Det var från början ett form av dike som ledde vattnet vidare från utsläppspunkten, men det har med tiden och av orsak försvunnit....P perman skrev:
Den krånglande grannen har under decennierna som gått på eget bevåg pö om pö utökat sitt kungadöme (rensat sly och fällt träd en bra bit in på skogsbolagets fastighet), det har till o med ploppat upp några enklare byggnader där på fel sida tomtgränsen......
Krånglande grannen har absolut egen brunn, men den ligger i andra änden av fastigheten. Det bör vara runt 100-120m mellen vår utsläpp och brunnen, fallet leder inte vårt utlopp mot brunnen.
Vi har utforskat möjligheten att anlägga markbädd där, eftersom marken på min fastighet var olämplig. Detta fick vi samtycke till, men när grannarna fick yttra sig så blev det stopp....
Vi har även samtycke till stenkista och dikning där av fastighetsägaren, men kommunen godkänner inte lösningen efter att grannen sagt nej.
Nu när vi gett upp tanken på 3-kammarbrunn och markbädd o istället ställt om mot ett minireningsverk så kom då frågan direkt vart vi avsåg leda utloppsvattnet, och samtidigt beskedet att de ej kommer godkänna nuvarnade utloppspunkt till detta.
Handläggaren från kommunen har varit och inspekterat på plats, den krånglande grannen stod o stampade o gapade o var precis ill-röd i ansiktet "här grävs ingenting, min familj ska inte behöva leva i andras skit".
Han har även ett flertal gånger varit inne på kommunhuset och enligt rapporter vi fått "ställt till ett jä*la liv".
Grannfastigheten är som sagt med på noterna, det är grannens granne som sätter stopp.S Sigge1960 skrev:
Efter att ha funderat och läst svaren här så ska vi utforska idén med stenkista på vår egen fastighet, o sen får dräneringen helt enkelt leda bort vattnet.
Kan ni ha kvar tvåkammarbrunnen där den är idag och ha den som utloppspunkt? Det är nog det absolut enklaste om det är möjligt.
Grannen fick göra så när denne la ner minireningsverk. Vi har ett stort avvattnings-/diknings-/dagvattenledningsnät i byn och planen var att grannen skulle koppla på sitt renade vatten till det nätet men av lite märkliga omständigheter så fanns det ingen ägare av marken precis utanför grannens mark som kunde godkänna att det kopplades på där. Men det var helt okej att koppla minireningsverket till den gamla tvåkammarbrunnen som i sin tur ansluter till det nätet där grannen hade velat direktansluta minireningsverket.
Grannen fick göra så när denne la ner minireningsverk. Vi har ett stort avvattnings-/diknings-/dagvattenledningsnät i byn och planen var att grannen skulle koppla på sitt renade vatten till det nätet men av lite märkliga omständigheter så fanns det ingen ägare av marken precis utanför grannens mark som kunde godkänna att det kopplades på där. Men det var helt okej att koppla minireningsverket till den gamla tvåkammarbrunnen som i sin tur ansluter till det nätet där grannen hade velat direktansluta minireningsverket.
Eller markbädd på burk efter slamavskiljaren:
https://www.markbäddpåburk.se/produkter/biorock/#5pe
Var populärt i min kommun när kommunen jhärjade med avloppen för tio år sedan eftersom den gamla slamavskiljaren kunde behållas.
https://www.markbäddpåburk.se/produkter/biorock/#5pe
Var populärt i min kommun när kommunen jhärjade med avloppen för tio år sedan eftersom den gamla slamavskiljaren kunde behållas.
Det är ingen skillnad med planlagd mark och icke planlagd mark med undantag från att kommunen ansvarar för dagvattnet på allmän plats om det råder allmänt huvudmannaskap för allmän plats i detaljplanen.S Sigge1960 skrev:
Det som spelar störst roll är om det finns ett beslutat verksamhetsområde för en allmän dagvattenanläggning med ändamålet va-tjänsten dagvattenavledning enligt vattentjänstlagen. Då är det kommunens ansvar att erbjuda den tjänsten som VA-huvudman. D v s kommunen ska upprätta en förbindelsepunkt för varje tomt dit tomtägarna kan leda sitt dagvatten från kvartersmarken. Eller erbjuda tjänsten genom icke ledningsbundna anläggningar, t ex genom att utföra diken, infiltrationssänkor bredvid kvartersmarken o s v. Det senare är ännu ovanligt i bostadsområden men rätt vanligt förekommande vid nyexploatering.
(I äldre lagstiftning fanns en koppling mellan detaljplanering (stadsplan/byggnadsplan) och allmänna vattenanläggningar. Men det finns inte längre kvar i lagstiftningen. I miljöbalken finns en liten rest kvar av detta, vad som räknas som avloppsvatten och inte. Denna formulering har lett till stor förvirring ute i kommunerna och på länsstyrelserna genom åren:
Läser man de gamla förarbetena (propositionerna) så står det klart att man ville definiera avvattning av detaljplanerad mark som sker i ett större sammanhang som avloppsvatten. Men inte de mindre sammanhangen, en eller några tomter som samarbetar kring dagvattenhantering.
Redigerat:
Inte för att det lär hjälpa mot grannen, men så här ser vattnet ut när det lämnar minireningsverket. ganska lugnt alltså.K Kasken skrev:
Om du väljer att göra en stenkista som mottagare, så se då till att ha en brunn på den, så att vattnet kan ta vägen 'uppåt' om kistan skulle sätta sig. Det får absolut inte bli översvämning inne i reningsverket.
Jag har haft som hobby att utreda detta eftersom jag var lika förvirrad som alla andra. Jag köpte en fastighet med ett småhus inom detaljplan för äver 20 år sedan och det fanns kommunalt VA i området. Och en mängd diken och rörledningar som ledde dagvatten i området. Jag blev nyfiken på vem som ansvarade för detta och trodde det var kommunen. Men så började vattnet stiga en maj för några år sedan och rinna in på tomterna och i folks källare. Det stod klart att kommunen inte har något ansvar egentligen. Det är respektive fastighetsägare som får samarbeta kring dessa diken och rörledningar och hantera detta.S Sigge1960 skrev:
