Tack för bra information. Vi har fått den information vi behöver. Nej vi har inte agerat än då vi hade hoppats att jaktlaget /ledaren självmant skulle ta kontakt nu när det blev sagt så tydligt till jägaren i skogen. Vilket, tyvärr, inte än. Som någon tidigare skrev, så är det inte säkert hen framförde detta, men att man inte kommunicerar inom jaktlag har jag svårt att tro...F FGLIN skrev:
Förutom att en så liten mark som 2,4 ha inte räcker att föda djur på (inte ens ett rådjur vart tionde år) så är den så liten att även ett djur som träffas av en kula på rätt sätt med stor sannolikhet lägger sig utanför marken. Viltet tillfaller den som har jakträtten som djuret faller på.F FGLIN skrev:
Intressant, vilka delar av landet har inte reglerat älgjakten menar du?G guggen skrev:Nja. Det är olika i olika delar i landet. Vissa områden är hårt reglerade medans andra inte. Jakt enligt lag före allemansrätt, du har som utstående ej rätt att störa denna. Men det är knappast något man blir åtalad för. Normalt ber man dessa människor avlägsna sig och det brukar räcka.
Det är givetvis så att man ska respektera varandra från båda håll. Vi äger en gård sen 5 år tillbaka så vi vet hur det är att flytta ut på landet. Om man direkt kommer på kant med sina grannar så kanske man ska fundera på varför? Eller utgår man ifrån att grannarna tycker illa om en från början?A Abies koreana skrev:
Det är inte så stor skillnad om man flyttar till en liten by eller samhälle där man känner dom runt omkring sig.
Trevliga grannar är alltid bra att ha och då lär man agera likadant.
Att man inte får kontakt med jaktlaget tycker jag är konstigt. Ta reda på vem som håller i jakten och åk dit och prata med personen.
Det är mycket bättre att ni tar kontakt med älgskötselområdet själva. Den jägaren du fick kontakt med kan ha dragit vilken story som helst. Fråga styrelsen vem som är jaktledare för det området er mark ingår i och kontakta hen sedan.E Engeln skrev:
Otroligt många killgissningar och tyckanden rakt igenom tråden.
Men några saker som är återkommande i tråden vill jag ändå bemöta.
Till Engeln, om du nu fått tag på jaktledaren, var det samma person som arrenderar åkern? är det faktiska problemet löst då nu? Ingick din mark i ett VVO?
Att aktivt gå in och störa pågående jakt är olagligt, allemansrätten är underställd nyttjanderätten i det fallet.
Med det sagt, så ska man inte känna sej orolig att vistas i skog och mark under höstmånaderna, för att plocka t ex svamp och bär.
Färgglada kläder är helt valfritt, finns inga som helst krav.
Personligen ser jag det som att gå ut på en större trafikerad väg i mörker, mörkt klädd och utan reflexer. (dvs man väljer själv vilken risk man vill utsätta sej för)
Ingår marken i ett jaktlag så vet de flesta om vem som är jaktledare och man kan ta kontakt med vederbörande och få veta om det bedrivs jakt i området den tilltänkta dagen.
Många jaktlag har sms-grupper, Facebook-sidor där man ritat ut områden och benämnt dessa och man kan som utomstående se och få till sej information om vart de jagar och vilka dagar.
Detta börjar dock redan att minska eftersom aktivister av diverse slag ger sej ut för att aktivt förstöra jakten med hjälp av den informationen.
Därav kan man ibland uppleva bemötandet av att det är en skyddad verksamhet, i mina fall har det vart helt beroende på hur man bemött "motparten"
"vafaaan gör du här?" eller "Hej, jag är nyinflyttad och jag behöver komma i kontakt med jakträttsinnehavaren/jaktledaren, vet du vem det är?"
Grundläggande för att få jakt.
Jägarexamen krävs för att kunna få vapenlicens för jakt, Statligt Jaktkort krävs för att få jaga.
Sen behöver man normalt jakträtt, antingen via egen mark, arrende eller via jaktkort.
Här måste man skilja på det statliga jaktkortet som krävs för att få jaga, och ett jaktkort (jakträtt) man löser för att få jaga för dagen.
Sen kan jakten bedrivas jaktlagsform och då ingår det vanligtvis i ett Viltvårdsområde (VVO, tidigare JVO, Jaktvårdsområde).
Tilldelning av vilt baseras normalt på areal och tillgången på vilt och i övrigt så får man inte jaga mer "vilt än marken bär", dvs att du kan inte fritt skjuta obegränsat med vilt på hur liten mark som helst.
Berörda myndigheter.
Vapenlicenser = Polisen
Statligt Jaktkort = Naturvårdsverket
VVO = Länsstyrelsen
Några personliga reflektioner på åsikter som lämnats i tråden.
-Att stängsla in marken är ingen bra idé, allt för många djur fastnar varje år i stängsel och får svälta till döds, eller skadar sej ordentligt.
-Varningstrianglar för jakt pågår, har i de flesta fall jag sett ökat farten på bilarna istället för att sänka.
-Hunden får inte släppas på annan mark, men du kommer aldrig kunna hindra den från att den passerar eller går till annan mark.
-Vilt kött är bland det klimatsmartaste man kan äta, norrut har man ofta än så länge möjlighet att köpa viltkött till förmånligt pris, även om den möjligheten minskar och köttet börjar bli dyrare.
Sunt förnuft, ödmjukhet och trevligt bemötande kommer man oftast långt med.
Sen tyvärr finns alltid personer med motsatta egenskaperna, både som jägare, 08r och lantisar.
Avslutar med ett personligt önskemål.
-Under jaktmånaderna är ofta vilt och hundar i rörelse, inte ovanligt på något vis att nån av eller båda passerar vägar, sänk farten och var extra vaksam, om inte för för jägarnas skull för din egen skull.
Har sett allt för många olyckor med vilt.
Mvh Jagande Lantis från Jämtland.
Men några saker som är återkommande i tråden vill jag ändå bemöta.
Till Engeln, om du nu fått tag på jaktledaren, var det samma person som arrenderar åkern? är det faktiska problemet löst då nu? Ingick din mark i ett VVO?
Att aktivt gå in och störa pågående jakt är olagligt, allemansrätten är underställd nyttjanderätten i det fallet.
Med det sagt, så ska man inte känna sej orolig att vistas i skog och mark under höstmånaderna, för att plocka t ex svamp och bär.
Färgglada kläder är helt valfritt, finns inga som helst krav.
Personligen ser jag det som att gå ut på en större trafikerad väg i mörker, mörkt klädd och utan reflexer. (dvs man väljer själv vilken risk man vill utsätta sej för)
Ingår marken i ett jaktlag så vet de flesta om vem som är jaktledare och man kan ta kontakt med vederbörande och få veta om det bedrivs jakt i området den tilltänkta dagen.
Många jaktlag har sms-grupper, Facebook-sidor där man ritat ut områden och benämnt dessa och man kan som utomstående se och få till sej information om vart de jagar och vilka dagar.
Detta börjar dock redan att minska eftersom aktivister av diverse slag ger sej ut för att aktivt förstöra jakten med hjälp av den informationen.
Därav kan man ibland uppleva bemötandet av att det är en skyddad verksamhet, i mina fall har det vart helt beroende på hur man bemött "motparten"
"vafaaan gör du här?" eller "Hej, jag är nyinflyttad och jag behöver komma i kontakt med jakträttsinnehavaren/jaktledaren, vet du vem det är?"
Grundläggande för att få jakt.
Jägarexamen krävs för att kunna få vapenlicens för jakt, Statligt Jaktkort krävs för att få jaga.
Sen behöver man normalt jakträtt, antingen via egen mark, arrende eller via jaktkort.
Här måste man skilja på det statliga jaktkortet som krävs för att få jaga, och ett jaktkort (jakträtt) man löser för att få jaga för dagen.
Sen kan jakten bedrivas jaktlagsform och då ingår det vanligtvis i ett Viltvårdsområde (VVO, tidigare JVO, Jaktvårdsområde).
Tilldelning av vilt baseras normalt på areal och tillgången på vilt och i övrigt så får man inte jaga mer "vilt än marken bär", dvs att du kan inte fritt skjuta obegränsat med vilt på hur liten mark som helst.
Berörda myndigheter.
Vapenlicenser = Polisen
Statligt Jaktkort = Naturvårdsverket
VVO = Länsstyrelsen
Några personliga reflektioner på åsikter som lämnats i tråden.
-Att stängsla in marken är ingen bra idé, allt för många djur fastnar varje år i stängsel och får svälta till döds, eller skadar sej ordentligt.
-Varningstrianglar för jakt pågår, har i de flesta fall jag sett ökat farten på bilarna istället för att sänka.
-Hunden får inte släppas på annan mark, men du kommer aldrig kunna hindra den från att den passerar eller går till annan mark.
-Vilt kött är bland det klimatsmartaste man kan äta, norrut har man ofta än så länge möjlighet att köpa viltkött till förmånligt pris, även om den möjligheten minskar och köttet börjar bli dyrare.
Sunt förnuft, ödmjukhet och trevligt bemötande kommer man oftast långt med.
Sen tyvärr finns alltid personer med motsatta egenskaperna, både som jägare, 08
r och lantisar.Avslutar med ett personligt önskemål.
-Under jaktmånaderna är ofta vilt och hundar i rörelse, inte ovanligt på något vis att nån av eller båda passerar vägar, sänk farten och var extra vaksam, om inte för för jägarnas skull för din egen skull.
Har sett allt för många olyckor med vilt.
Mvh Jagande Lantis från Jämtland.
Tack för ett fantastiskt bra svar. Vi upplever oss ha bra kontakt med övriga grannar, knappt hunnit mer än hälsa då vi jobbar mycket, renoverat o haft "vansinnigt" mycket besök.. Arrendatorn har både varit förbi o vi ringt x antal gånger o sagt vi måste prata både om arrendet o jakten, lugnt sansat o nästan lite humoristisk ton. Det har varit olika svar, mycket att göra / sjukdom/ det där (jakten) behöver ni inte bry er om. Inte vid ngt tillfälle har vi fått info o namn /mobil etc. Kommer man utifrån o aldrig varit i kontakt med jakt, så vet man knappt vad /vem/hur/ vilka frågor som kan/ska ställas. Vi har varit tydliga med att vi är novisa, men vill gärna lära oss. Vi har sökt info på nätet ang jaktlag /ledare för orten. Den typen av info är inte offentlig, först efter tips härifrån har vi fått veta att det är Länsstyrelsen vi ska börja med. Vi var väldigt aktiva innan jaktens början då vi gärna ville få fram hur vi tänker /tycker/känner/planerar för marken. Har även frågat arrendatorn om fb sida, men då hänvisade hen till aktivister. Hen har aldrig upplyst att hen har ngt att göra med jaktlaget. Eller vart/vem vi kunde vända oss till. Tom på lokala butiken har vi frågat. En viss frustration har ju växt fram då det känts som vi verkligen stångat huvudet mot väggen. Här kommer man inte med upplysningar till utbölingar. Vi har ju sen jaktens början hoppats att "dom" skulle ta kontakt med oss, vilket inte skett. Jag har vid flertal tillfällen hört att det skjutits i skogen, men andra hälften har då sagt att det får dom inte göra. Vi har ju ändå betalat för som det står o framfördes vid kontraktskrivningen "att nu tillhör jakten er" o att det skulle finnas gott om vilt. Vilket var viktigt för oss när vi letat objekt. Det var en ansedd mäklarfirma som enbart handhar gårdar, o att dom skulle farit med osanning tror vi inte. Tyvärr var det ju viss begränsad info då det var dödsbo. Det är inte vår mening att komma på kant med någon, vi vill bara ha ett lugnt liv på landet, o det har vi iövrigt fått, fantastisk tystnad o fågelliv. Har ska vi leva resten av vårt liv, här ska vi dö. MEN, vi måste få till en kummunicering med dom som handhar jakten. O dom verkar ju inte självmant ta kontakt med oss, alltid tråkigt att ta saker o ting "uppifrån"/enl lagbok etc. Vi är absolut inga jobbiga grannar, vi vill lösa det här, men det bygger ju på en återkoppling.A AAkermo skrev:Otroligt många killgissningar och tyckanden rakt igenom tråden.
Men några saker som är återkommande i tråden vill jag ändå bemöta.
Till Engeln, om du nu fått tag på jaktledaren, var det samma person som arrenderar åkern? är det faktiska problemet löst då nu? Ingick din mark i ett VVO?
Att aktivt gå in och störa pågående jakt är olagligt, allemansrätten är underställd nyttjanderätten i det fallet.
Med det sagt, så ska man inte känna sej orolig att vistas i skog och mark under höstmånaderna, för att plocka t ex svamp och bär.
Färgglada kläder är helt valfritt, finns inga som helst krav.
Personligen ser jag det som att gå ut på en större trafikerad väg i mörker, mörkt klädd och utan reflexer. (dvs man väljer själv vilken risk man vill utsätta sej för)
Ingår marken i ett jaktlag så vet de flesta om vem som är jaktledare och man kan ta kontakt med vederbörande och få veta om det bedrivs jakt i området den tilltänkta dagen.
Många jaktlag har sms-grupper, Facebook-sidor där man ritat ut områden och benämnt dessa och man kan som utomstående se och få till sej information om vart de jagar och vilka dagar.
Detta börjar dock redan att minska eftersom aktivister av diverse slag ger sej ut för att aktivt förstöra jakten med hjälp av den informationen.
Därav kan man ibland uppleva bemötandet av att det är en skyddad verksamhet, i mina fall har det vart helt beroende på hur man bemött "motparten"
"vafaaan gör du här?" eller "Hej, jag är nyinflyttad och jag behöver komma i kontakt med jakträttsinnehavaren/jaktledaren, vet du vem det är?"
Grundläggande för att få jakt.
Jägarexamen krävs för att kunna få vapenlicens för jakt, Statligt Jaktkort krävs för att få jaga.
Sen behöver man normalt jakträtt, antingen via egen mark, arrende eller via jaktkort.
Här måste man skilja på det statliga jaktkortet som krävs för att få jaga, och ett jaktkort (jakträtt) man löser för att få jaga för dagen.
Sen kan jakten bedrivas jaktlagsform och då ingår det vanligtvis i ett Viltvårdsområde (VVO, tidigare JVO, Jaktvårdsområde).
Tilldelning av vilt baseras normalt på areal och tillgången på vilt och i övrigt så får man inte jaga mer "vilt än marken bär", dvs att du kan inte fritt skjuta obegränsat med vilt på hur liten mark som helst.
Berörda myndigheter.
Vapenlicenser = Polisen
Statligt Jaktkort = Naturvårdsverket
VVO = Länsstyrelsen
Några personliga reflektioner på åsikter som lämnats i tråden.
-Att stängsla in marken är ingen bra idé, allt för många djur fastnar varje år i stängsel och får svälta till döds, eller skadar sej ordentligt.
-Varningstrianglar för jakt pågår, har i de flesta fall jag sett ökat farten på bilarna istället för att sänka.
-Hunden får inte släppas på annan mark, men du kommer aldrig kunna hindra den från att den passerar eller går till annan mark.
-Vilt kött är bland det klimatsmartaste man kan äta, norrut har man ofta än så länge möjlighet att köpa viltkött till förmånligt pris, även om den möjligheten minskar och köttet börjar bli dyrare.
Sunt förnuft, ödmjukhet och trevligt bemötande kommer man oftast långt med.
Sen tyvärr finns alltid personer med motsatta egenskaperna, både som jägare, 08
Avslutar med ett personligt önskemål.
-Under jaktmånaderna är ofta vilt och hundar i rörelse, inte ovanligt på något vis att nån av eller båda passerar vägar, sänk farten och var extra vaksam, om inte för för jägarnas skull för din egen skull.
Har sett allt för många olyckor med vilt.
Mvh Jagande Lantis från Jämtland.
Vi har fått massor med hjälp, råd, stöd, tyckare, vetare, hot, antaganden, missförstånd etc i tråden o kommer för vår del anse att vi kan o kommer komma till ett avslut.
Vet inte riktigt hur man stänger tråden, men vi kommer inte komma med fler svar.
Tack till alla er som kommit med konstruktiva o hjälpsamma råd.
Redigerat:
Efter att ha läst hela den här tråden kan jag konstatera att ett enda svar i den här tråden räcker, och det är från den jagande lantisen från Jämtland, ett lysande inlägg som borde stämma till eftertanke för alla som gissar, skriver och tycker hejvilt (pun intended)A AAkermo skrev:Otroligt många killgissningar och tyckanden rakt igenom tråden.
Men några saker som är återkommande i tråden vill jag ändå bemöta.
Till Engeln, om du nu fått tag på jaktledaren, var det samma person som arrenderar åkern? är det faktiska problemet löst då nu? Ingick din mark i ett VVO?
Att aktivt gå in och störa pågående jakt är olagligt, allemansrätten är underställd nyttjanderätten i det fallet.
Med det sagt, så ska man inte känna sej orolig att vistas i skog och mark under höstmånaderna, för att plocka t ex svamp och bär.
Färgglada kläder är helt valfritt, finns inga som helst krav.
Personligen ser jag det som att gå ut på en större trafikerad väg i mörker, mörkt klädd och utan reflexer. (dvs man väljer själv vilken risk man vill utsätta sej för)
Ingår marken i ett jaktlag så vet de flesta om vem som är jaktledare och man kan ta kontakt med vederbörande och få veta om det bedrivs jakt i området den tilltänkta dagen.
Många jaktlag har sms-grupper, Facebook-sidor där man ritat ut områden och benämnt dessa och man kan som utomstående se och få till sej information om vart de jagar och vilka dagar.
Detta börjar dock redan att minska eftersom aktivister av diverse slag ger sej ut för att aktivt förstöra jakten med hjälp av den informationen.
Därav kan man ibland uppleva bemötandet av att det är en skyddad verksamhet, i mina fall har det vart helt beroende på hur man bemött "motparten"
"vafaaan gör du här?" eller "Hej, jag är nyinflyttad och jag behöver komma i kontakt med jakträttsinnehavaren/jaktledaren, vet du vem det är?"
Grundläggande för att få jakt.
Jägarexamen krävs för att kunna få vapenlicens för jakt, Statligt Jaktkort krävs för att få jaga.
Sen behöver man normalt jakträtt, antingen via egen mark, arrende eller via jaktkort.
Här måste man skilja på det statliga jaktkortet som krävs för att få jaga, och ett jaktkort (jakträtt) man löser för att få jaga för dagen.
Sen kan jakten bedrivas jaktlagsform och då ingår det vanligtvis i ett Viltvårdsområde (VVO, tidigare JVO, Jaktvårdsområde).
Tilldelning av vilt baseras normalt på areal och tillgången på vilt och i övrigt så får man inte jaga mer "vilt än marken bär", dvs att du kan inte fritt skjuta obegränsat med vilt på hur liten mark som helst.
Berörda myndigheter.
Vapenlicenser = Polisen
Statligt Jaktkort = Naturvårdsverket
VVO = Länsstyrelsen
Några personliga reflektioner på åsikter som lämnats i tråden.
-Att stängsla in marken är ingen bra idé, allt för många djur fastnar varje år i stängsel och får svälta till döds, eller skadar sej ordentligt.
-Varningstrianglar för jakt pågår, har i de flesta fall jag sett ökat farten på bilarna istället för att sänka.
-Hunden får inte släppas på annan mark, men du kommer aldrig kunna hindra den från att den passerar eller går till annan mark.
-Vilt kött är bland det klimatsmartaste man kan äta, norrut har man ofta än så länge möjlighet att köpa viltkött till förmånligt pris, även om den möjligheten minskar och köttet börjar bli dyrare.
Sunt förnuft, ödmjukhet och trevligt bemötande kommer man oftast långt med.
Sen tyvärr finns alltid personer med motsatta egenskaperna, både som jägare, 08
Avslutar med ett personligt önskemål.
-Under jaktmånaderna är ofta vilt och hundar i rörelse, inte ovanligt på något vis att nån av eller båda passerar vägar, sänk farten och var extra vaksam, om inte för för jägarnas skull för din egen skull.
Har sett allt för många olyckor med vilt.
Mvh Jagande Lantis från Jämtland.
Lyssna på dem som både kan och har insikt i hela problematiken.
Hälsar en icke jagande men jaktpositiv och rovdjurspositiv lantis från Dalarna.
Håller med, men den jägare som inte direkt kan ge kontaktuppgifter till den som är ansvarig och som man ska kontakta hör inte hemma i något sammanhang med ansvar. Man ska och bör alltid kunna hänvisa frågor till sin "chef" oavsett vad man gör, jägare eller verksam i annat "yrke". Så får chefen svara på frågorna - om man inte själv kan svara.mikethebik skrev:
Som du säger så bör informationen finnas där, hur moderna "laget" är och vilken meddelandeplattform de använder spelar ingen roll, de måste ändå internt ha kommunikationsvägar och planering.
Antingen var det folk som inte hade där att göra, eller var de jäkligt kassa som inte kunde uppge HUR markägaren / TS skulle kunna få kontakt med ansvarig. Det kan ju inte vara svårare än att ge ett telefonnummer, för vidare diskussion och inkluderande i den metod som nu används för kommunikation.
Tyvärr har jag inte någon i närheten som jagar så mkt så de får kött över, tidigare fick mina föräldrar köpa från markägaren på landet, men de har bara en sommarstugetomt själva och markägaren som de fick kött av lever inte mer. Jag försöker köpa svenskt kött av så bra kvalitet som möjligt och vilt har goda möjligheter att vara bland de bästa köttet utifrån både djurhantering och miljöavtryck. Däremot är jag mycket tveksam till de som utfodrar tex vildsvin för att öka beståndet för jagande och mycket kritisk mot jakt av djur som varg, räv etc. Så bland "jägare" finns nog en stor spännvidd, från hemska elefantjägare och rävjakt till den fina älgjakten. Om jag ägde egen mark i en omfattning att jag kunde få kött från den skulle jag nog inte jaga själv men vara positivt inställd till de som gör det, om de är vettiga människor som går att resonera med, då jag tror att de flesta sköter detta bra. Idioter finns överallt i samhället, förhoppningsvis är inte hela jaktlaget idioter...
Hoppas det löser sig.
//08a
Eftersom jakten på TS mark inte var utarrenderad, så vad hade hänt om de skjutit ett djur där? Är det tillräckligt grovt jaktbrott för att bli av med vapen och licens?
Borde ligga i jägarnas intresse att ha örnkoll var och när de får jaga. Tror inte tingsrätten köper "men vi har alltid jagat där!".
Borde ligga i jägarnas intresse att ha örnkoll var och när de får jaga. Tror inte tingsrätten köper "men vi har alltid jagat där!".
Med undantag för en del så har man örn-koll.
Helt onödigt att bli anmäld för såväl olovlig jakt som olaglig dito.
Helt onödigt att bli anmäld för såväl olovlig jakt som olaglig dito.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 165 inlägg
Det är tillräckligt för omhändertagande av vapen under utredningen och ett dj-la krångel. Vi har inte många fall, men något finns och där ledde det inte till (slutligen) indragen licens. Men det var ingen rolig sits för jägaren.M -MH- skrev:
(Som i det här fallet var utan moralisk skuld. Han hade fått uppgift att åkern framför tornet han blev anvisad låg inom jaktmarken, men det visade sig att biten bortom en gärdsgård tillhörde grannen.)
Tror man måste än en gång vara ödmjuk för att Sverige är ett stort land och vad ni norr om polcirkeln* håller på med behöver inte alls gälla längre söderut. Här i allra sydligaste Sverige är jakttrycket stenhårt på markerna vilket också formar jägarna självt.
Jägarna själva tycker nog att de i allmänhet är reko och särskilt i deras jaktlag har de säkert en riktigt bra stämning. Nu är inte självkännedom alla människors bästa sida så intrycket av enskilda jägare och jaktlagen i stort kan skilja sig lite om man frågar de som inte ingår i dessa sammanhang.
Har nu bott länge nog i de skånska skogarna och intrycket är att jägarna i allmänhet är ett släkte som helst inte blandar sig med andra icke-jagande. Extremt svårt att inrätta dialog oavsett ingång. Hala som ålar och totalt sliriga på sanningen. I grunden verkar det att ha göra med den skarpa konkurrensen om markerna. Markerna är små och bara några hundra meter bort kan en annan markägare ha en fet åtel som stör jakten. Klart som korvspad man i dessa trakter är väldigt misstänksam mot allt och alla som på något minsta vis kan störa eller hota ens position. Många säljer också jakt vidare till tyska och danska troféjägare, inte alls ovanligt att hitta hela kroppar som inte ens är urtagna men bara huvudet saknas.
Har också som markägare haft ett antal olika jägare här för att hålla vildsvinstrycket på jordbruksmarken nere. Arrendet är gratis och villkoren är glasklara, plocka bara svin och inget annat samt röj inte en pinne i skogen då det är naturreservat och det råder totalt förbud mot att ta ner något där. Så vad händer?
Första gänget var här nästan aldrig så markerna blev sönderbökade rejält men när de väl kom så kom de med ett helt gäng som de tydligen sålt vidare sitt gratisarrende till, våra trädgårdsmöbler försvann ner i skogen och efter att vi själv fick hämta upp möblerna så fick dessa jägare ett tack och hej.
Nästa gäng var här ganska ofta men sköt inte en enda gris på ett år, däremot försvann ett antal rådjur med deras bilar, lågt fler än vad markerna bär och definitivt fler än det antal vi kommit överens om (noll). Tack å hej..
Tredje gången gillt eller, han skulle jaga rörligt i mörker och det funkade ett halvår, sen började kompisarna dyka upp, åtla i reservatet (förbjudet) och en sommarkväll när vi satt ute i mörkret och drack lite öl så hörde vi att nån höll på att röja nere i skogen. "Haha, vad fan är det för en gök som röjer i skogen så här dags" skrattade vi. Ett par dagar senare fattade vi att det var vår skog våra jägare varit och röjt ett halvt hektar i, alltså reservatet där man inte får bryta en kvist ens. Hur går man vidare här liksom.
Nämnas kan att alla som varit här varit väldigt trevliga att ha göra med men samtliga har en förmåga att inte göra det de sagt att de ska göra, vara hala som ålar i sin kommunikation och i stort sett alltid gå långt längre än vad man avtalat. Så fort vi hinner kommer vi stängsla jordbruksmarken med grisstängsel så slipper vi ha jägare på markerna över huvud taget. Personligen har jag inget emot jakt, har licens själv och kunde jagat grisarna själv men har inte tid till det. Det är den här mentaliteten av skyddad verkstad och det ständiga slirandet på sanningen som gör att jag inte orkar med jägare i allmänhet. Jag vet att alla inte är så, men tillräckligt många är för att jag ska rationalisera..
* Gränsen Skåne-Halland/Småland/Blekinge
Dessa "jägare" borde anmälas och bli av med allt... Som överallt annars i samhället så ska ett antal personer missköta sig och med det förstöra för alla andra. Än mer viktigt att vara rak och direkt förmedla alla uppgifter till markägare.T tompaah7503 skrev:
Rätt är kanske att vara väldigt trevlig, men säga att man vill säkra att de har rätt att vara där, om de inte direkt lämnar uppgifter vem de är så får man "anmäla" - typ "Hej, trevligt att träffas, eftersom det är min mark så vill jag gärna kolla att du har rätt att vara här och vem som är jaktledare". Med glidande svar på den frågan så är det nog tyvärr bara att anta att det inte är rent mjöl i påsen? Trist att det ska behöva vara så, men om det nu är vanligt att folk som inte har där att göra är där och jagar så bör det vara av intresse även för det "riktiga" jaktlaget.
På min arbetsplats förekom folk smög in, många gånger så höll folk upp dörrar osv - detta ledde till att vi uppmanas bära passerkort synligt och när vi inte känner igen någon så får vi inte "hålla upp" en dörr utan ska fråga vem de är. Trist, men nödvändigt då många utnyttjar vänligheten.
