Jag kan inte tänka mig att det finns brist på arbete för ett hovrättsråd. Målen ligger på väntelista.Grannens Häck skrev:
Men listan får inte krympa den ska öka, annars sjunker timpenningen.Claes Sörmland skrev:
i tyskland brukar man se att dom har monterat upp en grov spalje så det inte ens är lönt att spreja på då går inte se vad et står eller är
sen en lösning har ju vart att klassa som en laglig vägg gjorde man i spånga på 90 talet tror jag det var
sen en lösning har ju vart att klassa som en laglig vägg gjorde man i spånga på 90 talet tror jag det var
Well, skall man hårddra det - vad är ursprungligt utseende? Utseendet när byggnaden uppfördes innan virket började gråna eller utseendet innan någon började klottra på det?
Huruvida målning innebär ett avsevärt avvikande utseende hänger enligt min mening på kulörval osv.
Carportens fasad ska återställas enligt föreläggandet. Rimligen till det utseende som den gavs bygglov för och som den därmed uppfördes med och fick slutbesked för.C cpalm skrev:
Men i slutändan spelar det ju ingen roll vad vi eller ens BRFens styrelse tycker. Det som är det centrala här är vad medarbetarna och politikerna i Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun tycker, hur de menar att föreningen ska sanera klotter och återställa fasaden på föreningens carport.
Om föreningen nu inte dansar enligt deras pipa så blir det vite på 40 000 kr och en ny omgång med föreläggande. troligen med ett högre vite eller med rullande vite.
Föreningen anger att carporten liksom övriga byggnader uppfördes i impregnerat virke som var brunfärgat. Den bruna betsen var aldrig av permanent natur så det måste ha varit med i beräkningen att träet skulle gråna, spricka och få mikrobiell påväxt med tiden.
Redigerat:
Det inses, men - rätta mig om jag har fel - finns det något hinder mot att återställandet så att säga kombineras med en bygglovsbefriad "förändring"?
Eller är det en särskilt hög nivå av återställning det handlar om i ett sådant föreläggande?
Skall det vara samma träslag? Samma ådring? Det skall vara grånat virke är du inne på?
Om det vore kreosotbehandlat måste det åter kreosotbehandlas, osv.?
När föreläggandet nu vinner laga kraft så ska det följas. Det kan t ex innebära att man söker bygglov för någon åtgärd. Så skulle föreningen vilja följa det genom att måla den obehandlade träfasaden så är det en möjlig väg framåt om medarbetarna på kommunen är med på det. Säkrast är ju då att söka bygglov för att färga om fasaden. Om det beviljas av kommunen har man ju dessutom fått skriftligt på att det uppfyller kravet i föreläggandet.C cpalm skrev:
(Själv tycker jag den där isblästringen låter som en strålande lösning.)
Vi pratar uppenbarligen förbi varandra - om åtgärden i normala fall inte kräver bygglov menar jag?
Är det så att säga några särskilda krav just för att det handlar om ett föreläggande att återställa?
Att tvätta bort klottret leder ju inte nödvändigtvis heller till att utseendet återgår till exakt det "ursprungliga" om man säger så.
Om jag förstår dig rätt är din fundering om föreningen kan genomföra en åtgärd som s a s nullifierar föreläggandet. Typ: "Vi struntar i att följa föreläggandet och målar fasaden istället så faller grunden för föreläggandet. Vi bedömer att den åtgärden och ändringen inte kräver bygglov för kulören är snarlik den omålade fasadens."C cpalm skrev:
Jag tänker att om föreläggandet har vunnit laga kraft ska föreningen följa det, inte genomföra andra åtgärder som strider mot föreläggandet, även om de åtgärderna inte kräver bygglov och s a s ändrar förutsättningarna som rådde när föreläggandet beslutades.
Nja, min fundering är snarare hur bokstavligt "återställa till ursprungligt skick" måste läsas i ett dylikt föreläggande.
Om det måste läsas som att ytans tekniska egenskaper i minsta detalj måste motsvara vad som ursprungligen gällde när byggnaden uppfördes, eller om det duger med att den inte avsevärt avviker i utseende och material från vad som ursprungligen gällde.
Det är ju uppenbart att det helt enkelt är omöjligt att uppnå en 100% identisk yta på en "molekulär" nivå, och att det i många fall finns mer eller mindre stora hinder mot att ens använda samma material och tekniker, och sedan har vi också frågan hur man förhåller sig till slitage/patina/åldersförändringar.
Så jag menar att det måste finnas ett utrymme, och för mig är det logiskt att det skulle kunna innefatta sådana bygglovsbefriade åtgärder som hade gjorts i ett parallellt universum där väggen inte blivit nedklottrad.
Så vi har fått ett helt meningslöst prejudikat, så länge det inte är definierat hur många gånger det ska klottras innan det har betydelse. Vi vet nu att ett enskilt tillfälle kräver sanering, men om det klottras igen - då kräver det inte längre sanering, eftersom domen nämner engångshändelse?
Älskar att samma samhälle som inte klarar av att skydda sina medborgare mot vare sig mindre eller grövre brott, är snabba med att kräva att man ska anpassa sig och betala för, som i det här fallet skadegörelse, direkt ur sin egen plånbok. Annars blir det vite dessutom. Det där skulle ju vara nedklottrat inom ett halvår igen om man skulle åtgärda det. Vi har fått ett sjukt sjukt samhälle
Så är det ju alltid, det är så lätt att straffa laglydiga personer och så svårt att straffa kriminella. De senare spelar ju inte enligt reglerna. Kan vara värt att tänka på i tider när en alltmer desperat och irrelevant politisk klass försöker stärka sitt grepp över samhället genom ökad repression på alla nivåer.B bobbisen77 skrev: