då behöver ingen anmälan göras eller nytt tillstånd sökas. Men om man t ex kopplar på grannens hus också så krävs nytt tillstånd eftersom det inte ryms inom befintligt tillstånd.H Hocke68 skrev:
Är det verkligen så? Jag trodde att det var själva anläggandet av avloppet utan tillstånd som var otillåtet, inte användandet. Alltså att det är ungefär som med hempulad el, där brottet begås av den som gör installationen och inte av den som sedan nyttjar den (så länge den är korrekt utförd alltså). Var framgår det att man inte får använda ett sådant svartbyggt avlopp?Claes Sörmland skrev:
De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken är det som gäller för verksamheten att vara verksamhetsutövare för ett avlopp.W Weimik skrev:
Till detta kommer en särskild hänsynsregel för verksamhetsutövare av enskilda avlopp i 9 kap. 7 § miljöbalken:
Här ges också lagrummet för regeringen att via föreskrift lägga ett tillståndskrav eller anmälningskrav på avlopp. Vilket regeringen också har gjort.
Men i miljöbalken står det ju just bara om att inrätta eller ändra avlopp. Det står inte att det är förbjudet att använda det. Jag förutsätter då alltså att kraven enligt första stycket uppfylls av det svartbyggda avloppet.
Det är även där jag ser lite av en gråzon. Kommunen ger tillstånd till en avloppsanordning som uppfyller kraven när den inrättas, och rimligen även under x år efter det, men huruvida ett avlopp från 60-talet uppfyller kraven idag har inget med det eventuella tillståndet att göra.
Till exempel skriver Tierps kommun så här:
Gult avlopp
Försämrad rening. Tillstånd före 1987, dålig genomströmning och avsaknad av luftningsrör innebär att den biologiska reningen fungerar dåligt. Anläggningen kan släppa ut sjukdomsframkallande bakterier till grundvattnet.
Avloppet är inte godkänt, men inte heller olagligt. Det är en gråzon i lagstiftningen som innebär att det är tillåtet att använda avloppet så länge det inte orsakar några olägenheter. Du kan behöva förbättra eller byta ut anläggningen, och om det uppstår uppenbara olägenheter är du själv skyldig att ta initiativ till åtgärd. Om sakliga skäl finns kan kommunen med ett särskilt beslut (föreläggande eller förbud) tvinga dig att åtgärda.
Rött avlopp
Ett avlopp utan tillstånd har inte granskats av en miljöinspektör innan det installerats och saknar oftast tillräcklig dokumentation för att det ska kunna bedömas i efterhand. Därför kan de sällan godkännas vid tillsyn.
Har ett avlopp tillstånd så har det, även om det är gammalt. Då är det inget olagligt avlopp/svartavlopp.W Weimik skrev:
Men de flesta fall vi pratar om här på BH är rena svartavlopp som har inrättats utan tillstånd någon gång bakåt i historien.
Om det "inte går" att sälja fastigheter utan skönmålande mytomaners inblandning är vi som land ute och cyklar.
Det är problematiskt att bankerna i princip kräver en mäklare för bolåne-processen.
Du har bara muntligt från mäklren att avloppet är ok. Så där kan du inte bevisa något.G Gesseman skrev:
Fastigheten har inga pappersarbeten om avlopp hos komunen, så det skulle kunna vara du själv, juridiskt sett, som byggt det avloppet.
Det är bara att betala och se glad ut.
Om det är 3-kammarbrunnen man ser i första bilden i inlägg 29 , så borde man ha anat att det är betydligt mer än 25 år gammal av patinan på denna och närmast 'skriker' att det behöver undersökas närmare på och att det är hög risk att det hela behöver läggas om inom ganska snar framtid och något man behöver budgetera för denna kostnad inför budgivningen - oavsett om det fins någon tillstånd eller inte sedan tidigare.
Det som bruka sluta att fungera är själva infiltreringen/markbädden som inte längre vill ta emot vatten och brunnen blir översvämmad. Själva cementbrunnen kan ofta behållas om det inte är synlig vittring av själva cementet av brunnen själv och kammarväggarna, att T-rör finns eller kan åter monteras. idag måste också locken vara lättare med en max vikt och vid lättare lock ofta också låsningsbara.
- men bara under förutsättning att det finns gammal avloppstillstånd registrerad och tillräckligt noga beskrivet/ritat hur markbädden anlades så att man kan bygga upp den nya markbädden precis som det var en gång i tiden i den gamla tillståndet.
kommuner använder ofta just argumentet att om det inte finns någon registrerad avlopptillstånd eller för oklart beskrivet i deras rullor och då dömer ut avlopp fast det funktionsmässigt fungerar.
Ett gott råd är att se till att ta ut kopia på underlagen och (nya) avloppstillståndet själv och skriv ut dessa på papper och sätt in i huspärmen - då kommunens förmåga att bevara sina arkiv över tiden eller att kunna hitta bland dessa verka vara allt mer tveksam numera.
Det som bruka sluta att fungera är själva infiltreringen/markbädden som inte längre vill ta emot vatten och brunnen blir översvämmad. Själva cementbrunnen kan ofta behållas om det inte är synlig vittring av själva cementet av brunnen själv och kammarväggarna, att T-rör finns eller kan åter monteras. idag måste också locken vara lättare med en max vikt och vid lättare lock ofta också låsningsbara.
- men bara under förutsättning att det finns gammal avloppstillstånd registrerad och tillräckligt noga beskrivet/ritat hur markbädden anlades så att man kan bygga upp den nya markbädden precis som det var en gång i tiden i den gamla tillståndet.
kommuner använder ofta just argumentet att om det inte finns någon registrerad avlopptillstånd eller för oklart beskrivet i deras rullor och då dömer ut avlopp fast det funktionsmässigt fungerar.
Ett gott råd är att se till att ta ut kopia på underlagen och (nya) avloppstillståndet själv och skriv ut dessa på papper och sätt in i huspärmen - då kommunens förmåga att bevara sina arkiv över tiden eller att kunna hitta bland dessa verka vara allt mer tveksam numera.
Vi har avloppsdoft inne ibland när vädret "tycker" att vi ska ha det.. dvs om det blåser på ett visst sätt osv. Jäkligt störigt!
Vi har nya rör överallt och 90 procent av tiden luktar det nada..
(vi har också installerat flera avluftningar osv)
Övertygad om att allt är korrekt gjort, men att doften på nått vis trycks in i huset under vissa förhållanden (gäller bara i kök och badrum, där vi har avlopp - båda "rör" och brunnar bytta minst en gång)
Vi har egen trekammarbrunn o infiltration.. (godkända än så länge)
Vi har nya rör överallt och 90 procent av tiden luktar det nada..
(vi har också installerat flera avluftningar osv)
Övertygad om att allt är korrekt gjort, men att doften på nått vis trycks in i huset under vissa förhållanden (gäller bara i kök och badrum, där vi har avlopp - båda "rör" och brunnar bytta minst en gång)
Vi har egen trekammarbrunn o infiltration.. (godkända än så länge)
Normalt skall avloppsventilationen som går igenom huset och värms på vägen upp ge så mycket undertryck att inget pyser ut även om det skulle finnas en liten pysläcka i någon skarv eller brunn, men har huset högre undertryck av tex. mekanisk ventilation eller som på sommaren ingen skorstensdrag drivande längre i avloppsventilationen så kan lukt uppkomma - blåser det 'fel' kan man också få situationer att undertrycket i huset blir lägre än i avloppsssystemet och doft börja hitta in.