Claes Sörmland skrev:
Ja det är mycket intressant att läsa om gammalt men som du säger det gamla kan man inte göra så mycket åt men man kan kanske göra det bättre. Ja Lantmäteriet var tydliga med att om man ville att även denna väg skulle ingå så fick man ansöka om en förbättring. De skriver även att de kan tycka detta lämpligt då kommunen har verksamhet på vägen och att skötseln säkerställs då på ett bättre sätt.
Dock har vägen totalt 3 skyltar en från varsitt håll och en efter en parkering som finns i samhället där det står att motortrafik är förbjuden och den skylten har markägare själv satt upp (kommunen tog ner en vid ett tillfälle men fick vackert sätta upp en ny då de tog ner en skylt på privat mark som kommunen ej hade lov att ta bort) samt att denna granne säger att kommunen ej har servitut överhuvudtaget på hans del av vägen.
Men som sagt det är nog bara att samla ihop sig och så göra slag i saken och det är bara bra om det inte är min mamma som måste vara den som ansöker för då blir det nog aldrig gjort. De är lite rädda för kostnader men ibland måste det kosta lite för att det ska bli bra sen.
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
Och att det kostar en del att reda ut gamla samfälligheter om det varit många fastighetsdelningar där man ibland och i bland inte gett med del i samfälligheten till de avstyckade bitarna.
Dessutom fungerar det i många fall utmärkt att låta gamla fägator, brukningsvägar och grustag "självdö" och i praktiken hanteras som om de tillhörde närmsta fastighetsägare, att var och en sköter sin avtagsväg, eller att man skramlar till gemensamma insatser på ett informellt sätt.
Däremot om det kommit många nya brukare eller blir nödvändigt att göra något som måste följa den formella juridiken så uppstår behov att gör något åt saken. Som i detta fallet...
R Räknenisse skrev:
Oj nu har jag läst det Lantmäteriet hade. Vissa saker ser jag inte men vilka som är delägare i det som kallas S:5 hittade jag. Och det var betydligt fler, samt att det är mer väg än 500 meter. Det gäller hela våran grusväg. Har nu kollat och det är 9 fastigheter som står som delägare men när jag kollar upp dem så är vissa inte belägna intill grusvägen utan även ut på men större asfaltsväg som är skött av.statennidag då den har blå skylt. Fattar inget just nu. Det är en fastighet som är en tex är en gammal kolloni som en annan kommun haft men jag kan tänka mig att det är något gammalt.
Sen är det en fastighet som det förut var affär i.
Vissa fastigheter som jag trodde skulle vara delägare visade sig inte vara det.
När jag tittar på kommunens båda fastigheter så har de bara andel i gemensamhetsanläggning och samfälligheter som det står i Ga:1 och det är den asfalterade vägen samt en annan grusväg. Inte i S:5. Och om man tittar på de 9 fastigheter som är delägare i vägen märks det klart att det här är något jätte gammalt. Kommunens båda fastigheter är avstyckade från min mammas. Det ser jag att flera är och det vet jag. Idag är mammas fastighet 14 nästan 15 ha.
Tittar på min mammas fastighet och där finns mängder av super konstiga saker det är så många s: beteckningar den ena konstigare än den andra. Vägar vilket är S:5 den är logisk men sen lertag, lastplats,garnhåll, nothängsle och lertag samt Lindvall ( ursäkta jag är helt lost)
Dock som sagt har inte någon av kommunens fastigheter vare sig servitut på vägen eller är delägare. De har en bara andel i gemensamhetsanläggningen . Samt så står det något om avstyckning 1960!samt en anläggningsåtgärd 2012 ( tror det är förättningen för ga1 asfaltsvägen för jag har samma datum hos mig) samt ledningsåtfärd (är daterad 2019 ) då bytte de ledningar bort till borrhålet.
Fastigheten är styckad sommsäger från min mamma.
Så nu blev det ännu mer förvirrande. När kommunen byggde reningsverk på sin fastighet den med badstrand hittar jag inget datum för. Vi vet att ca 15 år sen är det. Då vi bott här hela tiden. 95 är det en anläggningsåtgärd men så tidigt byggdes inte nya reningsverket det byggdes sanarare 2005.
Så oj oj säger jag. Men det jag undrat över om servitut eller delägarskap i vägen fick jag svar på det har kommunen inte alltså inte enligt papprena hos Lantmäteriet.
Nu väntar jag på Riksarkivets gamla papper.
Redigerat:
ja bästa är ju att anmäla till lantmäteriet så får dom fixa till det och gå igenom allt och upprätta aktuella andelar efter vad som finns längs vägen idag..
Som jag ser det är det enda vettiga lösningen och det är nästan hoplöst att krångla i det där själv och regelverket är snårigt och mycket tolkningar ska göras.. lantmäteriet är vana att göra allt det och har mer tyngd och får ta ev tjafs med markägare som tror dom har ett val
Med nya fungernade andelstal så blir allt bättre och mindre konflikter i ett lite längre perspektiv när alla står för sitt slitage på vägen
Alla som har mark / hus eller nån anläggning längs vägen får ju en andel för normalt sett ska alla ha väg ut.. även en obebygggd tomt ska normalt sett ha väg och tomter som blivit avstyckade så får som regel dessa också en egen del i vägen ut osv men allt det där kan lantmäteriet
Som jag ser det är det enda vettiga lösningen och det är nästan hoplöst att krångla i det där själv och regelverket är snårigt och mycket tolkningar ska göras.. lantmäteriet är vana att göra allt det och har mer tyngd och får ta ev tjafs med markägare som tror dom har ett val
Med nya fungernade andelstal så blir allt bättre och mindre konflikter i ett lite längre perspektiv när alla står för sitt slitage på vägen
Alla som har mark / hus eller nån anläggning längs vägen får ju en andel för normalt sett ska alla ha väg ut.. även en obebygggd tomt ska normalt sett ha väg och tomter som blivit avstyckade så får som regel dessa också en egen del i vägen ut osv men allt det där kan lantmäteriet
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
NU gör man så. Förr gjorde man inte så. Då kunde man se på byns samfällda vägnät nästan som allmänna vägar. Det kunde räcka med att de fanns. Dessutom var alla beroende av vägen på andra sidan bygränsen som de inte ägde andel i för att komma vidare, så på ett sätt var det ändå så det var för alla. Det har också använts en konstruktion som inte går idag där man sade att avstyckningen hade rätt att nyttja stamfastighetens del de gemensamma vägarna.P polaris78 skrev:
Eftersom en bysamfällighet kan innehålla en massa andra saker än vägar så var hemmansägarna ofta restriktiva med att låta deras andel delas när man styckade av. Dels fanns det ekonomiska värden i t.ex. grustag och fiskerätter som utvattnas om fler ska dela på dem, dels ville man skilja det som var "riktiga gårdar" (lantbruk) från andra fastigheter (rena bostäder). Fanns också en tanke om att en nyttigheterna behövdes av den som skulle försörja sig på jorden, men inte hade samma funktion för andra.
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
Vid laga skifte så var det i princip så att man inom byn bestämde vad av det som man tidigare hade ägt gemensamt som skulle delas till de nya fastigheterna och vad som skulle behållas i den gamla kollektivförvaltade formen. I några byar var det bara vägar som behölls samfällda, i några kan det vara massor av olika nyttigheter.cc80 skrev:
Typiskt är dessa antingen knutna till naturförutsättningar som alla inte har inom sin egen fastighet (grus-, lertag, kvarnställen vid fors) eller funktioner som man vinner på att samordna (typ dela på underhållet av en brygga/såg istället för att sköta en var). Vid vatten kan det finnas massor av olika platser knutna till fiske, transport, tvätt/bad osv. eftersom det var en så viktig resurs.
Det är lite som när man i en bostadsrättsförening bestämmer om man ska ha tvättstuga, hobbyrum, träningsrum, lekplats, grillplats osv. på gemensamma ytorna. Kombination av förutsättningarna på platsen och hur medlemmarna ser på frågan.
Du får också tänka på att dessa val gjordes utifrån vilka intressen en 1800-talsgård med troligen hög grad av självförsörjning hade. Och där man redan hade etablerade samarbetsformer som man var antingen nöjd eller missnöjd med.
Det förekommer att man senare har skiftat ut en del av detta. Men har en funktion bara blivit inaktuell är det inte lönt kostnaden idag, om det inte är någon som faktiskt har behov att göra något annat på platsen. T.ex. gamla fägator kan växa igen och skogsägaren hantera det som om de ägde den marken också utan att det är något problem innan en behöver göra en fastighetsrättslig åtgärd av andra skäl.
R Räknenisse skrev:
Jag satt och läste alla papper jag beställt hem från Lantmäteriet och det är som du säger. Det finns på min mammas fastighet tex servitut för allt från nothäng till lertag och sandtag mm. Och det är % delar och det är ja du jag vet inte vad. Inget av detta används idag men det finns inskrivet i fastigheten.R Räknenisse skrev:
Det vi upptäckte igår var närmvi läste varje rad i vår egen avstyckning att vi har inte alls något servitut inskrivet på väg till den andra gemensamhetsanläggning vi är medlemmar i. Lantmäteriet har skrivit att utreda och skapa ett servitut förnutfart i den samfällda vägen skulle vara oskärligt med hänsyn till tidsåtgången och kostnader. Därför tilldelas styckningslotten ingen rätt till samfälld väg. Det får lösas med en framtida anläggningsförättning.
Och med dem orden kunde vi konstatera att de fastigheter som styckats av från en annan fastighet i byn och sålts efter våran de lär absolut inte ha något servitut de heller. Och jag vet så det varit ett ämne i många år att den fastighet som dessa styckats av de har inte servitut på den aktuella grusväg. De har bara en gångstig inte bilväg den har de från ett annat håll egentligen. Men det är något som de nya fastigheterna verkar ha totalt missat.
Kommunen den saken den är lite mer diffus. Marken styckades av 1972. Frågan är om det skrevs något då . Då var fastigheten enbart mark och ett bad inget mer. Har någon gett dem servitut bör det varit exakt lika krångligt som för oss. Grannen säger att kommunen har inget servitut till badstranden i alla fall.
Det var inte förrens i början av 2000 som kommunen upplåter mark till VA föreningen att bygga nytt reningsverk på kommunens mark. Platsen styckas inte av utan är fortfarande del i badstranden. Ledningarna går på kommunens mark så ledningsrätt behöver de ej söka från någon. Men servitut har de fortfarande inte på den fastigheten.
Jag beställde ut papper över kommunens tomt. Men då de inte är delägare i den där vägen som bara 9 fastigheter tydligen är för jag beställde ut för S:5 med så måste de ha ett servitut på väg till badet och det bör skrivits 1972 när tomten styckades av från min mammas ägor.
Men vart ser man det. För det står inte något om servitut inse papper jag fick ut det står bara att kommunen har servitut på den gemensamma vägen . Den har vi med andel i.
Den lilla fastigheten som vattenverket är på de har ledningsrätten mm så det är nog ok och de ska göra iordning vägen efter sig har de lovat. Men tung trafik till reningsverket om den fastigheten aldrig haft ett servitut det är väl ändå konstigt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Som sagt, den övning du ägnar dig åt nu må vara rolig och fascinerande, men den för dig inte framåt. Att alla som har nytta av vägen inte är delägare i den och allra minst inte deltagit i dess förvaltning visste du ju redan.
Skrid till verket. Begär att ga:n omförrättas eller att en ny skapas.
Skrid till verket. Begär att ga:n omförrättas eller att en ny skapas.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Det är möjligt, men då måste du också fråga dig: är det viktigast att lösa vägfrågan eller att lindra din tristess?
Vi andra här försöker i första hand hjälpa dig med det förra. Är det senare viktigare så är det här kanske fel plats att diskutera den frågan. Inget hindrar dock att du gör både och; se bara till att veta vad som är vad.
Edit: Den här sajten är för övrigt ett i någon mån intellektuellt tidsfördriv för mig, så jag förstår behovet av ett sådant, och ringaktar det inte i den mån det låter så.
Vi andra här försöker i första hand hjälpa dig med det förra. Är det senare viktigare så är det här kanske fel plats att diskutera den frågan. Inget hindrar dock att du gör både och; se bara till att veta vad som är vad.
Edit: Den här sajten är för övrigt ett i någon mån intellektuellt tidsfördriv för mig, så jag förstår behovet av ett sådant, och ringaktar det inte i den mån det låter så.
Nej du har rätt.
Ber så mycket om ursäkt om jag förbrukat någons tid.
Frågan grundar sig egentligen på vägrätten och hur och var man kan finna dessa svar. Vem som beslutar om vad och hur man kan göra i framtiden för med facit i handen kan det inte vara som nu. En ska inte behöva betala och en annan köra sönder.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Äh, var inte sån. Det är klart att allt inte måste vara spikrakt. Men för din egen skull, håll ögonen på målet om det är viktigt.
Det är bra, men som ett litet tips i all välmening inför eventuell förrättning. Lantmäteriet kostar, per timme, så folk som pratar mycket kostar mycket helt enkelt. Jag säger inte att du inte ska ställa frågor och få saker förklarat, men att t.ex. diskutera lertag när förrättningen gäller en samfälld väg kan vara ganska kostnadsdrivande. Kom också ihåg att långt i från alla lantmätare tycker arkivforskning är roligt eller ens lätt, vilket innebär att du ska inte bli förvånad om den lantmätare om håller i eventuell förrättning inte har lika bra koll som du nu skaffat dig angående diverse samfälligheter från laga skiftet etc. Mest troligt kommer lantmätarens fokus i så fall vara samfälligheten som sådan samt hur det kan läggas en gemensamhetsanläggning över samfälligheten.
Så se den här tråden som lite övning iför en eventuell förrättning
Som en historisk sidokommentar, det är lite kul att ni i byn fortsatt att sköta enskilda vägstumpar. Det var nämligen ungefär så väghållningen gick till innan byarna skiftades (bönderna hade enkelt uttryckt olika stora andelar av landsvägen att sköta och någon gång då och då gick byåldermannen och övriga bönder runt och inspekterade att folk skött "sin" vägbit ordentligt).
Redigerat:
F Falckman skrev:Det är bra, men som ett litet tips i all välmening inför eventuell förrättning. Lantmäteriet kostar, per timme, så folk som pratar mycket kostar mycket helt enkelt. Jag säger inte att du inte ska ställa frågor och få saker förklarat, men att t.ex. diskutera lertag när förrättningen gäller en samfälld väg kan vara ganska kostnadsdrivande. Kom också ihåg att långt i från alla lantmätare tycker arkivforskning är roligt eller ens lätt, vilket innebär att du ska inte bli förvånad om den lantmätare om håller i eventuell förrättning inte har lika bra koll som du nu skaffat dig angående diverse samfälligheter från laga skiftet etc. Mest troligt kommer lantmätarens fokus i så fall vara samfälligheten som sådan samt hur det kan läggas en gemensamhetsanläggning över samfälligheten.
Så se den här tråden som lite övning iför en eventuell förrättning
Som en historisk sidokommentar, det är lite kul att ni i byn fortsatt att sköta enskilda vägstumpar. Det var nämligen ungefär så väghållningen gick till innan byarna skiftades (bönderna hade enkelt uttryckt olika stora andelar av landsvägen att sköta och någon gång då och då gick byåldermannen och övriga bönder runt och inspekterade att folk skött "sin" vägbit ordentligt).
Då är det väl bra att jag ställer frågor här och förbereder mig och frågar massa kunniga människor om vad jag ska tänka så behöver jag inte ställa de dumma frågorna till Lantmäteriet utan jag framstår istället som en högst kompetent person