Okej, det kanske är mer ”akut” att se över plasten/isoleringen och inte själva taket om jag förstår det hela rätt.Grannens Häck skrev:
Det är svårt att säga vad som ska göras, kan bara säga vad mina erfarenheter är.E E.Gronlund skrev:
Jag förstår det.
Ska börja med att täta luckan och se om kondensen just ovan där minskar. Ser man en förbättring kanske nästa steg kan vara att se över hela kondensskyddet.
Förstår det är svårt att säga, men jag uppskattar era tankar och tips .
Majoriteten av orsak till fuktig vind är att varm fuktigare bostadsluft hittar vägar upp till vinden - den varma rumsluftens Rh stiger när det kyls av uppe på vinden (men det är fortfarande samma mängd vattenånga per volym) och när den kylts så mycket att det når Rh 100 % har man uppnått dagg-punkten och det börja sättas av kondens på den kallare ytan i närheten där luften pyser upp på vinden.
Ångspärr eller ångbroms i all ära men skall de fungera som tänkt så skall de vara helt täta - utan hål, utan springor, överlappen tejpade etc. i hela taket, det räcke med ett hål stor som diametern av en blyertspenna för att det sedan kan skapa problem med på vinden ovan i dess närhet.
Att täta vindluckan är väldigt bra åtgärd - speciellt om du också ser synbart mer spår av fukt på masoniten/taket just över vindsluckan än resten av taket, då vet du att mycket av den fuktiga rumsluften pös ut via just vindsluckans kanter.
Det generella du kan göra för att slippa bry dig om ev. spärrskikts täthet i form av hål och glipor är att se till att ha så mycket utsug vid tex. badrum/toalett att det skapar undertryck i hela bostadsdelen - dvs. så bra utsug att det blåser in lite luft vid en otäthet på vindsluckan även vid en ganska kall vinterdag. låga från stearinljus eller en cigarettändare vill fladdra in mot rummet av dragen eller en slinga cigarettrök blåser in mot rummet - behöver inte vara mycket men skall fortfarande vara luft som sugs från vind in till bostadsedelen - inte tvärt om.
en modern telefon har ofta barometer/altitudmätare (höjdmätare) - sjunker den indikerade höjden en smula när högt beläget fönster öppnas på övervåningen så har man undertryck i huset och därmed bör det inte pysa upp fuktig luft till vinden, medans stiger höjden när fönstret öppnas, ja då har man övertryck av skorstensverkan i bodelen och fuktig luft pressas upp via glipor och hålighet till vinden.
Har man uppnått undertrycksförhållandet så kommer inte någon fuktig bostadsluft att pysa upp till vinden längre och då blir det heller ingen framtida fuktpåslag i vinden.
Med kontrollerad utblås med ventilation ser man till att den fuktiga rumsluften luften går en OK väg ut utan att det hinner avsätta sig fukt innan det är utanför huset precis när det blåst utanför ventilgallret/huv på taket och efter det inte gör någon skada om den kyls under daggpunkt (och kan ge synlig dimma ut vid riktigt kallt väder)
Äldre hus med skorstensstock så lät man ventilationsluften dras ut genom några av skorstensstockens pipor med hjälp av den skapade skorstensverkan av den varma stocken (i modern tid oljepanna, äldre tider ved och koks-pannor).
När man inte har värme längre skorstensstocken för att man slängt ut pannan för LVVP/BVVP så får man ofta ersätta dragen med mekanisk fläkt (typ PAX-fläkt) om man inte får tillräcklig undertryck bara av den varma rumsluften - ibland räcker det, ibland inte och får förstärka med PAX-fläktar.
Byter man värmesystem skall man vara vaksam på ventilationen om den tidigare sköttes av en värmd skorstensstock.
Ångspärr eller ångbroms i all ära men skall de fungera som tänkt så skall de vara helt täta - utan hål, utan springor, överlappen tejpade etc. i hela taket, det räcke med ett hål stor som diametern av en blyertspenna för att det sedan kan skapa problem med på vinden ovan i dess närhet.
Att täta vindluckan är väldigt bra åtgärd - speciellt om du också ser synbart mer spår av fukt på masoniten/taket just över vindsluckan än resten av taket, då vet du att mycket av den fuktiga rumsluften pös ut via just vindsluckans kanter.
Det generella du kan göra för att slippa bry dig om ev. spärrskikts täthet i form av hål och glipor är att se till att ha så mycket utsug vid tex. badrum/toalett att det skapar undertryck i hela bostadsdelen - dvs. så bra utsug att det blåser in lite luft vid en otäthet på vindsluckan även vid en ganska kall vinterdag. låga från stearinljus eller en cigarettändare vill fladdra in mot rummet av dragen eller en slinga cigarettrök blåser in mot rummet - behöver inte vara mycket men skall fortfarande vara luft som sugs från vind in till bostadsedelen - inte tvärt om.
en modern telefon har ofta barometer/altitudmätare (höjdmätare) - sjunker den indikerade höjden en smula när högt beläget fönster öppnas på övervåningen så har man undertryck i huset och därmed bör det inte pysa upp fuktig luft till vinden, medans stiger höjden när fönstret öppnas, ja då har man övertryck av skorstensverkan i bodelen och fuktig luft pressas upp via glipor och hålighet till vinden.
Har man uppnått undertrycksförhållandet så kommer inte någon fuktig bostadsluft att pysa upp till vinden längre och då blir det heller ingen framtida fuktpåslag i vinden.
Med kontrollerad utblås med ventilation ser man till att den fuktiga rumsluften luften går en OK väg ut utan att det hinner avsätta sig fukt innan det är utanför huset precis när det blåst utanför ventilgallret/huv på taket och efter det inte gör någon skada om den kyls under daggpunkt (och kan ge synlig dimma ut vid riktigt kallt väder)
Äldre hus med skorstensstock så lät man ventilationsluften dras ut genom några av skorstensstockens pipor med hjälp av den skapade skorstensverkan av den varma stocken (i modern tid oljepanna, äldre tider ved och koks-pannor).
När man inte har värme längre skorstensstocken för att man slängt ut pannan för LVVP/BVVP så får man ofta ersätta dragen med mekanisk fläkt (typ PAX-fläkt) om man inte får tillräcklig undertryck bara av den varma rumsluften - ibland räcker det, ibland inte och får förstärka med PAX-fläktar.
Byter man värmesystem skall man vara vaksam på ventilationen om den tidigare sköttes av en värmd skorstensstock.
