Egentligen borde jag lägga ner den här debattn, för här tolkar vi varandra kors och tvärs och inget vettigt blir sagt! 
Men jag måste säga att jag är förvånad, jag har annars börjat vandra på den rätta sidan, Plåthusets... Men i detta fall så kommer jag fortsätta att envisas att jag har all anledning att tro att den personen jag förhandlar med i butiken har rätt att göra detta. Lagtexten är inte den lättaste att läsa... Men så har den några år på nacken Det vore väldigt intressant med någon dom som visar att jag har fel.
Jag har gjort några försök... Men förvisso, hänvisningen till tingsrätten är inte speciellt bra, framförallt inte när jag inte ens har läst själva domen. Utan faktiskt bara citerar tidningen. ARN är ett bra exempel på att även om en elev ger ett pris så är det giltigt. Att ARN inte är inte är en domstol, det är jag väl medveten om. Men i det här fallet så ty
Så jag kommer att fortsätta att envisas med att jag kan förutsätta att den jag talar med i butiken har den befogenhet som krävs... (Det faller lite på sin egen orimlighet annars)
Vad är det som säger att kassapersonalen inte är behörig att ge mig andra priser? Det kan mycket väl vara någon från golvet som hoppar in i kassan, det vet vi inte.
Så om jag ska komma över till den rätta sidan så vill jag ha någon dom, inte bara en lagtext... Den går att tolka som man vill....
Men jag måste säga att jag är förvånad, jag har annars börjat vandra på den rätta sidan, Plåthusets... Men i detta fall så kommer jag fortsätta att envisas att jag har all anledning att tro att den personen jag förhandlar med i butiken har rätt att göra detta. Lagtexten är inte den lättaste att läsa... Men så har den några år på nacken
Det vore väldigt intressant med någon dom som visar att jag har fel. Jag har gjort några försök... Men förvisso, hänvisningen till tingsrätten är inte speciellt bra, framförallt inte när jag inte ens har läst själva domen. Utan faktiskt bara citerar tidningen. ARN är ett bra exempel på att även om en elev ger ett pris så är det giltigt. Att ARN inte är inte är en domstol, det är jag väl medveten om. Men i det här fallet så ty
Så jag kommer att fortsätta att envisas med att jag kan förutsätta att den jag talar med i butiken har den befogenhet som krävs... (Det faller lite på sin egen orimlighet annars)
Vad är det som säger att kassapersonalen inte är behörig att ge mig andra priser? Det kan mycket väl vara någon från golvet som hoppar in i kassan, det vet vi inte.
Så om jag ska komma över till den rätta sidan så vill jag ha någon dom, inte bara en lagtext... Den går att tolka som man vill....
Redigerat:
Lagen är i många fall ologisk, gammal, förlegad och saknar sunt förnuft, anser iallafall jag.
Jag förstår inte juristspråk så bra.
Men stödjer inte detta vad jag menade?
Med ett exempel:
Om en leverantör får/fick ett fax från ett företag med en beställning av varor, så är företaget bundet av denna beställning oberoende av vem på företaget som har skickat beställningen.
Faxet är spårbart med telefonnummer och företagsnamn, och innehåller oftast logga och kontaktuppgifter förutom själva beställningen.
Jag tycker att detta är en rätt bra parallell till det aktuella fallet med gräsklipparen.
Om företaget/butiken låter vem som helst lalla runt och sälja grejer till fel pris , så får företaget stå för detta, och skall inte kunna komma undan med en massa juridiska spetsfundigheter.
PS och OT
Jag tycker att man allt oftare ser att juridiken i våra domstolar avviker alltmer från något som vi i brist på bättre brukar kalla det allmänna rättsmedvetandet.
Och när gapet mellan vad folk i allmänhet tycker och vad domstolarna beslutar blir för stort så tappar vi tilltron till juridiken, och börjar ta lagen i egna händer. Det vore en mycket tråkig utveckling
Men stödjer inte detta vad jag menade?
Med ett exempel:
Om en leverantör får/fick ett fax från ett företag med en beställning av varor, så är företaget bundet av denna beställning oberoende av vem på företaget som har skickat beställningen.
Faxet är spårbart med telefonnummer och företagsnamn, och innehåller oftast logga och kontaktuppgifter förutom själva beställningen.
Jag tycker att detta är en rätt bra parallell till det aktuella fallet med gräsklipparen.
Om företaget/butiken låter vem som helst lalla runt och sälja grejer till fel pris , så får företaget stå för detta, och skall inte kunna komma undan med en massa juridiska spetsfundigheter.
PS och OT
Jag tycker att man allt oftare ser att juridiken i våra domstolar avviker alltmer från något som vi i brist på bättre brukar kalla det allmänna rättsmedvetandet.
Och när gapet mellan vad folk i allmänhet tycker och vad domstolarna beslutar blir för stort så tappar vi tilltron till juridiken, och börjar ta lagen i egna händer. Det vore en mycket tråkig utveckling
Den anställde måste ha handlat inom den behörighet som följer med anställningen för att arbetsgivaren ska bli bunden. En städare kan inte faxa in en order på en IT-server för 3 mkr med bindande verkan för arbetsgivaren, men en VD kan troligtvis göra det. Med varje anställning följer en viss specifik behörighet. Skulle det inte vara så hade man ju inte vågat anställa någon eftersom de hade kunnat göra vad som helst.
Om det hade varit som du tror KOW så hade det stått "en anställd binder sin huvudman för de rättshandlingar den anställde vidtar" eller nåt liknande, dvs utan "inom sin behörighet. "Inom sin behörighet" måste ju betyda någonting.
Om det hade varit som du tror KOW så hade det stått "en anställd binder sin huvudman för de rättshandlingar den anställde vidtar" eller nåt liknande, dvs utan "inom sin behörighet. "Inom sin behörighet" måste ju betyda någonting.
Plåthuset, det vore kul om du har några rättsfall som styrker din tolkning.
Denna tråden behöver lite nya debattörer
Handlar man i en butik av en städerska och betaler man pengar direkt i handen, då skulle jag inte vara rätt att företaget kan återkalla avtalet. För det finns inget avtal. Jag skulle snarare vara rätt för polisen, för att städerskan antagligen stal varan och det rör sig då om häleri för min del.
eventuellt får man också vara rätt för skatteverket, eftersom det uppenbarligen handlar om en svart försäljning.
Om jag däremot förhandlar med städerskan som berättar till kassörskan att jag får ha varan med 50% rabatt, och kassörskan säljer mig varan med rabatt, då var det antagligen chefen som städade, eftersom kassörskan sålde varan rabatterat.
Om min bror jobbar i affären och säljer mig varor till underpriser, och vi delar vinsten efteråt, då är det stöld eller bedrägeri.
Handlar man i en butik av en städerska och betaler man pengar direkt i handen, då skulle jag inte vara rätt att företaget kan återkalla avtalet. För det finns inget avtal. Jag skulle snarare vara rätt för polisen, för att städerskan antagligen stal varan och det rör sig då om häleri för min del.
eventuellt får man också vara rätt för skatteverket, eftersom det uppenbarligen handlar om en svart försäljning.
Om jag däremot förhandlar med städerskan som berättar till kassörskan att jag får ha varan med 50% rabatt, och kassörskan säljer mig varan med rabatt, då var det antagligen chefen som städade, eftersom kassörskan sålde varan rabatterat.
Om min bror jobbar i affären och säljer mig varor till underpriser, och vi delar vinsten efteråt, då är det stöld eller bedrägeri.
Kan förstå om det handlar om stora affärer men då faxar man nog inte, utan att de har haft ett samtal med företaget, faxar förresten finns de forfarandePCLarsson skrev:
Visst finns det i företagsvärlden att man måste veta att den som skriver på har rätt att göra det. Butikspersonalen är förmodligen inte behörig att skriva på något kontrakt som rör företaget. Oftas har leverantörerna namn på personer som får beställa varor och dessa namn är godkända av företaget. Men när en konsument går in i en butik för att köpa något av personalen så måste ju konsumenten anta att butikspersonalen får sälja annars blir det ju ohållbart. Även om du går in och beställer något så måste du kunna lita på att personen som beställer får beställa och även ha mandat att ge en rabatt. Kunden handlar i god tro och betalar och ser glad ut. Skulle vara kul och gå in en butik och fråga om personen fick sälja och om personalen kan visa papper på det. Frågan om du får handla i den butiken efter den fråga. Detta verkar märkligt när det gäller mellan butiker och konsument. De skulle nog fråga vilken planet man kom ifrån. Kan det vara att det är sammanblandat med affärer mellan företag och affärer med konsument?
Redigerat:
Nej, lagtexten går inte att tolka som man vill. Det finns ett rätt sätt att tolka den och det är den tolkningen jag försöker förmedla, med blandad framgång. Men OK Odjuret, när jag väl lyckats locka över dig till den ljusa sidan ger jag inte upp så lätt!Odjuret skrev:Egentligen borde jag lägga ner den här debattn, för här tolkar vi varandra kors och tvärs och inget vettigt blir sagt!
Men jag måste säga att jag är förvånad, jag har annars börjat vandra på den rätta sidan, Plåthusets... Men i detta fall så kommer jag fortsätta att envisas att jag har all anledning att tro att den personen jag förhandlar med i butiken har rätt att göra detta. Lagtexten är inte den lättaste att läsa... Men så har den några år på nacken
Jag har gjort några försök... Men förvisso, hänvisningen till tingsrätten är inte speciellt bra, framförallt inte när jag inte ens har läst själva domen. Utan faktiskt bara citerar tidningen. ARN är ett bra exempel på att även om en elev ger ett pris så är det giltigt. Att ARN inte är inte är en domstol, det är jag väl medveten om. Men i det här fallet så ty
Så jag kommer att fortsätta att envisas med att jag kan förutsätta att den jag talar med i butiken har den befogenhet som krävs... (Det faller lite på sin egen orimlighet annars)
Vad är det som säger att kassapersonalen inte är behörig att ge mig andra priser? Det kan mycket väl vara någon från golvet som hoppar in i kassan, det vet vi inte.
Så om jag ska komma över till den rätta sidan så vill jag ha någon dom, inte bara en lagtext... Den går att tolka som man vill....
Rättsfall efterfrågas och rättsfall har redan hänvisats till, minst två från HD. Dock verkar du och några till ha svårt att acceptera att samma rättsprinciper kommer att tillämpas även i ett butiksfall, dvs att du INTE kan förutsätta förbehållslöst att den du förhandlar med har behörighet att binda sin huvudman (arbetsgivare).
Om vi då tar vårt kära ARN-ärende så tycks du därifrån dra slutsatsen att man alltid kan lita på att den man förhandlar med i en butik har mandat. Den åsikten stöds dock inte av motiveringens ordalydelse.
Av detta kan vi utläsa att det FINNS en gräns för när man som kund måste inse att priset är felaktigt. 2000 i förhållande till 5000 var dock inte tillräckligt uppenbart i just det här ärendet men vi måste väl ändå kunna vara överens om att gränsen finns där?
Därutöver kan vi också utläsa av ARN:s motivering att det kan vara FLER faktorer än priset som kan ge en kund anledning att ifrågasätta en prisuppgift. Kan vi vara överens om det?
Om vi är överens om om dessa två saker, kan vi då inte för guds skull vara överens om att man inte alltid kan lita på att ett angivet pris, angivet av en butiksanställd, kommer att vara bindande för butiken?
Jag har svårt att hitta dina HD mål. Jag hittade än om en försäljare av trähus. Jag läste inte domen men har svårt att tro att kunderna redan hade betald och bodde i huset innan husföretaget upptäckte felet.
sen hittade jag e länk till en hd dom om ett avtal mellan två företag.
även arn fallet handlade om en tidigare prisuppgift som vid betalning visade sig vara felaktigt.Jag
Snälla visa mig en dom som handlar om ett fall somi alla fall liknar ts fall
sen hittade jag e länk till en hd dom om ett avtal mellan två företag.
även arn fallet handlade om en tidigare prisuppgift som vid betalning visade sig vara felaktigt.Jag
Snälla visa mig en dom som handlar om ett fall somi alla fall liknar ts fall
Jaq håller inte med!Plåthuset skrev:
Var och varannan dag går jag förbi butiksfönster där det står
SALE REA 50% 60% 70% 80%
Hur skall jag som vanlig Svensson kunna se vad som är en rimlig gräns för ett "riktigt" pris.
(I min värld finns det förövrigt inga riktiga eller felaktiga priser)
Jag har inte en susning om vad affärens/salongens inköpspris eller täckningsbidrag är.
Det får säljaren faktiskt hålla reda på själv!
Vad är det du inte håller med om? Att det finns en gräns för vad som är rimligt? Om du inte tror mig, trots hänvisning till lagstöd, rättsfall och ARN-avgöranden, hur ska jag då kunna övertyga dig? Det känns som en omöjlig uppgift.KnockOnWood skrev:
Jo, men ge inte upp, kämpa på!
Har du rätt så måste du ju kunna ta fram hållbara argument
Hur var det nu, får Maveric77 behålla sin köpta och betalda gräsklippare?
Han har väl tyvärr tröttnat på resonemangen här för länge sedan
Har du rätt så måste du ju kunna ta fram hållbara argument
Hur var det nu, får Maveric77 behålla sin köpta och betalda gräsklippare?
Han har väl tyvärr tröttnat på resonemangen här för länge sedan
Om ni inte tror mig kanske ni tror en professor i avtalsrätt. Utredningen är inte purfärsk men innehåller gott om rättsfallshänvisningar för den intresserade.
http://svjt.se/svjt/2003/637
http://svjt.se/svjt/2003/637