Jag har läst den några gånger nu, men ser inte kopplingen. Mina föräldrar klagade inte på jobbet med huset, så det kan inte vara kopplingen. Utgifter på 50k varannat år... Nja, ok, att de åker på några utgifter då och då, men inte i den storleksordningen och oavsett så är det billigare för de att bo kvar i ett kedjehus på 140 kvm än att flytta till en lägenhet på 85 kvm. Således bor de kvar.A andersda skrev:
Findus: Jag tror knappast taxeringsvärdena på radhus i Hassela är så höga att de kommer upp i max belopp för fastighetsavgift. F.ö. imponeras jag av att alla jämförelser landsbygd - storstad görs med Djursholm som jämförelseobjekt? Det är väl den svenska avundsjukan som gör sig gällande igen.
F.ö., har ni funderat över varför brf lägenheter bara betalar en bråkdel av avgiften som småhus betalar, trots många gånger högre värden?
F.ö., har ni funderat över varför brf lägenheter bara betalar en bråkdel av avgiften som småhus betalar, trots många gånger högre värden?
En viktig faktor är ju att många som har hus har en sparad slant. Det tar inte emot lika mycket att ta en rejäl bit av den slanten och köpa något (tex nytt kök) som det gör att ta några tusenlappar varje månad och sakta se det dräneras.
hhrmmm. Jag känner mig faktisk lite personligen skyldig för detta med att bostadsrätter inte har individuella taxeringsvärden....
Då för en massa år sedan när jag var ordf. i en stor brf, så var det en statlig utredning om hur man skulle kunna sätta individuella taxeringsvärden på bostadsrätter. Tanken var att det skulle bli lika hög "fastighetsskatt" på bostadsrätter som på villor.
För att få till detta, så ville utredningen ta reda på hur man skulle kunna hitta de individuella värdena. Då behöver man förstå hur priset beror på läget, standard, storlek osv.
Därför kom det ut en enkät från statistiska centralbyrån till en handfull utvalda föreningar. Vi förväntades svara på ca 50 frågor om varje försäljning vi hade haft i föreningen de senaste 3 åren. Pris, storlek, köksstandard (hur f...n skulle styrelsen kunna vet det?), läge (öst, väst osv) våning i huset osv. De hade nog tänkt sig att få in uppgifter från några tiotal lägenheter i varje förening.
Vi fick en vecka på oss att svara. Och eftersom detta var till en statlig utredning så utfärdades direkt ett viteshot, om vi inte svarade inom utsatt tid så skulle vi få betala 20 000, om jag minns rätt.
De hade kanske inte tänkt på att vi därmed förväntades ta in fakta för dessa 50 frågor, på alla överlåtelser vi hade haft under 3 år... Vi hade i vår förening 430 överlåtelser under den tiden, och för att svara på frågorna skulle vi dels vara tvungna att besöka varje lägenhet för att titta på detaljer om köket, badrummet osv. Dels luska ut vilket väderstreck lägenhet 23;45 ligger i. På 430 lägenheter...
Vi konstaterade att vitet gällde om vi inte svarade alls. Det fanns inget krav på kvalitet i svaret.
Så vi tryckte upp 430 svar, där samtliga uppgifter var exakt samma, alla lägenheterna hade samma storlek, alla låg på 2a våningen mot öster, alla hade exakt lika kök osv. Det enda vi fyllde i för resp. lägenhet var summan den hade sålts för, och lägenhetsnummer.
Så SCB fick in 430 svar med varierande priser på exakt likadana lägenheter. Något senare meddelade utredningen att det inte gick att fastställa värderingskriterier...
Då för en massa år sedan när jag var ordf. i en stor brf, så var det en statlig utredning om hur man skulle kunna sätta individuella taxeringsvärden på bostadsrätter. Tanken var att det skulle bli lika hög "fastighetsskatt" på bostadsrätter som på villor.
För att få till detta, så ville utredningen ta reda på hur man skulle kunna hitta de individuella värdena. Då behöver man förstå hur priset beror på läget, standard, storlek osv.
Därför kom det ut en enkät från statistiska centralbyrån till en handfull utvalda föreningar. Vi förväntades svara på ca 50 frågor om varje försäljning vi hade haft i föreningen de senaste 3 åren. Pris, storlek, köksstandard (hur f...n skulle styrelsen kunna vet det?), läge (öst, väst osv) våning i huset osv. De hade nog tänkt sig att få in uppgifter från några tiotal lägenheter i varje förening.
Vi fick en vecka på oss att svara. Och eftersom detta var till en statlig utredning så utfärdades direkt ett viteshot, om vi inte svarade inom utsatt tid så skulle vi få betala 20 000, om jag minns rätt.
De hade kanske inte tänkt på att vi därmed förväntades ta in fakta för dessa 50 frågor, på alla överlåtelser vi hade haft under 3 år... Vi hade i vår förening 430 överlåtelser under den tiden, och för att svara på frågorna skulle vi dels vara tvungna att besöka varje lägenhet för att titta på detaljer om köket, badrummet osv. Dels luska ut vilket väderstreck lägenhet 23;45 ligger i. På 430 lägenheter...
Vi konstaterade att vitet gällde om vi inte svarade alls. Det fanns inget krav på kvalitet i svaret.
Så vi tryckte upp 430 svar, där samtliga uppgifter var exakt samma, alla lägenheterna hade samma storlek, alla låg på 2a våningen mot öster, alla hade exakt lika kök osv. Det enda vi fyllde i för resp. lägenhet var summan den hade sålts för, och lägenhetsnummer.
Så SCB fick in 430 svar med varierande priser på exakt likadana lägenheter. Något senare meddelade utredningen att det inte gick att fastställa värderingskriterier...
Jag förstår inte hur du räknar. Om vi antar att en person som räknas till "Nomenklaturen" i Djursholm, typiskt har en årslön på 5 miljoner, så betalar han ca 2,8 milj i inkomstskatt. En person i "Nomenklaturen" i Hassela, med samma inkomst betalar också ca 2,8 milj i skatt (påverkas av varierande kommunalskatter, men det är en helt annan fråga).findus42 skrev:
Sedan har du vårdbiträdet i Hassela, som troligen tjänar ca 270 000 per år, och då betalar typ 58 000 i skatt. Och det gäller ungefär samma siffror för vårdbiträdet som bor i Danderyd.
Visst kan man ha synpunkter på den enorma skillnaden i disponibel inkomst för "Nomenklaturan" vs vårdbiträdet, men det är en annan frågeställning.
Men jag får det till att Nomenklaturan i Djursholm betalar ca 50 ggr mera i skatt än vårdbiträdet i Hassela. Och jag tror att de flesta av oss kan tycka att det som princip är rätt. Fast vissa nog tycker det kunde räcka med 20 ggr mer i skatt, och andra tycker det gärna kunde vara 100ggr högre skatt.
Men fastighetsskatten bygger på att det är just detta att man bor i Djursholm, eller Stockholm, eller södertälje ...eller Hassela, som skatten skall baseras på. Man vill beskatta beroende på var i landet en person bor, inte utifrån förmåga att betala skatt. Därmed bryter man mot en allmänt accepterad princip för hur vi skall beskattas. Skattesystemet tappar legitimitet.
Fairlane skrev:
Ja, alltså, jag pratar bara hypotetiskt och har såklart ingen önskan att få min skatt ökad.
Men det verkar vara en ganska samstämighet här att alla kollar på sin egen situation eller sina föräldrars situation och sen bedömer att det är dåligt ur den situationen och därmed är skatten skit.
Men samtidigt så säger många nationalekonomer att det är en jättebra skatt p.g.a. dess enkelhet och att den är omöjlig att fly från och att den skapar smörjmedel i boende-kedjan som idag saknas.
Om vi kollar på Fairlines kommentar om sina föräldrar så säger han ju ändå att skatten skulle ge en effekt om den var 3 %. Således ger den ju någon sorts effekt.
Sen är det väldigt trist om man behöver flytta från vänner och bekanta och inget man önskar någon.
Angående resvägar till och från jobb så finns det ju alltid möjlighet att söka sig arbetsplatser som ligger närmare där man bor. Det är ju så många som är inne i Arbetsförmedlingen behöver göra till slut.
Men allas vår välfärd bygger ju på att människor arbetar och att de även är ekonomiskt tänkande varelser som försöker optimera sin egen situation.
Förmodligen finns det någon annan som idag har en lång resväg till sitt jobb som får en kortare resväg till sitt jobb bara för att den kunde köpa det där huset som någon annan var tvungen att sälja (av privatekonomisk optimering).
Slutligen så måste man ju se oss alla tillsammans som ett samhälle och medborgare i en samhörighet. Vi betalar ju skatt för att ha ett socialt skyddsnät som ska hjälpa oss när vi är i behov av det. När vi är i behov av sjukvård eller när vi har det väldigt dåligt på andra sätt eller när vi är i nöd som t.ex. vid brand. Vi behöver även ett rättssystem som kan hålla efter de lagar vi alla har varit med och instiftat. Slutligen behöver vi även ett försvar för att skydda våra nationella gränser. Så skattepengarna går ju inte bara till "skit" som det ibland låter här på forumet. Det är ju för att de som har pengar ska kunna bidra med hjälp till de som har det sämre beställt.
Eftersom alla andra tittar på sig själva och sina föräldrar så får väl jag också dra den parallellen.
De bor i ett jättestort hus på över 250 m2. Billigt som tusan. Eldar med pellets och grejer. De kommer bo kvar men de kommer säkert sätta sig ned och räkna några vändor fram och tillbaka på vad alternativen skulle kunna vara.
Mina far och mor föräldrar (som också bor i hus) kommer drabbas hårdare men förhoppningsvis finns det något tak jmf. med deras inkomster som gör att det inte blir någon jätteskillnad mot idag. De bor i små samhällen.
Sen slutligen jag själv som bor i ett än större hus än mina föräldrar. Jag är mitt i livet och har flera kids och vet att jag vill/behöver bo här där jag bor även om kostnaderna går uppåt. Så det är självklart en kostnad jag kommer ta så länge jag kan. Men om kostnaden blir för stor så kommer jag återgå till mitt suboptimala tänk och försöka flytta dit där det är mer värt för mig. Som jag tror de flesta kommer göra! Det är väl sånt som skapar smörjmedel.
Vidare verkar alla tycka att en bostad är det bästa som finns. Men det är ju ett förfärligt massa arbete att hålla huset i skick. Det finns ju alltid X antal punkter på listan som behöver ordnas med på ett hus. Så det är ju inte direkt gratis om man väger in detta i beräkning. Hur billig unga/gamla människor än tror att det är att bo i hus...
Sist men inte minst så är det ju alltid marginaleffekten som är det som är den stora skillnaden mellan de som tjänar mer och de som tjänar mindre. Säg att man har ut 18 kkr efter skatt jmf med någon annan som har ut 36 kkr efter skatt (det dubbla). Om vi då lotsas att den som tjänar dubbel också har dubbel så höga kostnader (pga dyrare bil och dyrare hus) och vi säger att kostnaderna är 12 kkr respektive 24 kkr så ser man att den som tjänar mindre har 6 kkr efter att sina kostnader är betalda jämfört med den som tjänar mer och då har 12 kkr. Den har alltså en dubbel så stor marginal. MEN, oftast är det inte så att kostnaderna är det dubbla. Det finns oftast en statisk kostnadsmassa i botten som man inte kan "spara bort". Du äter ju t.ex. inte dubbelt så mkt mat eller tvättar dubbelt så mkt eller använder dubbelt så mkt värme bara för att du har en högre inkomst. Inte heller blir livförsäkringarna eller husförsäkringarna eller bredbandskostandet dubbelt så hög. Så marginalen är i själva verket mycket större än dubbel. Säg att kostnaderna kanske i själva verket är 18 kkr för den med högre lön.Så istället för 6 kkr och 12 kkr i marginalen så blir det 6 kkr mot 18 kkr. Alltså 200% högre marginal. Och detta växer ju sedan bara ju större inkomstskillnaderna blir. Så inte nog med att man kan ha dyrare bil, dyrare hus och dyrare försäkringar, de har samtidigt 3 ggr så mkt möjligheter att kunna göra saker.
Rimligt, orimligt. Ja, det tänker inte jag besvara. Finns säkert massor här som vill besvara det
Jag är vit medelålders priviligerad man och har nog jättehöga marginaler och även kapitalinkomster.
Men jag tycker det är kul att få höra många andras tankar. Finns säkert mkt klokt att orda inom detta ämne.
Här var en kul länk att läsa: http://culturalorganizing.org/the-problem-with-that-equity-vs-equality-graphic/
I länken så önskas det ju istället "liberty" istället för jämlikhet och rättvisa. Och någonstans där jag gärna hade önskar en större "liberty" hade ju varit i bygga-nytt-hus-regel-träsket-med-att-allt-måste-handikappanpassas-och-att-inget-får-gå-utanför-mallen frågan. Detta skulle kanske kunna medföra att flera kan bygga ett sådant hem de själva önskar för en "rimligare" peng.
@hempularen
Anledningen till att använda Danderyd som motpol till valfri glesbygdskommun är för att hög medelinkomst, höga taxeringsvärden och låg kommunalskatt sammanfaller i Danderyd. Att jag använder Hassela är för att min bror äger fastighet både i Lågskattekommun i STH och Hassela. Får sitta och lyssna på skrockande om att beloppen är löjligt jämförbara trots ännu löjligare värdeskillnad när det är släkttillställningar.
Om jag omformulerar frågeställningen kanske någon har intresse av den.
Den som äger ett hus med taxeringsvärde på 1073200 betalar samma fastighetsavgift som den som äger en fastighet taxerad till 30 mille.
Jag tycker inte att det är rimligt.
Om samma pengar tas in med större genomslag av taxeringsvärdet får de som bor i lågtaxerade fastigheter lägre avgift på de högtaxerades bekostnad.
Sedan kanske det inte har någon egentlig inverkan på folks vilja att flytta. Därför är kanske frågan är OT.
Den övergripande skattedebatten @hempularen tar upp är absolut OT. Så den lämnar jag därhän.
Mvh Findus
Anledningen till att använda Danderyd som motpol till valfri glesbygdskommun är för att hög medelinkomst, höga taxeringsvärden och låg kommunalskatt sammanfaller i Danderyd. Att jag använder Hassela är för att min bror äger fastighet både i Lågskattekommun i STH och Hassela. Får sitta och lyssna på skrockande om att beloppen är löjligt jämförbara trots ännu löjligare värdeskillnad när det är släkttillställningar.
Om jag omformulerar frågeställningen kanske någon har intresse av den.
Den som äger ett hus med taxeringsvärde på 1073200 betalar samma fastighetsavgift som den som äger en fastighet taxerad till 30 mille.
Jag tycker inte att det är rimligt.
Om samma pengar tas in med större genomslag av taxeringsvärdet får de som bor i lågtaxerade fastigheter lägre avgift på de högtaxerades bekostnad.
Sedan kanske det inte har någon egentlig inverkan på folks vilja att flytta. Därför är kanske frågan är OT.
Den övergripande skattedebatten @hempularen tar upp är absolut OT. Så den lämnar jag därhän.
Mvh Findus
Moderator
· Stockholm
· 57 851 inlägg
Men VARFÖR skulle ett högre taxeringsvärde generera en högre skatt, det finns ingen logik i det resonemanget.
Du kan ju ha en lågavlönad städare som ärver en 30 miljoners kåk, och vill bo där.
Jag förstår inte varför värdet av en fastighet överhuvudtaget skall ha med beskattning att göra. Det är intressant för beskattning vem som är rik eller fattig, men värdet av bostaden har inget med den frågan att göra. Förrän man säljer den, och då är det rimligt med en beskattning, försäljning ger en betalningsförmåga. Fast det gäller att den är utformad med stor försiktighet, annars skadar den rörligheten på bostadsmarknaden.
Det kan finnas en viss logik i att ha en skatt/avgift som baseras på att det överhuvudtaget finns en fastighet. Själva existensen av fastigheten orsakar vissa allmänna kostnader för vägar, viss kommunal service osv. Jag tror att det är något sådant som ligger som grund för tanken när man införde fastighetsavgift istället för skatten, man ville ha en "flat rate" för alla fastigheter. Men så såg man att det skulle innebära en viss ökning av kostnaden för vissa fastigheter, och så kompromissade man genom att blanda in taxeringsvärdet igen, så att den fasta kostnaden skulle bli lägre för fastigheter med lågt värde.
Klart att det skall finnas en procentuell skatt på fastigheter och inte minst bostadsrätter.H hempularen skrev:
Förstår inte varför de skall behandlas på annat sätt jämfört med andra tillgångar.
Nivån på skatten måste dock alltid vara konkurrenskraftig jämfört med andra länder.
ISK har årlig % skatt
Kapitalförsäkring har årlig % skatt
Alla fonder har årlig % skatt
Utdelningar på aktier har årlig % skatt
Bankkonton har årlig % skatt
Redigerat:
Istället för reavinstskattR RapidSledge skrev:
Istället för reavinstskatt
Stämmer
Utdelning = vinst = reavinstskatt
På räntan = vinst = reavinstskatt (men det är väl inga bankkonton som har ränta idag?)
Jag tycker det är bra att inte betala ännu mer i skatt, och tycker att nuvarande fastighetsskatt visserligen är för hög, men bättre än den var förr.R RapidSledge skrev:
Klart det är faktum. Som jag uppfattar dig så är du mot reavinstskatt på fastigheter man samtidigt så är för förutsägbara skatter. I min värld är en reavinstskatt på försäljning oändligt mycketmer förutsägbar än en skatt baserad på ett fikigt taxeringsvärde som tangentiellt har något med din fastighet att göra.A Andreas12345 skrev:
Det du nämner är ytterligare en logisk vurpa. Uppskov är inte en boende kostnad - uppskov är spekulation och ska inte räknas in i dina boendekostnader. Staten ger dig en möjlghet att som alternativ till att reavinst skatta - låna dessa pengar till en låg ränta. Du kan välja att göra det om du tror att du kan få högre avkastning än den ränta staten erbjuder. Kostnaden för uppskov ska du ta när du summerar din investering.
Men jag kan ha missförstått din ståndpunkt.