Jag gör bort mig! Men hämtar hem det på slutet (många bilder).

[lars_stefan_axelsson]

Om det kan gå ström direkt mellan krokodilklämmorna är det inte en korrekt fyrtrådsmätning.

Jo, men varför? Jag kan inte se hur det skulle kunna påverka så att det märks här. Men jag har haft (ordentligt) fel förut, så förklara gärna!

I min originalmätning så använde jag ju samma krokodilklämma. Det är klart att det inte är formellt korrekt, och där får man ju dessutom övergångsresistansen med i mätningen, men det felet drunknar ju i det stora hela.

Men visst, hade jag haft ett par fyrtrådsmätningskrokodilklämmor (puh! ) liggande, så hade jag naturligtvis använt dem.

 

[GK100]

Tja, det är naturligtvis som första approximation inte riktigt sant eftersom en kopparledare inte bara är en bra ledare av ström, utan även en bra ledare av värme. (Elektronmolnet skiter änna i vad som får det att röra på sig).

Det som sätter begränsningen för hur mycket en ledare "tål" är uppvärmningen, inget annat (när vi rör oss med de strömstyrkor och spänningar som man hittar i ett hus; utanför mikrovågsugnens innanmäte då om vi skall vara petiga).

Så frågan är fortfarande hur en mycket begränsad skada (t ex ett "jack" som här) på en kabel skall anses påverka belastningsförmågan, jmf. t ex med en skarv, när vi bara har milliohm-mätning att tillgå som diagnosverktyg.

När man ser belastningstester av exv. Wago på Youtube, så smälter t ex ledarisoleringen långt innan Wagon brinner upp, och detta alltså i ljuset av att den mäter lika illa som när ledaren är nästan av. Men värmeledningsförmågan/kylningen pga geometri och metall ser naturligtvis annorlunda ut.

Det skulle vara intressant att simulera, men tyvärr har jag nytt jobb och inte längre tillgång till varken tjänstvilliga fysiker, eller de dyra simuleringsprogram de håller sig med...

Så jag anser inte frågan tillräckligt utredd, men vet inte riktigt hur jag skall ta mig vidare. Tips, tankar?

Om du tycker det passar kan jag fylla på med några inlägg här i tråden med lite lagom BH anpassade exempel. Vi kan ju ta lite olika uttag, stickproppar osv av olika fason och skick sen lite normkomponenter ny, efter motionering osv och olika kontaktpressningar, ändhylsor ev lite med Al som jämförelse där också.

Kunde passa att få till nu på slutet av detta året.

 

[lars_stefan_axelsson]

Om du tycker det passar kan jag fylla på med några inlägg här i tråden med lite lagom BH anpassade exempel. Vi kan ju ta lite olika uttag, stickproppar osv av olika fason och skick sen lite normkomponenter ny, efter motionering osv och olika kontaktpressningar, ändhylsor ev lite med Al som jämförelse där också.

Kunde passa att få till nu på slutet av detta året.

Det är klart! Ju mer information desto bättre!

 

[Mikael_L]

Är ni medvetna om att en 2,5 mm2 tråd inte är 2,5 mm2, snarare 2,32 mm2.
Varför då?
Jo förr så drog man koppartråden till ca 2,5 mm2 men ibland så blev den lite tunnare och då var det resistansen som var gräns. I dag är precisionen bättre och man kan ligga mycket nära maxgränsen för resistansen.

Protte

Ja kabelstandarden som tillverkarna följer stipulerar max resistans:
12,1 mohm/ meter för 1,5mm2
7,41 mohm/ meter för 2,5mm2
Och de lägger sin ledararea så nära som möjligt denna gräns, dvs ca 1,4 mm2 samt 2,3mm2
På ett ungefär...

 

[GK100]

Den uppmärksamme som var med i alla trådar kring utlösningsvillkor vet då att det är max resistivitet normerna anger. Och vill man vara finstilt varierar värdet med arean kabeln anges i så det får interpoleras även i de vanliga typerna här på BH också 1-10 mm2.