Kommunal väg på min tomt
Hej alla!
Detta är min tomt som har en vacker kommunal väg över sig. Jag har bett kommunen att köpa loss den del som ligger under och bortom vägen och skulle behöva lite tips och råd kring detta.
Orsaken till att jag vill att de fixar detta är flera, dels vill jag inte ha problem i framtiden om de ska justera vägen på något sätt.
Detta har jag gjort hittils:
Tagit kontakt med kommunen och bett dem köpa loss marken.
De har skickat frågan vidare till lantmäteriet som idag bekräftade att jag äger marken och att detaljplanen är felaktig på flera sätt. Dels så har jag och grannarna utkörsförbud mot vägen trots att deras hus är ungefär samtida med planen och har utfarter ditåt. Mitt hus är betydligt äldre och tomtgränsen följer den tidigare sträckningen av vägen.
Just nu väntar jag på att kommunens tjänsteman som har hand om ärendet kommer tillbaks från semestern.
Jag har försökt läsa på lite och känner till begrepp som vägrätt och servitut men är lite osäker på vad jag kan förvänta mig. Jag hoppas på en dialog med kommunen och att vi delar på kostnaden för uppmätning av lantmäteriet och att de sen ger mig en skälig ersättning för tomten. Vad är skälig ersättning förresten, tomtpriser i området ligger runt 350 SEK/kvm? Ytan har jag överslagsräknat till ca 500 kvm.
En mycket möjlig utgång är att kommunen betalar lantmäteriet för att få en vägrätt inskriven över din mark, dvs de köper inte din mark utan i bästa fall får du ersättning för att de utnyttjar din mark att dra sin väg över.
Renoverare
· Östergötland
· 76 inlägg
Jag sitter i samma sits med Linköpingskommun, väntar också svar från kommunen hur de vill göra. Just i vårt område finns det inte någon vägrätt och vi har inte heller något servitut på tomten så det ska bli spännande att se vad de har för syn på saken. Ska bli kul och se hur du och din kommun löser det hela. Men borde det inte vara köparen som står för utmätningen?
Detaljplanen är en gammal stadsplan dvs kommunalt huvudmannaskap för allmänt plats gäller. När så är fallet så är kommunen skyldig att lösa in mark som i detaljplan är utlagd som allmän plats om fastighetsägaren begär det. I så fall sker även en fastighetsreglering (som ska bekostas av kommunen).
Gällande ersättning är det vanligt att det görs en värdering av fastigheten före och efter fastighetsregleringen. Vanligt att Lantmäteriet anlitas för detta om inte parterna kommer överens på egen hand. Skillnaden i värde får då fastighetsägaren i ersättning. Det är också skillnad om det är vägmark, råmark eller bostadsmark som löses in. Fastighetsägaren får även ersättning för eventuella anläggningar på marken som går förlorade (exempelvis staket, träd osv).
Läs mer här under avsnittet Inlösen av allmän plats där kommunen är huvudman
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunsk...ng-och-inlosen-lm/ratt-att-krava-inlosen--lm/
Gällande ersättning är det vanligt att det görs en värdering av fastigheten före och efter fastighetsregleringen. Vanligt att Lantmäteriet anlitas för detta om inte parterna kommer överens på egen hand. Skillnaden i värde får då fastighetsägaren i ersättning. Det är också skillnad om det är vägmark, råmark eller bostadsmark som löses in. Fastighetsägaren får även ersättning för eventuella anläggningar på marken som går förlorade (exempelvis staket, träd osv).
Läs mer här under avsnittet Inlösen av allmän plats där kommunen är huvudman
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunsk...ng-och-inlosen-lm/ratt-att-krava-inlosen--lm/
En annan fråga är om det finns en vägrätt för vägen idag? Isf har kommunen redan betalt ersättning för vägrätten (ev till tidigare ägare) och då om jag minns rätt har man inte rätt till ersättning även för inlösen av marken.
Finns en vägrätt är det väl tveksamt om du har något att vinna på att kräva inlösen. En väsentlig sak kan ju vara om vägen i detaljplan ligger längre från ditt hus än den gör enligt vägrätten eller i verkligheten.
Finns en vägrätt är det väl tveksamt om du har något att vinna på att kräva inlösen. En väsentlig sak kan ju vara om vägen i detaljplan ligger längre från ditt hus än den gör enligt vägrätten eller i verkligheten.
Jag skulle rekommendera dig att så fort som möjligt plöja upp vägen (din åker) och börja odla potatis eller annan gröda där. Se samtidigt till att blanda in så många myndigheter och organisationer som helst i ärendet. Jordbruksverket, LRF, o.s.v. Det är troligtvis den enda möjligheten för dig att få någon skälig ersättning av kommunen eftersom kommuner är den myndigheter som har mest makt över enskilde medborgare än någon annan myndighet och som vill att du som enskild medborgare skall betala för kommunala investeringar i form av vatten, avlopp och vägnät vid t.ex nybyggnation i området där du bor. Dessa kostnader ligger betydligt högre än några fjuttiga 350 SEK/kvm.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Vägrätter står inte i fastighetsregistret.
Menförihelvete... jag skulle uppmuntra till att inte bli en rättshaverist.
Jag förstår att det är viktigt att vara alert vid nybrytning av vägar så det blir bra och rättvist, men att börja bråka om en befintlig väg är lite väderkvarnsvarning.
Men visst den lokala nyhetstidningen uppskattar lite roligheter när det blir nyhetstorka i sommar.
/ATW
Jag förstår att det är viktigt att vara alert vid nybrytning av vägar så det blir bra och rättvist, men att börja bråka om en befintlig väg är lite väderkvarnsvarning.
Men visst den lokala nyhetstidningen uppskattar lite roligheter när det blir nyhetstorka i sommar.
/ATW
Det är ofta ganska så sega ärenden, här är rapport från ett sådant ärende i Oxelösund.
http://www.sn.se/nyheter/oxelosund/1.4010797
http://www.sn.se/nyheter/oxelosund/1.4010797
Lite blandade tankar och inlägg (vilket kan innebära repition av tidigare skribenter).
Som påpekats är kommunen skyldig att lösa mark som enligt detaljplan är utlagd som allmän plats. Ersättning bestämms enlig expropriationslagen (ExL), dvs marknadsvärdeminskningen fastigheten lider med anledning av intrånget plus 25 %. För allmän plats gäller ExL 4:3a, att marken ska värderas som vad den var närmast innan den blev utlagd som allmän plats första gången. Om det var väldigt länge sedan är det skäligt att anta att man utgår från jordbruksvärde plus eventuella förväntningsvärden. Om vi säger att detta värde är 30 kr/kvm skulle en ersättning bli 30 kr/kvm x 500 kvm / 3 = 5000 kr x 1,25 = 6 250 kr. Dividerat med tre är enligt praxis, det är inte skäligt att anta att ett marginellt markavstående i utkanten av en fastighet slår igenom fullt ut på marknadsvärdet varför man använder ett marginalvärde om 20-50%, vanligen 1/3.
Beträffande vägrätt uppkommer det genom Väglagen och när det är statlig väghållare, dvs Trafikverket numera. En kommun kan inte erhålla vägrätt utan kan använda sig av planmonopolet. Men det kan ju vara så att det finns vägrätt innan detaljplan antogs (eller i detta fall stadsplan) och att man missat att reglera den frågan. Osäker på om ett sådant scenario har betydelse för aktuellt fall.
Det viktiga är ju att kommunen är skyldig att lösa allmän plats på begäran om kommunen är huvudman för den allmänna platsen (vilket de alltid är vid stadsplan, vid byggnadsplan gäller att det är enskilt huvudmannaskap)
Som påpekats är kommunen skyldig att lösa mark som enligt detaljplan är utlagd som allmän plats. Ersättning bestämms enlig expropriationslagen (ExL), dvs marknadsvärdeminskningen fastigheten lider med anledning av intrånget plus 25 %. För allmän plats gäller ExL 4:3a, att marken ska värderas som vad den var närmast innan den blev utlagd som allmän plats första gången. Om det var väldigt länge sedan är det skäligt att anta att man utgår från jordbruksvärde plus eventuella förväntningsvärden. Om vi säger att detta värde är 30 kr/kvm skulle en ersättning bli 30 kr/kvm x 500 kvm / 3 = 5000 kr x 1,25 = 6 250 kr. Dividerat med tre är enligt praxis, det är inte skäligt att anta att ett marginellt markavstående i utkanten av en fastighet slår igenom fullt ut på marknadsvärdet varför man använder ett marginalvärde om 20-50%, vanligen 1/3.
Beträffande vägrätt uppkommer det genom Väglagen och när det är statlig väghållare, dvs Trafikverket numera. En kommun kan inte erhålla vägrätt utan kan använda sig av planmonopolet. Men det kan ju vara så att det finns vägrätt innan detaljplan antogs (eller i detta fall stadsplan) och att man missat att reglera den frågan. Osäker på om ett sådant scenario har betydelse för aktuellt fall.
Det viktiga är ju att kommunen är skyldig att lösa allmän plats på begäran om kommunen är huvudman för den allmänna platsen (vilket de alltid är vid stadsplan, vid byggnadsplan gäller att det är enskilt huvudmannaskap)