I mina föräldrars fall skulle deras utgift för en mindre lägenhet öka med 2000-3000 kronor i månaden utan att de skulle ha några pengar att ta från, då alla pengarna de fick från försäljning av huset skulle gått till nya lägenheten och skatt (och troligen mer därtill). Dvs för att det skulle bli lockande ekonomiskt att byta ut huset mot en mindre lägenhet så måste skatten ligga på kanske 3000-4000 i månaden, eller 36000-48000 om året. Till och med då är vinsten rätt liten, så i praktiken får man nog dra till med mer än så. Deras hus får de kanske 3 miljoner för, så ett taxeringvärde på cirka 2,2 miljoner. Då blir det en skatt på 3% för att det ska vara lockande rent ekonomiskt att flytta till en mindre lägenhet. Om man tänker sig en ort med där husen kostar hälften så får man väl ha en skatt på det dubbla...T tobbbias skrev:
Ja, det är en variant förstås. De som har gått i pension får bryta upp från sin stad där de har vänner och familj (barn/barnbarn) för att få ihop det. Kanske kan det gälla även de som inte har gått i pension, vilket då skulle innebära hyfad resväg till jobbet.T tobbbias skrev:
Instämmer med vad Fairlane skriver. En fastighetsskatt har säkert fördelar som en konsekvent budgetkälla. Att däremot styra flöden till det ena eller andra boendet är mer tveksamt. Det finns nog stora politiska problem med att återinföra så höga fastighetsskatter som gällde i början av 2000- talet. Det är nog så att det parti som förespråkar så höga fastighetsskatter att folk med låga inkomster tvingas flytta från boenden de haft i årtionden får stora svårigheter.Fairlane skrev:
Jag kan tycka att folk som har tecknat sig för en bostadsrätt och säljer den innan inflyttning borde betala 30% reavinst precis som för andra kapital reavinster.K klimt skrev:
Sen kan det ju finnas en ide att oasett investering typ hus, gård, skog, aktier osv så minskas reavinsten linjärt till 0 efter lång innehav typ 25 år.
Just Bertil har jag tyvärr inget medlidande för. Han klagar på att det är mycket arbete med hus och samtidigt är lägenhet dyrt. Lägenhet är dyrt eftersom du får betala för mycket du själv måste göra i en villa. Om Bertil lägger ut en del av sina betungande husarbeten på entreprendad blir villan dyrare och det blir enkelt att byta för honom - speciellt som han bättre jämför två boenden på ett mer rättvist sätt. Jag också att Bertil glömmer bort att räkna med den där 50 k utgiften som kommer vartannat år i ett hus (måla, värmepannor, tak, fönster osv).MichaelTh skrev:
Om nu vi avskaffar Bertils reavinstskatt så blir det ju också så att när han säljer sin lägenhet och flyttar in på hem får inte staten ett jota. Man måste tänka längre än ett steg.
Det jag fortfarande inte kan förstå är att det är mest synd om Bertil som har den största vinsten. Fundera på hur den fiktiga Maja som bara bott i hus två år resonerar (200 kSEK i vinst) helt plötsligt är inte reavinst skatt lika viktigt.....
Det som faktiskt är bra med reavinstskatten är att staten tar av pengar man faktiskt har - i jämförelse med typ en fastighetsskatt.
Se mitt svar i #79.K klimt skrev:
Bara för att det äldre paret inte kan ta ut en vinst vid denna affär betyder inte det att dom inte kan ta ut en stor vinst vid nästa affär.
Om man nu skippar reavinstskatten så ska ju alltså priserna på allt helt plötsligt gå ner. Blir inte reavinsten lägre då? och räcker därmet bara till något mindre....
En flexibelmarknad utan reavinstskatt skulle främst gynna dom med stor reavinst.
Ja... om de som redan har haft ett boende i 20 år ska sälja så kommer de göra det under marknadspris så att de ändå inte kan vara med längre än någon annan i budgivningen på den lägenhet de vill ha. Ge rika människor mer pengar att köpa för så går priset ner.A andersda skrev:
Nonsens naturligtvis. Kvalificerad idioti att inbilla sig att priserna sjunker om de i som byter bostad för sista gången får mer att handla för. Marknadspriset kommer bli det som den rikaste intressenten kan betala. Fattiglappar som ska ta sig in har bara att hänga med. Dessa kommer ännu längre ifrån möjligheten att köpa för varje ändring av reglerna.
Minskade ränteavdrag, höjda kontantinsatser, amorteringskrav. Ingen av dessa åtgärder påverkar den stackars åldringen som vill slippa klippa gräs, men ändå inte vill flytta för att det är dags att betala för prisuppgången.
Åtgärderna drabbar bara de som redan har det svårt att få en bostad.
Mvh Findus
Redigerat:
Jag har läst igenom kommentarerna och tycker att ni alla har väldigt gedigna åsikter. Men enligt min egen världsbild finns det vissa principer som jag tycker saknas. Mer utav värderingar:
1. Det finns inget självändamål att bostadsmarknaden över tid ska röra sig mer än inflationen. "behöver få igång bostadsmarknaden" - Va?
2. Köp inte dyrare än du har råd med.
3. Det är ingen mänsklig rättighet att bo mitt i stan. Har man inte råd att bo där får man bo på andra ställen.
4. Det är inte fult att bo i kollektiv. Har man inte råd själv, gå ihop några personer. Eller bo där du har råd.
1. Det finns inget självändamål att bostadsmarknaden över tid ska röra sig mer än inflationen. "behöver få igång bostadsmarknaden" - Va?
2. Köp inte dyrare än du har råd med.
3. Det är ingen mänsklig rättighet att bo mitt i stan. Har man inte råd att bo där får man bo på andra ställen.
4. Det är inte fult att bo i kollektiv. Har man inte råd själv, gå ihop några personer. Eller bo där du har råd.
A andersda skrev:
Vart vill du komma? Jag påstår att många drar sig för att flytta om de måste betala ränta på uppskovsbeloppet alternativt ta reavinstskatten direkt. Är inte det ett faktum?A andersda skrev:
Vidare, det enda som jag påstår är orättvist är att ta bort avdragsrätten för räntor.
Så man skal ämna sina vänner för att vara snäll mot andra som vill bo där? Och de som redan bor i en mindre stad då? Pappa tex bor i en mindre ort (ca 1000 invånare) där det inte finns några handikappvänliga lägenheter. Inne i huvudorten (ca 4000 inv?) finns en del, men i praktiken är det nog raka vägen till demensboendet om några år som gäller. En grupp håller på att försöka få tex Bovieran att bygga något till dem som vill lämna villan men bo kvar i orten, men intresset är tyvärr svalt för att bygga på avfolkningsorter där bara de gamla vill stanna kvar.T tobbbias skrev:
Själv bor jag i en 70-talsvilla där lånen redan är betalda, i en ort med 15 000 invånare. Mina kostnader är alltså underhåll och löpande kostnader. Tak och fasad är fixade, likaså badrum och kök, så allt sådant är på minimum de närmsta 20 åren. Flytt till lägenhet skulle alltså kosta löjligt mycket eftersom en mindre lägenhet som funkar för en person med rörelsenedsättningar (jag kommer att ha grav artros när det är dags att flytta) kommer att kosta minst 15 000 i månaden. Vid det laget är jag säkerligen änka, så det blir inte mycket kvar i plånboken på pensionen som enligt prognosen är drygt 20 000. Nej, jag bor nog kvar på mina 160 kvm som kostar 5 000 i månaden, så att barnbarnen har någonstans att sova när de hälsar på.
När det gäller fastighetsskatt: Det är en skatt som politiker gillar, eftersom den går inte att undvika. Man kan inte flytta skatteobjektet till utlandet. Det uttrycks beundran inför fastighetsskatt från politiker över hela skalan, frågan är inte en vänster/höger fråga.
MEN problemet med fastighetsskatt är att den saknar legitimitet (annat än formellt, den är givetvis legitim om riksdagen beslutar att införa den).
Grundprincipen som nog nästan alla kan skriva under när det gäller beskattning, är att den skall bygga på bärkraft/betalningsförmåga. Den som har råd, skall betala mer. Exakt hur mycket mer är det som skiljer beroende på om du är mer åt vänster eller mer åt höger politiskt. Men grundprincipen att "jag tjänar mer än du, jag skall betala mer i skatt", tror jag de flesta skriver under på, eller iallafall tvärtom, "du tjänar mer så du skall betala mer i skatt...".
Det gäller inkomstskatten, det gäller indirekt momsen (jag har råd att köpa mera, så jag får betala mer skatt). Det är lite mer tveksamt om det gäller punktskatter på ex. alkohol o tobak, men där finns iallafall den indirekta kopplingen "jag har råd att köpa sprit, jag får betala mer i skatt".
Men när det gäller kopplingen mellan att bo i en högt taxerad bostad, och förmåga att betala mer skatt, så finns det egentligen ingen koppling överhuvudtaget. Jag kan ha ärvt bostaden, jag kanske köpte den när området inte var så hipt. Jag kanske är miljardär, men köper min 30 rums villa i en gammal döende bruksort, så att taxeringsvärdet ändå är nära noll.
Det finns INTE en koppling mellan hur jag bor och min förmåga att betala skatt.
Därmed blir skatteuttaget slumpartat, vårdbiträdet i Stockholm, får betala högre skatt för sitt radhus, än direktören i herrgården uppe i Norrland.
Det skulle faktiskt bli en mer legitim skatt om man väljer att istället låta polisen råna folk på stan, har jag mycket pengar i plånboken så har jag troligen råd att betala en del av det i skatt, om än en ganska slumpartad skatt.
Tanken med fastighetsskatt är lite åt att en politiker ser en tillgång som inte kan fly, "den kan vi ta".
MEN problemet med fastighetsskatt är att den saknar legitimitet (annat än formellt, den är givetvis legitim om riksdagen beslutar att införa den).
Grundprincipen som nog nästan alla kan skriva under när det gäller beskattning, är att den skall bygga på bärkraft/betalningsförmåga. Den som har råd, skall betala mer. Exakt hur mycket mer är det som skiljer beroende på om du är mer åt vänster eller mer åt höger politiskt. Men grundprincipen att "jag tjänar mer än du, jag skall betala mer i skatt", tror jag de flesta skriver under på, eller iallafall tvärtom, "du tjänar mer så du skall betala mer i skatt...".
Det gäller inkomstskatten, det gäller indirekt momsen (jag har råd att köpa mera, så jag får betala mer skatt). Det är lite mer tveksamt om det gäller punktskatter på ex. alkohol o tobak, men där finns iallafall den indirekta kopplingen "jag har råd att köpa sprit, jag får betala mer i skatt".
Men när det gäller kopplingen mellan att bo i en högt taxerad bostad, och förmåga att betala mer skatt, så finns det egentligen ingen koppling överhuvudtaget. Jag kan ha ärvt bostaden, jag kanske köpte den när området inte var så hipt. Jag kanske är miljardär, men köper min 30 rums villa i en gammal döende bruksort, så att taxeringsvärdet ändå är nära noll.
Det finns INTE en koppling mellan hur jag bor och min förmåga att betala skatt.
Därmed blir skatteuttaget slumpartat, vårdbiträdet i Stockholm, får betala högre skatt för sitt radhus, än direktören i herrgården uppe i Norrland.
Det skulle faktiskt bli en mer legitim skatt om man väljer att istället låta polisen råna folk på stan, har jag mycket pengar i plånboken så har jag troligen råd att betala en del av det i skatt, om än en ganska slumpartad skatt.
Tanken med fastighetsskatt är lite åt att en politiker ser en tillgång som inte kan fly, "den kan vi ta".
Du har ju en fastighetsskatt idag fast den heter fastighetsavgift och det är en väldigt platt skatt dvs vårdbiträdet i Timrå betalar ungefär detsamma som bankdirektörn i Djursholm. Men det kan ju hända att över tid så kommer alla hus i Djursholm ägas av vårdbiträden.H hempularen skrev:
USA framstår som ett högskatteland när det gäller bostäder.
https://www.google.com/amp/s/amp.usatoday.com/amp/38909755
Redigerat:
Begränsningsregeln var utformad så att ingen betalade mer än 4% av sin inkomst i fastighetsskatt. De med högt taxerade fastigheter men med låg inkomst drevs därmed inte från gården som det påstås.
Den som tjänar mindre än ca 150 kkr betalar mer i fastighetsavgift i dag än de hade betalat fastighetsskatt.
Och som redan sagts. Nomenklaturan i Djursholm betalar samma summa som en radhusägare i Hassela. Det kanske är rättvist, men är det rimligt?
Mvh Findus
Den som tjänar mindre än ca 150 kkr betalar mer i fastighetsavgift i dag än de hade betalat fastighetsskatt.
Och som redan sagts. Nomenklaturan i Djursholm betalar samma summa som en radhusägare i Hassela. Det kanske är rättvist, men är det rimligt?
Mvh Findus