jag har tagit isär en gammal förlängningssladd som hade lödda mångledare i ändarna, och sen klämt med skruv, samtliga låg helt lösa med prydliga avtryck och deformationer i tennet efter där skruven en gång i forntiden tryckt mot kardelerna/tennet
löd aldrig kabeländar som ska klämmas med skruv
löd aldrig kabeländar som ska klämmas med skruv
Medlem
· Västerbottens län
· 18 047 inlägg
Oj vad mycket gissningar.
En lödning har 75% styrka kvar efter 2 år.
Som tidigare skrivet så kan tunga saker på ett enkelsidigt kretskort bryta sönder lödningen.
På dubbelsidiga som har koppar i hålet (jodå det går att få in koppar i hålet) så blir det en längre lödning som håller bättre.
Kallödning är väl ett lite fel uttryck, många kallödningar kunde blivit bättre med mera värme utan problemet är att tennet inte fäst i grundmaterialet pga oxider och annan skit men även för lite värme så tennet inte kunnat smälta mot grundmaterialet (det ska inte smälta mot kolven).
Tennet ska migrera in i grundmaterialet, det ska inte gå att torka bort flytande tenn från grundmaterialet.
Förenta ändar är säker upphov till några bränder, i bästa fall så bränns tråden av.
Det beror på att tenn och bly kallflyter och kontakttrycket minskar. Man kan efter bara några år lossa skruvar med fingrarna. Däremot att det initiala övergångs motståndet skulle vara högre tror jag inte, tennet är tunnt och kontaktytan ökar.
NEJ löd ALDRIG trådändar som sedan skruvas fast. Den enda plint som är godkända för lödda ändar är WAGO. För mångtrådig ledare som ska anslutas under roterande skruv så finns trådhylsor men man behöver inte crimpa dessa om de ska direkt in i anslutningen, det är bara prefabricerade som krimpas för att inte trilla av.
Varför man inte ska löda FK, gemene man har inte tillräckligt stor lödkolv, det kommer att ta för lång tid, en lång bit av tråden kommer att bli varm inunder isoleringen och tennet kommer att krypa in i tråden så den blir styv, sedan fungerar den som hävstång och bryter sönder lödningen.
Det är också så att det blir en försvagning om tennet har krupit in under isoleringen vid alla slags anslutning.
Jag har hållit på med alla slags anslutningar och jag lödskarvar 0,25 mm² ibland 0,5 men helst inte och grövre crimpas eller skruvas fast.
En optimal lödfog (mellan plana ytor) är 0,2 mm tjock.
Protte
En lödning har 75% styrka kvar efter 2 år.
Som tidigare skrivet så kan tunga saker på ett enkelsidigt kretskort bryta sönder lödningen.
På dubbelsidiga som har koppar i hålet (jodå det går att få in koppar i hålet) så blir det en längre lödning som håller bättre.
Kallödning är väl ett lite fel uttryck, många kallödningar kunde blivit bättre med mera värme utan problemet är att tennet inte fäst i grundmaterialet pga oxider och annan skit men även för lite värme så tennet inte kunnat smälta mot grundmaterialet (det ska inte smälta mot kolven).
Tennet ska migrera in i grundmaterialet, det ska inte gå att torka bort flytande tenn från grundmaterialet.
Förenta ändar är säker upphov till några bränder, i bästa fall så bränns tråden av.
Det beror på att tenn och bly kallflyter och kontakttrycket minskar. Man kan efter bara några år lossa skruvar med fingrarna. Däremot att det initiala övergångs motståndet skulle vara högre tror jag inte, tennet är tunnt och kontaktytan ökar.
NEJ löd ALDRIG trådändar som sedan skruvas fast. Den enda plint som är godkända för lödda ändar är WAGO. För mångtrådig ledare som ska anslutas under roterande skruv så finns trådhylsor men man behöver inte crimpa dessa om de ska direkt in i anslutningen, det är bara prefabricerade som krimpas för att inte trilla av.
Varför man inte ska löda FK, gemene man har inte tillräckligt stor lödkolv, det kommer att ta för lång tid, en lång bit av tråden kommer att bli varm inunder isoleringen och tennet kommer att krypa in i tråden så den blir styv, sedan fungerar den som hävstång och bryter sönder lödningen.
Det är också så att det blir en försvagning om tennet har krupit in under isoleringen vid alla slags anslutning.
Jag har hållit på med alla slags anslutningar och jag lödskarvar 0,25 mm² ibland 0,5 men helst inte och grövre crimpas eller skruvas fast.
En optimal lödfog (mellan plana ytor) är 0,2 mm tjock.
Protte
Fast i vissa fall är vanliga kontakter nog förenat med ännu större problem.mycke_nu skrev:
Visst, det är en rätt ovanlig lösning men jag tröttnade på att anslutningarna till båda signalhornen och båda hel+halv+parkeringsljusen strulade på en bil (den var en bra bit under 10 år gammal när signalhornen strulade, och ca 15 år gammal när lamporna strulade) och lödde fast anslutningarna, efter det strulade det aldrig. (För belysningen var det kontakter till själva armaturen som strulade, inne i den tätade armaturen fanns sedan vanlig kontakt till lamporna).
För 230V så är det här oftast inget problem, oxid verkar inte helt oväntat mest vara problem dels där man har vägsalt-slask och dels där man har likspänning och allmänt lägre spänning.
Glöm inte att en lödning är känslig för mekanisk påverkan,TechMark skrev:
och när man stoppar in en lödad kabel in i skruvanslutning så är det just detta som sker.
Det finns en uppenbar risk att lödningen spricker när man drar en skruv ner i den,
(och detta är svårt att se), vilket gör att anslutningen blir sämre än att bara sätta kablarna rakt in i skruvanslutningen direkt.
Sedan bör man veta att i de industrier som använder lödanslutningar, ofta röntgar dessa anslutningar för att se att dom är korrekta...
Man kan inte bara löda och hoppas på det bästa, det är rätt svårt att få till en bra lödning om man följer konstens alla regler.
Man ska å andra sidan inte skrämma upp folk så att de aldrig törs lära sig löda. (Om man t.ex. sysslar med elektronikbyggande som hobby så är det sällan så stora spänningar/strömmar/effekter att det finns nån direkt säkerhetsfara ifall man misslyckas med lödningarna).
Om man vänder på steken så borde man egentligen ha momentnyckel varje gång man drar åt en skruv i en elinstallation, och man borde kontakta Wago-tillverkaren för att få specar på hur bra Wago fungerar med "ovanliga" ledningar som t.ex. om man skarvar äldre och nyare ledning eller liknande.
Nu gör man aldrig så, och anledningen är att det fungerar "tillräckligt bra" ändå. På samma sätt så skulle jag nog vilja säga att man kan få "tillräckligt bra" lödningar om man ser till att tennet verkligen fäster på hela ytan, att hela lödstället är tillräckligt uppvärmt (men inte så att det värmeskadar något) och framförallt att lödstället är helt stilla och inte utsätts för värsta orkanvindarna medan man löder och en tillräckligt lång stund efteråt.
Om man vänder på steken så borde man egentligen ha momentnyckel varje gång man drar åt en skruv i en elinstallation, och man borde kontakta Wago-tillverkaren för att få specar på hur bra Wago fungerar med "ovanliga" ledningar som t.ex. om man skarvar äldre och nyare ledning eller liknande.
Nu gör man aldrig så, och anledningen är att det fungerar "tillräckligt bra" ändå. På samma sätt så skulle jag nog vilja säga att man kan få "tillräckligt bra" lödningar om man ser till att tennet verkligen fäster på hela ytan, att hela lödstället är tillräckligt uppvärmt (men inte så att det värmeskadar något) och framförallt att lödstället är helt stilla och inte utsätts för värsta orkanvindarna medan man löder och en tillräckligt lång stund efteråt.
Tror att jag uttryckte mig dåligt, man kan löda eller skruva. Men man måste välja, och att löda i starkströmsinstallationer är ofta ett dåligt val.yxis skrev:
Att löda kretskort är något helt annat och konsekvenserna av ett misslyckande är sällan lika illa.
Det beror på. Vi kan ju kolla vad Nasa har att säga i frågan.jsiei97 skrev:
Fast ni har hittat pudelns kärna, olika sätt passar till olika tillämpningar.
