Säkringen löser väl vid en viss ström, den vet ju inte vad det är för spänning?
Jag tror att det du trasslar in dig i är att om förimpedansen är för hög så kommer kortsluten ledning inte att ge så hög ström att säkringen löser. Men det är ju då fortfarande strömmen det handlar om, inte spänningen.
Och om det nu är utrustning som inte klarar underspänning får nån gärna förklara hur ändrad avsäkring kan lösa det problemet? Det spelar väl ingen roll hur man säkrar av? Det är ju snarare dimensionen på ledningen som inverkar?
Jag tror att det du trasslar in dig i är att om förimpedansen är för hög så kommer kortsluten ledning inte att ge så hög ström att säkringen löser. Men det är ju då fortfarande strömmen det handlar om, inte spänningen.
Och om det nu är utrustning som inte klarar underspänning får nån gärna förklara hur ändrad avsäkring kan lösa det problemet? Det spelar väl ingen roll hur man säkrar av? Det är ju snarare dimensionen på ledningen som inverkar?
Medlem
· Västerbottens län
· 18 024 inlägg
Underspänning beror ju hur hårt lastad ledningen är, en mindre säkring tillåter inte lika hög last och därmed mindre spänningsförlust.
Protte
Protte
Ja men problemet där är ju säkringens tröghet. En vanlig 10 A diazed kan ju dröja en halvtimme innan den löser ut vid 19 A. Så jag har väldigt svårt att se hur man i praktiken skulle ta hänsyn till spänningsfall vid avsäkring. Nån får gärna visa ett förklarande räkneexempel.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 144 inlägg
Jag tycker Mikael gav ett bra svar ovan. Säkringen sätter ett tak på spänningsfallet. Om man inte vet belastningen och det finns uttag så får man räkna spänningsfallet på säkringens märkström. Genom att säkra ned så minskar man ju då på maximalt möjligt spänningsfall.
Det samband som finns är att förimpedansen påverkar både utlösningsvillkor och spänningsfall, men jag förstår fortfarande inte hur man avsäkrar för att styra spänningsfallet.
Säg att ledningen är 1 ohm, vi tolererar max 10 V spänningsfall. Vad avsäkrar man med? Med en 10 A diazed kommer vi kunna ha 19 V spänningsfall i en halvtimme innan säkringen löser.
Med en 4,5 A säkring (värde som inte ens finns) så kan vi se till att säkringen löser inom en halvtimme vid 10 A (och 10 V spänningsfall), men vi kommer ändå kunna dra kanske 15 A (vilket ger 15 V spänningsfall) i några minuter innan säkringen löser.
Säg att ledningen är 1 ohm, vi tolererar max 10 V spänningsfall. Vad avsäkrar man med? Med en 10 A diazed kommer vi kunna ha 19 V spänningsfall i en halvtimme innan säkringen löser.
Med en 4,5 A säkring (värde som inte ens finns) så kan vi se till att säkringen löser inom en halvtimme vid 10 A (och 10 V spänningsfall), men vi kommer ändå kunna dra kanske 15 A (vilket ger 15 V spänningsfall) i några minuter innan säkringen löser.
Nej, korrekt dimensionerat kan det aldrig bli så.H hempularen skrev:
Ty villkoret för automatisk frånkoppling (utlösningsvillkoret) följer relativt nära spänningsfallet, så man kan aldrig få speciellt mycket större spänningsfall än typ 5% i en i övrigt korrekt dimensionerad anläggning.
Jag har läst en text, tror den var författad av Mats Jonsson på eltrygg som är en som är kunnig inom sånt här.
Där var kontentan att man egentligen nästan alltid kunde dimensionera efter spänningsfallet, ty det var ofta begränsande något innan utlösningsvillkoret satte gränsen.
Men när man dribblat lite med siffrorna ibland så får man snabbt känslan att dessa två villkor kommer nära varandra i att sätta gränsen vid dimensioneringen.
Ja det är jag med på. Jag ville mest påpeka att man kan inte helt se spänningsfall som ofarligt. En del elektronik har nätaggregat som jobbar stenhårt på att leverera ut tillräcklig effekt med konstant spänning till ex. en satelitmottagare. Den kommer att dra mer ström om den får för låg inspänning, vilket kan göra att interna delar brinner, även om det handlar om en pryl som bara vill ha nåpgra få watt. Oftast har elektroniken skydd mot underspänning, men inte alltid.
Hej å hååå
Nu har jag, i ett lite annat sammanhang, börjar intressera mig för denna "Gränsbrytström".
Jag har fått för mig att det är den ström som garanterat bryter överlastsskyddet inom max en timme.
Men jag är inte säker, ... kommer det från någon standard eller liknande?
Jag tror att det på engelska heter "conventional fusing current", och att det finns ett begrepp ""conventional non fusing current", som är lika med max ström som garanterat inte löser ut skyddet.
Och kanske "Prüfstrom" på tyska ... men nu är jag långt ute i tassemarkerna, då jag knappt kan räkna till tio på tyska.
Är det någon som har något lite koll och kan komma med lite input?
Det finns beskrivet i 433 i elinstallationsreglerna. Se även den fina tillhörande bilaga 43B.
Läs gärna 5.3 i handbok 421 i nya utgåva 5 som är väldigt pedagogiskt skriven helt igenom.
Ja du har förstått rätt. För säkringar måste man då kontrollera detta noggrannare då de har olika gränsbrytströmmar. Minibrytare följer ju 1,45 enligt andra villkoret i elinstallationsreglerna 433.
Läs gärna 5.3 i handbok 421 i nya utgåva 5 som är väldigt pedagogiskt skriven helt igenom.
Ja du har förstått rätt. För säkringar måste man då kontrollera detta noggrannare då de har olika gränsbrytströmmar. Minibrytare följer ju 1,45 enligt andra villkoret i elinstallationsreglerna 433.
Ja MCB har ju de "magiska" gränserna 1,13 och 1,45, som är inritade i många zeit/strom-diagram
Och 1,45 är ju den omnämnda gränsbrytströmmen, medan 1,13 antar jag är den max ström som säkringen inte alls får lösa.
Och 1,45 är ju den omnämnda gränsbrytströmmen, medan 1,13 antar jag är den max ström som säkringen inte alls får lösa.
Jag har aldrig hört det uttrycket, men säkringars karaktäristik brukar beskrivas med strömmar och tider.
Jag har inte tillgång till standarderna nu, men jag har skrivit en artikel om detta en gång i tiden (för en tidning vi publicerade på jobbet), apropå att det inte går att konstruera glasrörssäkringar som uppfyller både IEC och UL standard. Gick visst bra att klistra in tabellen direkt här. Det är såklart andra värden som gäller för diazed eller dvärgbrytare.
Som synes är det t.ex. kraven på 1 timme som inte är kompatibla, en säkring som håller max en timme vid 135% av märkströmmen kan inte samtidigt hålla minst en timme vid 150% av märkströmmen (en högre ström).
Jag har inte tillgång till standarderna nu, men jag har skrivit en artikel om detta en gång i tiden (för en tidning vi publicerade på jobbet), apropå att det inte går att konstruera glasrörssäkringar som uppfyller både IEC och UL standard. Gick visst bra att klistra in tabellen direkt här. Det är såklart andra värden som gäller för diazed eller dvärgbrytare.
| Tid säkringen skall hålla | |
Procent av märkström | UL 284-14 | IEC 60127 |
110 | minst 4 tim | --- |
135 | max 1 tim | --- |
150 | --- | minst 1 tim |
200 | max 2 min | --- |
210 | --- | max 30 min |
Som synes är det t.ex. kraven på 1 timme som inte är kompatibla, en säkring som håller max en timme vid 135% av märkströmmen kan inte samtidigt hålla minst en timme vid 150% av märkströmmen (en högre ström).
Nerre, det var exakt sådan där information jag har tänkt att försöka få koll på.
För det jag just nu grejar med är avsäkring med 5x20mm glasrörssäkringar.
Ett aber är ju att de finns i massa utföranden, Ultrasnabba, snabba (flink, F) tröga (Träge T) osv.
Men jag skulle kunna förenkla mig till att försöka få vad som på ett ungefär gäller för tröga (T), och i nästa hand F, vanliga snabba alltså, men det senare (F) är inte lika viktigt för mig nu.
För det jag just nu grejar med är avsäkring med 5x20mm glasrörssäkringar.
Ett aber är ju att de finns i massa utföranden, Ultrasnabba, snabba (flink, F) tröga (Träge T) osv.
Men jag skulle kunna förenkla mig till att försöka få vad som på ett ungefär gäller för tröga (T), och i nästa hand F, vanliga snabba alltså, men det senare (F) är inte lika viktigt för mig nu.
Det enklaste är nog att kolla datablad hos nån tillverkare (standarder är svårare att få tag på). Om säkringen uppfyller IEC 60127 så har den samma karaktäristik som alla andra som uppfyller IEC 60127. Så kolla t.ex. Littelfuse eller Bussmann. Hmm, Bussman är tydligen uppköpta av Eaton.
Jag vill minnas att just 2,1 gånger märkströmmen i 30 minuter är max för F-säkringar upp till 10 A (eller om det är från 10 A och uppåt det är lägre). Har ett svagt minne av att för 10 A och en bit upp är det 1,9 gånger märkströmmen i 30 minuter.
Det är många år (snart 15) sen jag jobbade med detta men dessa siffror använder man för överlastprov, man ersätter säkringen med en bygling och kör 2,1 gånger märkströmmen i 30 minuter och ser hur varmt det blir (eftersom det är worst case som säkringen tillåter). Detta gäller dock bara under förutsättning att kortslutningsströmmen är markant högre än 2,1 gånger märkströmmen. Är kortslutningsströmmen lägre så är det egentligen felavsäkrat och man kör kortslutningsströmmen tills man uppnår temperaturjämvikt istället.
Jag vill minnas att just 2,1 gånger märkströmmen i 30 minuter är max för F-säkringar upp till 10 A (eller om det är från 10 A och uppåt det är lägre). Har ett svagt minne av att för 10 A och en bit upp är det 1,9 gånger märkströmmen i 30 minuter.
Det är många år (snart 15) sen jag jobbade med detta men dessa siffror använder man för överlastprov, man ersätter säkringen med en bygling och kör 2,1 gånger märkströmmen i 30 minuter och ser hur varmt det blir (eftersom det är worst case som säkringen tillåter). Detta gäller dock bara under förutsättning att kortslutningsströmmen är markant högre än 2,1 gånger märkströmmen. Är kortslutningsströmmen lägre så är det egentligen felavsäkrat och man kör kortslutningsströmmen tills man uppnår temperaturjämvikt istället.