Hej!

Vi har precis fått en ny vägg fixad med restimmer i vårt badrum efter en tråkigt vattenskada. Det man kan vara glad över är att vi har ett gammalt hus med hårt och motståndskraftigt virke, annars kan man undra hur det hade gått. Det virke som lades in för 20 år sedan var mull, medan timret som tagit värsta blötsmällen, var delvis skadat, men inte uppseendeväckande ruttet.

Badrumsväggen har haft våtrumstapet med gips. Bakom gipset satt det masonit från gissningsvis 40 eller 50-tal (ljusgrön). Bakom masoniten satt lerklining och sedan restimmer.

Det jag tänkte var om lerklining är bra eller dåligt i våtrums-sammanhang. Enligt modern expertis så skall man ju ha icke-organiska material. Men lerkliningen har ju torkat väldigt fort till skillnad från gipset. Nån som har erfarenhet? Skulle man lerklina och sedan sätta regelverk och på detta bygga ett "modernt badrum" eller hur gör vi? Jag vill INTE sätta Humidboardskivor el motsvarande direkt på nya fina timmerväggen.
 
I det rum som nu har blivit badrum hus oss så har jag lagat all lerklining och tätat extra mot yttervägg. Sedan har vi satt skivor direkt mot detta, vi reglade i duscharna för där behövde det vara rakt. Annars har vi inte reglat upp för vi har satt pärlspånt i resten. Lerklining är en utmärkt fuktutjämnare och torkar snabbt. Jag skulle absolut lägga på lerklining mot den nya fina timmerväggen, och regla om ni så önskar det.
 
Då undrar jag Gafsan hur ni upplevt det med hållbarheten på kliningen? Vad jag förstått ska man vänta med att lerklina tills i stort sett allt annat är klart eftersom den är känslig för kraftiga rörelser i stommen. Till exempel ska man ha satt panelen utvändigt klart. Om man spikar reglar och renoverar i badrummet borde det ju finnas risk för att den trillar ner eller blir skadad. Har ni märkt av något av det?
 
Vi har satt skivor dikt an mot lerkliningen och skruvat för att lerkliningen skall sitta fast och att det ska vara lätt att ta bort utan att skada grundkonstruktionen. Mindre skador blir det ju på lerkliningen men det får man ju ta. Reglar man med luftspalt blir det till att skruva med lätt hand.
Vad som är betydligt värre för oss är att vi måste byta panel på två ytterväggar, den är obönhörligen slut efter 173 år då övervåningen byggdes. Så vad gör vi?? Ska vi skuva panelen? Vi har original i lerkliningen på hela övervåningen med mycket lite skador. Måtte inte GG läsa detta....fasa... ; )
 
Ja då förstår jag med badrummet.

Lite OT: Värre för er som du skriver med ytterpanelen. Skruva kanske är ett alternativ fast det inte är "korrekt" Men jag kan väl tycka att det är bättre än att skada lerkliningen som är i original.
 
Ja, det blir att skruva. Vi ska vara rädda om lerkliningen.
 
(OT igen)
Gafsan, vi löste ett liknande problem med ytterpanelning - befintliga marmorplattor förvisso på reglad skiva, på insidan av timmerstomen - så att ytterpanelen skruvas dolt, samt, för utseendets skull, handsmidd spik sättes på rätt avstånd men i försiktigt borrade hål, dvs spiken håller ej fast panelen. I ditt fall kan definitivt 'spikfusket' motiveras av antikvariska skäl.
 
Vi bor i ett hus med väggar av halmbalar och lera. I badrummet är alltså ytterväggarna av lera. Dusch / badkar är vända mot innerväggar där jag satt upp fibercementskivor med fuktspärr, allt enligt branschreglerna. Badrumments lerväggar beströk jag med linolja för att stabilisera bruket och få viss ångtäthet. Fuktupptagningsförmågan var utmärkt, det blev sällan ånga på badrumsspegeln efter duschningen! Efter ett år ville jag ha en tåligare yta, så jag smetade på ett tunt lager (ca 2 mm) med kakelfogsbruk på hela lerväggen och sedan målat med vit linoljefärg. Fuktbuffringsförmågan blev sämre, men i övrigt har det fungerat utmärkt.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.