Hur har du kommit fram till att vägen ligger på din tomt? Har du några uppgifter från LM som styrker det?
Den bild du lagt in överst ser ut att vara tagen från eniro, hitta eller något liknande och det är ju inga källor att lita på?
Kikar man på de angränsande tomterna så verkar de följa väglinjen men din tomt har ett hörn som har dragit iväg. Är du säker på att det inte bara är en felaktig koordinat eller står det verkligen en tomtpinne där på andra sidan vägen?
Den bild du lagt in överst ser ut att vara tagen från eniro, hitta eller något liknande och det är ju inga källor att lita på?
Kikar man på de angränsande tomterna så verkar de följa väglinjen men din tomt har ett hörn som har dragit iväg. Är du säker på att det inte bara är en felaktig koordinat eller står det verkligen en tomtpinne där på andra sidan vägen?
Redigerat:
Medlem
· Västra Götaland
· 257 inlägg
Stod ju i texten undet att lantmäteriet bekräftat att han äger marken
Det senaste som hänt nu:
Först ville de inte göra något och hävdade att det var upp till mig att väcka frågan med lantmäteriet om en förrättning. Jag frågade då om det inte föll under PBL som Noell tipsade om och att det då är de som ska driva frågam, då blev svaret:
Först ville de inte göra något och hävdade att det var upp till mig att väcka frågan med lantmäteriet om en förrättning. Jag frågade då om det inte föll under PBL som Noell tipsade om och att det då är de som ska driva frågam, då blev svaret:
Ska bli spännande att höra vad mer som kommer hända.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Att du kommer få i princip inga pengar stämmer säkert.
Fanns vägen där innan så har ju inte planen gjort att du förlorat något direkt värde.
Är det Lantmäteriets svar du kopierat? Det är vettigt ur perspektivet av de lagar som de jobbar med.
Men svarar ju inte på om hur PBL ska tillämpas.:x
Jag tycker verkligen det låter som det ska vara en PBL-fråga att avgöra om förutsättningarna för inlösen är uppfyllda och att det sedan ska vara kommunens verkställande att begära förrättningen.
Ett alternativ är att helt enkelt skriva en formell begäran om inlösen med hänvisning till §. Då måste kommunen svara med ett beslut, om det så blir att avskriva ärendet för att de inte anser att det är deras sak. Och sedan kan du processa utifrån det beroende på hur de motiverar sig (Förv.R, JO etc.)
Maila Boverket och sedan sätta deras svar i händerna på kommunen kan vara mer konstruktivt. Då det fortfarande verkar som det kan vara bristande insikt hos tjänstemannen snarare än egentlig ovilja att agera i sakfrågan.
Dock förstår jag inte varför du tycker inlösen behövs när det inte finns några pengar. Att äga mark med kraftigt begränsad förfoganderätt är inte problematiskt i sig. Med så tydliga förutsättningar som planen ger är sannolikheten att du får några praktiska besvär pga en kommunal väg obefintliga.
Men vill du ändå få saken prövad har du naturligtvis rätt till det.
Fanns vägen där innan så har ju inte planen gjort att du förlorat något direkt värde.
Är det Lantmäteriets svar du kopierat? Det är vettigt ur perspektivet av de lagar som de jobbar med.
Men svarar ju inte på om hur PBL ska tillämpas.:x
Jag tycker verkligen det låter som det ska vara en PBL-fråga att avgöra om förutsättningarna för inlösen är uppfyllda och att det sedan ska vara kommunens verkställande att begära förrättningen.
Ett alternativ är att helt enkelt skriva en formell begäran om inlösen med hänvisning till §. Då måste kommunen svara med ett beslut, om det så blir att avskriva ärendet för att de inte anser att det är deras sak. Och sedan kan du processa utifrån det beroende på hur de motiverar sig (Förv.R, JO etc.)
Maila Boverket och sedan sätta deras svar i händerna på kommunen kan vara mer konstruktivt. Då det fortfarande verkar som det kan vara bristande insikt hos tjänstemannen snarare än egentlig ovilja att agera i sakfrågan.
Dock förstår jag inte varför du tycker inlösen behövs när det inte finns några pengar. Att äga mark med kraftigt begränsad förfoganderätt är inte problematiskt i sig. Med så tydliga förutsättningar som planen ger är sannolikheten att du får några praktiska besvär pga en kommunal väg obefintliga.
Men vill du ändå få saken prövad har du naturligtvis rätt till det.
Några 175000:- lär du knappast få. Nog inte ens pengarna för tiden du lägger ner på ärendet. Förstår inte riktigt vad problemet är? Ta en öl och koppla av på trädäcket istället. Hade alla börjat tjata om dessa små markplättar och kommunen i sin tur på folk som utnyttjar kommunal mark att lägga trädgårdsavfall/ved/bilar och allt vad det är så hade kommunerna inte gjort annat än haft hand om sådana här ärenden.
Hade jag bestämt i ärendet på kommunen så hade jag dragit om vägen förbi din tomtplätt om det hade blivit en dyr lösning. Tror även de flesta skattebetalare hade varit med mig
.
Hade jag bestämt i ärendet på kommunen så hade jag dragit om vägen förbi din tomtplätt om det hade blivit en dyr lösning. Tror även de flesta skattebetalare hade varit med mig
.
Redigerat:
Jag misstänker att den citerade texten ur expropriationslagen är tänkt för fallet där ex. ett större område kan exploateras iom. en ny detaljplan. Dvs. markägaren kan sälja ett antal tomter. Förustsättningen är då dels en detaljplan, dels att vägar anläggs i området.
Då hade det ju varit nästan stötande om markägaren får betalt av kommunen för vägmark, som möjliggör en större tomtexploatering.
Då hade det ju varit nästan stötande om markägaren får betalt av kommunen för vägmark, som möjliggör en större tomtexploatering.
ExL 4:1 3 st syftar på när allmän väg blir planlagd och blir allmän plats i DP. Allmän väg är väg enligt Väglagen, alltså en väg som byggts med stöd av vägrätt. I och med att det redan utgått ersättning för det allmänna vägen iom vägrätten så utgår inte ytterligare ersättning om vägen blir allmän plats i detaljplan och ska överföras till en kommunal fastighet.
Det är väl rimligt att anta att den som ägde marken när vägen byggdes, eller när detaljplanen spikades har fått intrånget reglerat.
Såvitt jag förstår så säger PBL att ersättning skall utgå enligt expropriationslagen. Den formuleringen verkar täcka framförallt situationer där en hel tomt tas i anspråk. Och expropriationslagen säger att för vägmark utfaller ingen rätt till ersättning.
Så jag gissar att rätten till ersättning är noll. Men att du enligt PBL har rätt att tvinga kommunen att reglera till sig vägmarken, vilket gör att du slipper äga marken, men får ingen ersättning.
Där kanske det kan finnas utrymme för lite ersättning mot att du "frivilligt" låter dem reglera till sig marken. För att förenkla processen.
Såvitt jag förstår så säger PBL att ersättning skall utgå enligt expropriationslagen. Den formuleringen verkar täcka framförallt situationer där en hel tomt tas i anspråk. Och expropriationslagen säger att för vägmark utfaller ingen rätt till ersättning.
Så jag gissar att rätten till ersättning är noll. Men att du enligt PBL har rätt att tvinga kommunen att reglera till sig vägmarken, vilket gör att du slipper äga marken, men får ingen ersättning.
Där kanske det kan finnas utrymme för lite ersättning mot att du "frivilligt" låter dem reglera till sig marken. För att förenkla processen.
Om det finns en gammal allmän väg förutsätter man allt som oftast att ersättning blev reglerad när marken togs i anspråk precis som hempularen är inne på. Om mark tas i anspråk för ny väg, oavsett om det är allmän väg med stöd av VägL eller som allmän plats enligt PBL, utgår ersättning enligt ExL.
Både den enskilde fastighetsägaren och kommunen har rätt att enligt PBL lösa in marken. Oftast sker detta genom en lantmäteriförrättning och då med fastighetsreglering.
Både den enskilde fastighetsägaren och kommunen har rätt att enligt PBL lösa in marken. Oftast sker detta genom en lantmäteriförrättning och då med fastighetsreglering.
Hej, jag kan nu 4 år efter frågan ställdes meddela att vi fick rätt.
Det krävdes dock att vi kontaktade advokat innan kommunen fick tummarna ur. Advokatens spontana svar var att om vi inte brydde oss om vad grannarna tyckte skulle sätta upp vägspärr . Ett samtal till kommunens advokat fick bollen i rullning. Vi fick en liten ersättning (ca 40% av värdet) för marken och kommunen stod för alla kostnader.
Det krävdes dock att vi kontaktade advokat innan kommunen fick tummarna ur. Advokatens spontana svar var att om vi inte brydde oss om vad grannarna tyckte skulle sätta upp vägspärr . Ett samtal till kommunens advokat fick bollen i rullning. Vi fick en liten ersättning (ca 40% av värdet) för marken och kommunen stod för alla kostnader.
C Morgan Fallbrink skrev:
Ja, nu vill vi ha fakta!M -MH- skrev:
Hur mycket minskade din/er fastighet i kvadratmeter?
Hur mycket i kronor fick ni som ersättning av kommunen?