Käpp märkt ”FG Linje” på min gräsmatta

[tveksamt]

Det är din trappa. Du äger den del av trappan som ligger på din fastighet som en del av din fasta egendom. Den har kommit i samma ägares hand.

Delen av trappan som skjuter in på annan mark är troligen din, t ex om du har byggt den olovligt eller utan kommunens kännedom eller medgivande. Du äger den delen som lös egendom. Det är inte ett tillbehör till din fastighet.

Har du byggt trappan på t ex kommunens uppdrag så är det kommunens trappa till den del den ligger på kommunens mark. Du har då skänkt den delen till kommunen så den har kommit i samma ägares hand och är fast egendom i form av tillbehör till kommunens fastighet.


Ja det kan ägarförhållandena göra. Du kan t ex sälja enbart fastigheten och behålla din lösa egendom, t ex trappan som ligger på kommunens mark. Du kan också komma överens med köparen att denne som en del av fastighetsköpet också köper din lösa egendom trappan på kommunens fastighet. Eller så avtalas ingenting och då blir det till att tolka efteråt vad affären omfattade. Det som t ex talar emot att köparen av fastigheten har köpt din lösa egendom på annans fastighet är om ägandet är en belastning som kan bli kostsamt. Varför skulle köparen vilja äga något sånt belastande? Det som kan tala för att trappan istället ingick i köpet skulle t ex vara att den faktiskt fyller en viktig funktion för fastigheten. Så önskar man sälja lös egendom på själva fastigheten eller på annans fastigheten är det mycket klokt att lista dessa anläggningar i köpekontraktet så slipper man ovisshet som säljare och köpare.

I TS fall så är det troligen många olika ägare av fastigheten sedan trappan uppfördes. Den ser övergiven ut. Och gränser och planer och ägande av mark och gränser har ändrats över åren. Jag gissar att det blir ett elände att försöka hävda att TS äger trappan som numera ligger på kommunens fastighet. Utgångspunkten blir att det är markägarens tills någon part som vill bestrida detta har visat något annat eller de två parterna enas om något annat. Det lär ju inte komma in en tredje part om t ex TS och kommunen skulle enas om att TS eller kommunen äger trappan.

Tack för förtydligandet, det låter ungefär som jag föreställt mig det hela.
Gäller samma resonemang om det är en enhet? Resonemanget som förs här är vad det låter som att trappen består av flera delar. Ponera att trappen är gjuten i ett stycke, eller det vore en fabriksgjord ståltrapp som är ditlyft/placerad över fastighetsgränsen?

Hela tanken med inlägget var väl ungefär det, att det är svårt med säkerhet veta vad som hänt sedan trappan byggts, vem som byggt den och på order av vem.
TS säger att det är hans. Nu framkom dessutom ytterligare information om att han faktiskt nyttjar den också och att den således kanske inte är så övergiven som den ser ut. Det tycker jag stärker tanken att den också bör ses som hans, om marken faktiskt är beskaffad så att den kan ses som byggd för att ta sig till/från fastigheten.

Oavsett vilket känns det väldigt tvivelaktigt att tvärsäkert uttala sig om att det inte skulle vara TS trappa.

 

[Farstatjej90]

För att få till en rättslig prövning bör käppen vara placerad i syfte att vara bestående. En käpp I marken kan mycket väl av naturliga skäl vara "självdöd" inom mycket kort tid.
Jag har exempel på stöd till fruktträd som inte överlevde en sommarsäsong, inhandlat på stor varuhuskedja med trädgårdsprodukter som specialitet.
Bevisbördan i en rättslig prövning om en käpp I marken har försvunnit av självdöd eller medveten handling, och i så fall utfört av vem, är i stort sett omöjlig om det inte fins ögonvittne eller annan teknisk bevisning.
Därför är den förväntade livslängden på käppen av betydelse.

Livslängden spelar ingen roll. Från att de sätts ut får du inte flytta dem. Även om de bara håller ett dygn är det ändå ett brott att under det dygnet flytta dem.

Släpp detta med livslängden nu, det finns ingen lagtext eller prejudikat som kan stödja dig.

 

[Alfredo]

det finns ingen lagtext eller prejudikat som kan stödja dig.

Finns det något någonstans som stödjer din tes om att en träkäpp av den typ som diskuteras skulle kunna ses som ett märke enligt det lagrum du hänvisar till?

 

[Bernt Ö97]

Livslängden spelar ingen roll. Från att de sätts ut får du inte flytta dem. Även om de bara håller ett dygn är det ändå ett brott att under det dygnet flytta dem.

Släpp detta med livslängden nu, det finns ingen lagtext eller prejudikat som kan stödja dig.

Om käppen är försvunnen efter mycket kort tid är fortfarande bevisbördan svår då ingen vet inte den är "självdöd" eller har flyttats som en medveten handling. I så fall av vem?

 

[Alfredo]

Om käppen är försvunnen efter mycket kort tid är fortfarande bevisbördan svår då ingen vet inte den är "självdöd" eller har flyttats som en medveten handling. I så fall av vem?

Fast bevissvårigheter påverkar inte om en handling är brottslig eller ej.

 

[Bernt Ö97]

Fast bevissvårigheter påverkar inte om en handling är brottslig eller ej.

Helt rätt
Mitt inlägg var ursprungligen om käppen har förväntad livslängd så att brott går att fastställa eller har käppen en förväntad kort livslängd som gör att brott är svårt påvisa.

 

[WirreKlurre]

Kommunen / lalnmätaren har stort göra något med äldre ärenden enl PBL Plan och bygglagen
"Preskriptionstid för ett olovligt byggande, svartbygge, är 10 år. Det innebär alltså att efter 10 år kan kommunen inte göra ett ingripande,"
Detta borde även gälla trappan bör därför innebära att man ej kan besluta om borttagande eller be kronofogden göra något
MEN civilrättsligt kan det bli problem ....

 

[Claes Sörmland]

Tack för förtydligandet, det låter ungefär som jag föreställt mig det hela.
Gäller samma resonemang om det är en enhet? Resonemanget som förs här är vad det låter som att trappen består av flera delar. Ponera att trappen är gjuten i ett stycke, eller det vore en fabriksgjord ståltrapp som är ditlyft/placerad över fastighetsgränsen?

Hela tanken med inlägget var väl ungefär det, att det är svårt med säkerhet veta vad som hänt sedan trappan byggts, vem som byggt den och på order av vem.
TS säger att det är hans. Nu framkom dessutom ytterligare information om att han faktiskt nyttjar den också och att den således kanske inte är så övergiven som den ser ut. Det tycker jag stärker tanken att den också bör ses som hans, om marken faktiskt är beskaffad så att den kan ses som byggd för att ta sig till/från fastigheten.

Oavsett vilket känns det väldigt tvivelaktigt att tvärsäkert uttala sig om att det inte skulle vara TS trappa.

Ja det är ett elände att utreda vem som äger vad av gamla anläggningar av denna typ. Lagstiftaren tycks ibland bry sig om det är en enhet och ibland inte. Byggnader betraktas som enheter som kan sticka in på grannfastigheten och trots detta vara den del av fastigheten. Rör (ledningar) kan inte göra det. Trappor? Ja vem vet. Om trappan är en del av en byggnad så troligen. Annars kanske inte. Utgångspunkten är att fastighetgränsen avgör vad som tillhör vilken fastighet.

Om det råder ovisshet och någon av de presumtiva ägarna av trappan eller del av trappan verkligen vill veta så kan parten ansöka om en fastighetsbestämning hos Lantmäteriet. Då startar myndigheten en förrättning enligt 1 kap. 1 § fastighetsbildningslagen och för dyra pengar utreder om trappan kan tänkas ingå som en del av den ena eller andra av fastigheten.

 

[Jonatan79]

Kommunen / lalnmätaren har stort göra något med äldre ärenden enl PBL Plan och bygglagen
"Preskriptionstid för ett olovligt byggande, svartbygge, är 10 år. Det innebär alltså att efter 10 år kan kommunen inte göra ett ingripande,"
Detta borde även gälla trappan bör därför innebära att man ej kan besluta om borttagande eller be kronofogden göra något
MEN civilrättsligt kan det bli problem ....

Men trappan var/är väl knappast bygglovspliktig?

 

[Claes Sörmland]

Kommunen / lalnmätaren har stort göra något med äldre ärenden enl PBL Plan och bygglagen
"Preskriptionstid för ett olovligt byggande, svartbygge, är 10 år. Det innebär alltså att efter 10 år kan kommunen inte göra ett ingripande,"
Detta borde även gälla trappan bör därför innebära att man ej kan besluta om borttagande eller be kronofogden göra något
MEN civilrättsligt kan det bli problem ....

De tio åren bara frågan om kommunens byggnadsnämnd kan förelägga TS att ta bort trappan enligt PBL. Men precis som du skriver är detta inte en PBL-fråga utan en civilrättslig fråga, där har kommunen rätt att agera vilken dag som helst om det nu verkligen är TS trappa. D v s att TS äger trappan som lös egendom, alltså har köpt den av dess tidigare ägare.

 

[Claes Sörmland]

Men trappan var/är väl knappast bygglovspliktig?

Det finns ju andra fall också. Låt oss säga att jag bygger just en gjuten trappa på den allmänna platsen med naturändamål alldeles utanför min fastighetsgräns. Då kan kommunens byggnadsnämnd förelägga mig ta bort min planstridiga trappa med ett s. k. rättelseföreläggande enligt PBL, de har tio år på sig. Efter detta kan de inte längre använda PBLs regelverk utan kommunen får då istället agera som markägare och anmoda mig att ta bort trappan.

 

[Nötegårdsgubben]

Det skulle förvåna mig mycket om en trappa som leder från en enda entré ned till gatan skulle klassas som annat än ett byggnadstillbehör till huset den leder till, även om den skjuter ut utanför fastighetsgränsen.

I mina ögon är filosoferande om att det skulle vara lös egendom eller så att del av trappan tillhör gatufastigheten rätt meningslöst.

Istället kan jag tycka att det kanske vore en kulturell ogärning att tvinga bort hundraåriga trappor av princip eller för att man klmmit på att man av tillgänglighetsskäl behöver en trottoar som är X cm bred och den med trapporna bara blir X–Y.

Men det beror förstås lite på hur det ser ut på platsen hur bevarandevärt det är.

 

[TRJBerg]

Så bra att Vi har TRJBerg som Vet!
Att trådskaparen själv påstår att trappan är hans påverkar inte den Allvetande TRJBerg.

"Det står också att trappor ska avlägsnas.
Ska bli intressant att se om nedre delen av min nästan hundra år gamla trappa kommer att avlägsnas." Citatet är trådskaparens.

"Trappan" i det här fallet är den delen som inte ligger på hans fastighet. Det enda som kan göra det juridiskt till hans trappa är att det kan konstateras vara något som tillhör hans fastighet, vare sig det ses som servitut, fastighetstillbehör, lös egendom eller annat som har juridisk grund. Det har INTE framkommit något som säger att det är fallet eller ens gör det troligt.
Att han kallar trappan "min" lär avse trappan som en använd helhet och har absolut ingen juridisk grund. Ungefär som när jag kallar ett svampställe i skogen "mitt svampställe" oavsett vilken fastighet det ligger på.

 

[TRJBerg]

Det finns ju andra fall också. Låt oss säga att jag bygger just en gjuten trappa på den allmänna platsen med naturändamål alldeles utanför min fastighetsgräns. Då kan kommunens byggnadsnämnd förelägga mig ta bort min planstridiga trappa med ett s. k. rättelseföreläggande enligt PBL, de har tio år på sig. Efter detta kan de inte längre använda PBLs regelverk utan kommunen får då istället agera som markägare och anmoda mig att ta bort trappan.

Är det inte ganska väsentligt i det här fallet att trappan är omkring 100 år gammal eller i det häradet och att många ägarbyten av fastigheten skett sedan trappan byggts innan fastigheten köptes av TS? Och att det inte tycks finnas något dokument som specifikt knyter ägarskapet till TS.

 

[Claes Sörmland]

Är det inte ganska väsentligt i det här fallet att trappan är omkring 100 år gammal eller i det häradet och att många ägarbyten av fastigheten skett sedan trappan byggts innan fastigheten köptes av TS? Och att det inte tycks finnas något dokument som specifikt knyter ägarskapet till TS.

TS är den som vet bäst här. Utgångspunkten är som sagt att det som finns på TS fastighet tillhör TS och det som finns på kommunens mark tillhör kommunen. Och sen kan olika historiska omständigheter till viss del påverka detta.