Om man är strax över 40 år, respektive 35.
Lånar 1,8 milj.
Vill räntesäkra nu. Med erbjudande om 4,9 % för 6-år, 4,92% för 8 år.
Ska fundera över de olika bindningstiderna och beloppen.
Men räknade lite på amortering och inte tar det särskilt mkt på lånet på 10 år om man tex amorterar 18000:-/år.
När vi är 65 år har vi amorterat ca 450 000:-.
Säljer man huset då och får ut mer än vad man byggt det för så blir det en del pengar över. Men är man pigg och frisk då....??
Det behövs ju mkt pengar när man är yngre och har barn, som blir tonåringar som kostar mera.
Hur tänker ni?
 
Jag tänker som så att pengar jag får över i slutet av månaden sparar jag i fonder till bättre vinst än låneräntan så jag "tjänar" pengar på varje krona jag inte amorterar.

Givetvis fungerar detta bara om man konsekvent slår låneräntan med sitt sparande. Gör man inte det så tjänar man på att amortera istället. De som talar om fondsparande i termer som "lotteri" och så vidare bör amortera allt de orkar. Vi som tror att det ligger kunskap och planering bakom sparandet kan ägna oss åt det. (Ja, jag har dryftat min åsikt tidigare och brukar få mothugg.) Rena aktier sparar jag inte i för de kräver större engagemang än jag är beredd att ge så där blir risken större än vinstmöjligheten för mig.

Så tänker jag

/O
 
Jag brukar ibland vara Olas antagonist... :D

Jag vet inte hur stor del av husets värde som ni inte behöver låna till. Jag tycker det är en oerhörd trygghet att äga i alla fall 25% av huset. Dels behöver man inte bekymra sig för prisfall, dels finns det utrymme att låna lite mer, om man behöver bygga om, renovera av det större slaget eller kanske få ett billigt lån för att köpa bil.

Det finns också en kontinuerlig uppbyggnad av nettoförmögenheten som är lite svårare att komma åt än om de sitter på ett fondkonto. En amortering blir gjord, men sparandet i fonder är lättare att tumma på om man inte är disciplinerad.

Precis som Ola skriver är det också viktigt att man med sina placeringars avkastning över tiden slår den ränta man betalar för sina lån. Det betyder att trygga räntefonder inte är något för er.

Så, om jag vore i er sits skulle jag amortera 3000kr/månad tills lånen uppgår till 50-75% av husets värde, sedan skulle jag då sätta mig ned och fundera på hur min ekonomi ser ut. Det kan vara mycket skönt att ha låga boendekostnader när man blir 65 också, pensionen räcker lite längre då.
 
OlaF skrev:
Jag tänker som så att pengar jag får över i slutet av månaden sparar jag i fonder till bättre vinst än låneräntan så jag "tjänar" pengar på varje krona jag inte amorterar.
Om man är i den lyckliga sitsen att man kan spara pengar till en högre ränta än man betalar för sitt lån, har man inte några bekymmer här i världen, i alla fall inte vad det gäller pengar. Det finns då heller inte någon anledning att bara investera pengar "som blir över". Det är ju bara att låna på så mycket man bara kan och så snabbt som möjligt investera pengarna. Ju mer man lånar, desto mer tjänar man.
Det krävs naturligtvis att man har någon kunskap eller talang som de flesta inte har. I synnerhet måste man vara bättre än de som lånar ut pengarna. Varför skulle de annars nöja sig med den relativt låga ränta de får från en husägare, om det fanns lönsammare alternativ enkelt tillgängliga?
 
Vi amorterar f.n. väldit lite på våra lån. ca 4800 kr per år (som ett litet sparande ungefär) samt lika mkt i "tvångssparande".

Amorteringen var det banken som satte upp iom att den del av lånet går till vårt fritidshusbygge, jag kunde ta bort det sa hon, men har låtit det vara kvar - alla bäckar små...

Just f.n. har vi två småbarn och min sambo är mammaledig så ekonomin är inte på topp, lite bättre hoppas vi det blir sen. Dock är jag i allmänhet skeptisk till hård amortering, men det beror ju på hur man är lagd.

Priserna går alltid upp på sikt (har iaf gjort så de senaste 50 åren), och på det sättet minskar man ju sin låneandel, oftast mer än var en amortering på ngn tusenlapp i månaden skulle göra. Däremot tror jag att man skall "amortera" till ngt eget sparande. Inte bara för att "slå" räntan (det är inte alla som gör), men för att skapa sig en buffert för oförutsetta utgifter och underhåll.

/K
 
andersmc skrev:
Det är ju bara att låna på så mycket man bara kan och så snabbt som möjligt investera pengarna. Ju mer man lånar, desto mer tjänar man.
Jo, teoretiskt är det ju just så :) Dock inget jag på något sätt rekommenderar. Men, ska man hårdra resonemanget så blir resultatet av att inte amortera 100% av det man får över varje månad ju just att man lånar till att investera. Så fort du har en krona över när du fortfarande har lån så har du ju egentligen lånat den kronan. Ytterligheterna blir oftast bizarra så en bra medelväg rekommenderas. Vart på skalan din medelväg ligger kan bara du hitta. Att ha en investerad slant som ekonomisk buffert trots att man har lån tror jag inte någon bank motsätter sig.

OBS att jag använder ordet "investera" även för "spara på konto". Jag ser det som en investering precis som aktier eller fonder. Bara inte en speciellt bra investering ;) Räntefonder och liknande "säkra" investeringar ser jag som att frysa pengarna eftersom de brukar ge jämnt skägg med inflationen.

Bankerna lånar ju pengar av staten och spararna och investerar sedan dessa pengar i aktier eller i låntagare och tjänar mellanskillnad på affärerna. Jag förespråkar bara att vi vanliga dödliga kan göra likadant :)

Kontenta:
  1. Dra inte på dig större skulder än du kan betala. Detta är anledningen till att jag inte skulle få för mig att direkt låna för att investera. Skulle jag misslyckas med att slå bankräntan med mina investeringar så räcker min lön fortfarande för att betala huslånets ränta.
  2. Investera aktivt. Att välja en fond och månadsspara i den i fem år är ungefär lika riskabelt som att köpa lotter för pengarna (tycker jag). Fonder precis som aktier går upp och ner, bara långsammare. Man kanske inte måste hålla koll varannan dag som jag men några gånger i månaden ska man "kolla läget". Sedan behöver det absolut inte betyda att man ska byta investeringar så ofta men man ska upptäcka en dalande investering i tid.
  3. Låna inte till nöje. Resan tar snabbt slut och det är surare att betala av en sådan skuld än på huset som du ju har kvar. Har inte med amortering att göra kanske eller tja, amorterar man litet mindre så har man råd at
  4. "Det är dyrt att vara fattig." Jag vet inte vem som sagt det från början och det låter verkligen hemskt med tänker man efter så är det smärtsamt sant. Har man en bra buffert sparad och inte lever på gränsen slipper man ta "dumma" avbetalningar på t.ex. ny värmepanna om den gamla plötsligt går sönder och man kan köpa energisnålare och av bättre kvalitet vilket lönar sig i längden - så man kan spara mer till buffert - så man slipper ta dumma avbetalningar... ad infinitum.

Jahapp, då blev det långdraget som vanligt men kanske finns något korn av visdom i allt babbel - eller så kan ni bara strunta i det helt förståss :)

/O
 
Tack för den referensen. Attans aktuellt än idag och det där skrevs väl för sisådär 150 år sedan. Läs sista två paragraferna. Översatt till modern svenska kan man t.ex. säga att: "Handlarna använder kreditköp som lockvara men detta fördyrar produkten i längden". Jotack, det har ju inte direkt ändrats :)
 
Maria Rydhagen skriver idag i Kvällsposten "Krediten verkar vara lämpligast för den som inte behöver den". Det ligger en hel del i det!

När det kommer till den egna ekonomin och amorteringarnas vara eller icke vara tycker jag att ordspråket "lagom är bäst" passar bra. Lagom amorterande, lagom sparande, lagom konsumerande, allt efter det egna sunda förnuftet. Det ska vara roligt att leva. Det kan inte vara roligt att amortera allt och inte ha något kvar till att leva för. Det kan heller inte vara roligt att konsumera allt och sedan behöva oroa sig för räntor och för stora krediter.
 
Jag passar på att kasta in en pinne i brasan :)

Man kan enkelt räkna på vad du betalat för ditt hus om du amorterar det på olika antal år. Jag skulle säga att alla bör sikta på att ha betalat sitt hus innan man planerar att gå i pension. Bankerna vill givetvis inte att man betalar av på sitt hus, desto längre tid det tar att betala desto mer pengar tjänar banken. Om någon nu tror att bankerna har som uppgift att vara "snälla" med deras kunder så har ni uppfattat fel. Bankerna har en uppgift och det är att tjäna pengar.

Jag listar några exempel:
Förutsättningar, lån på 1,5 mille ränta 3,5% (5% utan skatteavdrag) rak amortering

Du amorterar på 50 år = 1.339.000:- i ränta
Du amorterar på 40 år = 1.076.000:- i ränta
Du amorterar på 30 år = 814.000:- i ränta
Du amorterar på 25 år = 613.000:- i ränta
Du amorterar på 20 år = 551.000:- i ränta
Du amorterar på 13 år = 355.000:- i ränta

Sedan väljar man enkelt vad man vill betala för sitt hus. Den som glatt säljer sin villa efter 20 år och får 2 mille och tycker man tjänat bra på sitt hus inser inte att man egentligen betalat detta och ännu mer. Bara kapitalkostnaden och inköpspriset uppgår till 2.051.000:- och sedan har man förmodligen lagt ner ytterligare några hundratusen på renoveringar och underhåll.

Nu skriker alla fondsparare att man kan få mer avkastning på sitt kapital på annat håll. Det är möjligt men det finns inget sparande som kan garantera en avkastning högre än den ränta du får betala på ditt bolån, om det fanns så skulle alla vara ekonomiskt oberoende. Verkligheten fungerar inte som en del inbillar sig.

Så här lyder mina råd:
Ha minst 3 månaders kostnader för hushållet i buffert, valfrit säkert sparande
Amortera ditt boende på högst 30 år, öka amorteringen med 10% varje år.
Spara 10% av din inkomst till semester, bil eller annat ni vill ha.
Se till att försäkra er för dödsfall, olycksfall, lång tids sjukdom mm
Separera inte! Ta tag i familjens problem/konflikter i tid. Det finns inget som är så ödesdigert och vanligt som separationer och dessa leder ofelbart till ekonomisk kollaps för väldigt många varje dag.
Undvik alla former av korta krediter, har ni såna amortera bort dessa först.

Sedan begriper jag och ni alla andra också att detta inte uppnås i en handvändning. Men det är alltid bra och viktigt att sträva mot något och inte falla för frestelsen att konsumera mer än man behöver och sedan stå där med mer skulder än tillgångar och det är ingen betjänt av. Det minsta man absolut bör se till är att man har tillgångar som överskrider skulderna med råge. Man ska kunna lämna huset imorgon och inte stå där med 500.000:- i skuld utan att äga något.

Om man lyckas med mina råd så kan man se fram emot en trygg ålderdom och ha stora möjligheter att unna sig och sin familj mycket roligt i framtiden.
 
WeeBe skrev:
Verkligheten fungerar inte som en del inbillar sig.
Jag tänker inte skrika men jag har tio år facit som säger att min verklighet fungerar som jag inbillar mig:rolleyes:

Men nej, alla kan inte slå bankräntan konsekvent men tydligen kan jag det och tänker stå för min åsikt att kan man det så tjänar man på att amortera mindre.
 
Om man inte amorterar en enda krona, så har man efter 25 år betalat 1.312.250kr i ränta, och är fortfarande skyldig 1,5miljoner.

Om man börjar med att första året betala ränta + 17500kr i amortering, i detta fall totalt 70.000kr på ett år, så sjunker lånet lite. Året efter amorterar man så lite mer med automatik om man betalar in samma summa. Om man därtill kan öka på den summa man betalar med 3% om året så är man efter 24 år skuldfri, och har betalat 827.364kr i ränta. Sista året betalar man runt 11.000kr i månaden om man vill bli skuldfri, eller så bryter man amorteringen helt efter t.ex. 18år, och betalar bara ränta, c:a 2000kr/månad.

Det lönar sig att amortera.
 
OlaF, det är säkert som du säger att du tjänat på att placera dina pengar och fått en bra värdestegring de senaste 10 åren. Jag själv har också haft en mycket bra avkastning i fonder och aktier under en tid. Men detta sker inte utan risk. Under senaste 10 årsperioden finns det många exempel på att man kunnat komma in vid fel tidpunkt och förlorat stort på olika placeringar. Det finns alltid ett samband risk/möjlighet och det kan ingen förneka. Jag rekommenderar ingen att satsa på fonder istället för att amortera på sitt boende. Jag rekommenderar däremot att man placerar sina sparpengar som man kommer att ha under lång tid (5 år) i fonder eller aktier beroende på hur aktiv man vill vara och hur stort intresse man har av att placera och sköta om sina sparpengar.

Du kan inte förneka att om man lyckas stoppa in sina pengar vid fel tidpunkt på fel fond/aktie så kan det förskräckligt snabbt tappa 20-50% i värde och det tar man inte lika lätt igen.

Alla får göra sin bedömning av sin riskbenägenhet men faktum är att amortering av lån är bombsäkert och det ger en bra avkastning på sikt.
 
Ok jag orkar inte försvara min ståndpunkt mer eftersom det bara blir repetation av det jag redan sagt... amortera som ni vill så gör jag på mitt sätt.
 
Kan som avslutning meddela att jag amorterar c:a 2500 kr per månad också - alltså inte bara fondspar. Vi skulle kunna amortera 5000 kr till per månad men enligt mitt tankesätt sparar jag hellre dem i fonder så kan vi betala av lånet snabbare;)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.