- Status
Det handlar väl ändå om att veta, snarare än att tycka? Låt oss säga att du ska kapa en planka så att den blir en meter lång. Du får förmodligen bättre (men inte perfekt) resultat om du använder en tumstock istället för att bara gå på känsla. På samma sätt är det väl rimligt att utgå från den samlade klimatdata vi har tillgång till idag, istället för att gissa oss fram? Precis som tumstocken är den kanske inte perfekt, men den är ju i alla fall något.Suvi5700 skrev:
Utan forskning så reduceras ju allt till känslor. Det är svårt att mäta saker med dem.
Här kan du läsa det som frågan gäller:kashieda skrev:
https://www.pik-potsdam.de/~stefan/Publications/Book_chapters/Rahmstorf_Zedillo_2008.pdf
Koldioxidens direkta uppvärmande effekt är mycket modest:
Och ja ekvationen som beskriver effekten är logaritmiskt avtagande så nästa dubbling av koldioxidhalten ger ungefär samma uppvärmning i grader. Så isolerat är en ökande koldioxidhalt inte någon potent växthusgas. Men...
Till detta har man fört in återkoppling som ger indirekta effekter i klimatmodellerna, s. k. "feedbacks". Det är här det blir så komplext att jag personligen ger upp att försöka förstå klimatmodellerna. Beroende på vilken feedback man har matat in i modellerna kan man få väldigt varierande resultat med värmning utöver koldioxidens direkta verkan. Det är här debatten ligger vetenskapligt och det är här förklaringen ligger till att klimatmodellerna inte blir bättre med tiden, man har kört fast.
Det är såklart att det avtar någonstans, liksom vi inte säger att det räcker med 10 mm isolering i väggar och tak bara för att de nästa 10 inte minskar läckaget lika mycket.
Samtidigt, om uppvärmningen är anpassad för 22 grader inne vid -35 ute och 10 mm isolering så blir det kanske lite obehagligt med 20 mm...
Samtidigt, om uppvärmningen är anpassad för 22 grader inne vid -35 ute och 10 mm isolering så blir det kanske lite obehagligt med 20 mm...
Den viktigaste av dessa feedback-effekter (som också är lätt att förstå) är att med ökande temperatur så ökar mängden vattenånga i luften. Och vattenånga är en extremt potent växthusgas, mycket mer potent än koldioxid. Så en liten höjning av temperaturen pga koldioxid ger en kraftigare höjning av temperaturen pga den ökande mängden vattenånga i luften.Claes Sörmland skrev:
Jag kan också lägga till att det inte handlar om så särskilt mycket vatten ändå, luften innehåller idag knappt 2 mm havsytesänkning. Det är nästan ingenting jämfört med den termiska expansionen av havsvattnet som ligger runt en decimeter hittills. Dvs runt 2% mindre har havet höjts pga att luften binder ner vatten.
James E Hansen hade ett föredrag för några månader sedan i Finland och några intressanta reflektioner från hans arbete i klimatfrågan är att problem är betydligt större än vad IPCC vill påskina. Slutsatsen han drar är att vi följer mer utsläpps-kurvan för scenario RCP8.5 av det samlande växthusgasutsläppen, se figur nedan.
Detta innebär en global temperaturökning är närmare 5 gr än de 3 grader som tidigare varit riktlinjen
Detta innebär en global temperaturökning är närmare 5 gr än de 3 grader som tidigare varit riktlinjen
men vad trevligt av Suvi5700 tyckte detta som skrevs i inlägg 912 var kul, intressant. Nu kanske det blir förändring i argumentation?
Du har en poäng här, skräcken för ”vår” överlevnad är av ondo och skapar elände inte minst bland ungdomar som inte ser någon framtid. Tyvärr är det så att i dagens nyhetsflöde gäller det att sticka ut för att bli lyssnad på och det skapar vinklingar och tillspetsade formuleringar. Men med detta sagt så anser jag att du å din sida tar lite för lätt på effekterna av uppvärmningen som vi väl är överens om att trenden tydligt visar.
Tänk dig följande scenario. Lägsta tryck i våra cykloner sjunker och rotationen ökar när mer energi frigörs (latent värme) pga ökat vatteninnehåll i luften. När trycket sjunker så minskar luftpelarens tyngd (hönan och ägget liknelse) och över havet stiger havsytan. När systemet närmar sig en kustlinje så föregås det av stora regnmängder tiotals mil innan Lågtryckscentra kommer fram. Utflödet från åar och älvar blockeras av de stigande havsvattennivåerna och eventuell pålandsvind, med storskaliga översvämningar som resultat i områden (långt uppströms) som tidigare berörts i mindre omfattning eller inte alls. Hur ofta det sker och varaktighet varje gång kommer att ha betydande påverkan på våra plånböcker men även fauna och flora.
Nu har du inte riktigt förstått min position. Jag är inte alls säker på att vi inte kan få stora klimatförändringar. Vissa av klimatmodellerna pekar ju i den riktningen och ingen kan idag avgöra hur bra de här klimatmodellerna är. Kommande generationer kommer att få svaret.P Pallewea skrev:
Men: En påverkan på flora och fauna är inte att naturen går under. Det är just det, en påverkan på flora och fauna. Naturen finns kvar och anpassar sig till de nya klimaten.
Just ditt exempel med översvämningar och mer våtmarksområden kommer t ex att ge en ökad biologisk diversitet. Det är ju t ex därför som Rädda våtmarkerna driver att vi ska dämma upp stora delar av Europa igen. Att sådan uppdämning innebär förändringar för människan står ju helt klart.
Det Beror På.
Redan utsatta arter kan slås ut om deras habitat översvämmas, på grund av att djur och växter drunknar, eller om andra arter (hej, svartmunnad smörbult) ges tillgång till ett område de inte funnits i tidigare.
Hur länge klarar du av att trampa vatten?
Det är ju då tråkigt att du inte verkar vilja förstå att naturen kommer att förändras på många sätt framöver pga. klimatförändringar.D Diamant skrev:
Det är inte sant att man inte gör något. Havs- och vattenmyndigheten har sanerat 30 vrak sen 2017.D Diamant skrev:
Mycket enkelt att söka fram: https://www.havochvatten.se/miljopa...rkan/fororeningar-och-farliga-amnen/vrak.html
Det är sannolikt att arbetskraft, båtar och annat som behövs är begränsande faktorer också.