26 509 läst ·
49 svar
27k läst
49 svar
Jag gör bort mig! Men hämtar hem det på slutet (många bilder).
Använd en isolationsmätare som levererar 500V DC så vet du att kabeln är hel.
Är det inte bättre att någon noggrann elektriker byter ut hela klabbet till ngt som speglar år 2022?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 749 inlägg
Nej. "Modern" material är i vissa avseenden sämre än äldre. Och att byta kabeln i fråga är inte aktuellt. Den är murad genom två väggar bla, och skulle bli ett mindre h-vete att byta. Till tveksam nytta.Christer G.V. skrev:
Allt som var för gammalt (dvs gammal OVIR osv.) är bytt, så installationen uppfyller modern standard (med några undantag som kan kvitta).
P.S. Och de noggranna elektriker jag känner har tyvärr fallit för åldersstrecket. Att hitta ännu yrkesverksamma är svårt. Jag har ett jobb jag fiskar efter folk till, men de står knappt att uppbringa. Det är så idag vad gäller hantverkare.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 749 inlägg
Kul Tråd
riktigt kul läsning.
Har tidigare i arbetslivet sysslat med brytarservice för högspänningsbrytare, där mäter bland annat resistansen i mellan brytarkontakterna. då får man reda på lite mer av statusen utan att ta isär brytkammaren. dock så körde jag mätningen med 5A likström på exempelvis 12kV 800-1250A brytare. Vid "liten" ökning av resistansen i en brytare får man oönskad varmgång, varmgången riskerar i första hand att förkorta livslängden på tätningar om det gäller SF6 brytare. (gasläckage är ej önskvärt då brytaren går i blockering och kan ej bryta)...
Vid "extrem" varmgång ökar resistansen med värmen och ett riktigt haveri är kommande.
vid mätningen så gällde de att ha rena anslutningar så man får bra förbindning mellan testutrustning och provobjekt...
Principen är lika din mätning... man hade tre brytpoler på samma brytare så man märkte ganska snabbt om en pol var sämre... angående uppmätta värden så hade man tillgång till tillverkarens gränsvärden.
Har även använt denna metod för att bedömma skicket på riktigt stora kontaktorer för 400V.
Men mätmetoden går att använda på mycket mer saker det ser vi i TS tråd....
Inför eventuellt kommande jordfelsbrytartest så kan du även mäta upp övergångsresistansen i de fyra polerna...
Du har redan "provutrustningen" klar.
Mäter du sedan tiden för var och en av polerna samtidigt så kan du även säkerställa att nollan inte bryts först...
Har tidigare i arbetslivet sysslat med brytarservice för högspänningsbrytare, där mäter bland annat resistansen i mellan brytarkontakterna. då får man reda på lite mer av statusen utan att ta isär brytkammaren. dock så körde jag mätningen med 5A likström på exempelvis 12kV 800-1250A brytare. Vid "liten" ökning av resistansen i en brytare får man oönskad varmgång, varmgången riskerar i första hand att förkorta livslängden på tätningar om det gäller SF6 brytare. (gasläckage är ej önskvärt då brytaren går i blockering och kan ej bryta)...
Vid "extrem" varmgång ökar resistansen med värmen och ett riktigt haveri är kommande.
vid mätningen så gällde de att ha rena anslutningar så man får bra förbindning mellan testutrustning och provobjekt...
Principen är lika din mätning... man hade tre brytpoler på samma brytare så man märkte ganska snabbt om en pol var sämre... angående uppmätta värden så hade man tillgång till tillverkarens gränsvärden.
Har även använt denna metod för att bedömma skicket på riktigt stora kontaktorer för 400V.
Men mätmetoden går att använda på mycket mer saker det ser vi i TS tråd....
Inför eventuellt kommande jordfelsbrytartest så kan du även mäta upp övergångsresistansen i de fyra polerna...
Du har redan "provutrustningen" klar.
Mäter du sedan tiden för var och en av polerna samtidigt så kan du även säkerställa att nollan inte bryts först...
Blir ju kul ifall det blir likadant här som det är snack om i tyskland. Kan bli så att ingen får ladda något elfordon under den kalla årstiden pga elbrist. Risken är stor att det blir samma här, blir det så då kan man köpa elbilar billigt.lars_stefan_axelsson skrev:
Frugan behövde en bil att pendla till jobbet med, så efter många turer står det numer en Tesla modell 3 på uppfarten (för det är klart att jag köper elbil först när elpriset femdubblas...)
Då behövs det laddbox (3x16A), och eftersom jag inte hade lust att lägga dubbelt på någon grupp så blev det utökning av centralen. Trots att jag är medlem i föreningen för dizedcentralernas bevarande, sedan många år, så säljs det inte många nya på Hornback, så det blev Hager istället.
Plintarna efter elmätaren var dessutom lite för fulla för att kunna knö in en central parallelt så det blev en ren utökning.
[bild]
(Vad finns det fö att byta ut dessa mot/komplettera med s.a. man kan grena av bättre?)
Så då börjar vi. Här en "före" bild:
[bild]
Och här är en "efter" bild:
[bild]
Ja, dvs jag har inte kopplat in gruppledningen till själva elbils-"laddaren" på den här bilden, men det var inte det det skulle handla om, så bortse från det.
Om man tittar noga på bilden ovan så har jag gjort en miss... Det saknades jordning av själva apparatstället i den vänstra diazed-centralen, och eftersom jag hade en tåt liggande, så skruvade jag dit en. (Nej, den är inte 6mm2, men allt ligger under jordfelsbrytare, så det är OK här.)
Allt färdigt? Bara att skruva på locken och slå på spänningen. (Eftersom jag inte litar på huvudbrytaren så bryter jag istället med JFBn och skruvar sedan mätarsäkringarna; nere till höger under bilden). Locket till den vänstra centralen har alltid trilskats lite, men (milt) våld löser allt.
PANG!
Sköt en av faserna till trefasgruppen längst till vänster i den vänstra diazedcentralen, samt en av mätarsäkringarna. (Servissäkringarna, som jag har extra, och högre upp i matningen klarade sig iaf.
Vad f-n?
Tar isär och ser faktiskt efter:
[bild]
Här ser det inte bara mörkt ut, utan helt nattsvart.
Så vad lär man sig av det? Man skall inte jorda allt i tid och otid. Om jag låtit centralen vara som den var så hade det kanske begränsat sig till att jordfelsbrytaren löste, istället för en stum kortslutning som sköt alla säkringar jag ägde och hadde!
Nej, vad man naturligtvis egentligen skall dra för slutsats är att även om det fungerat förut, och även om det var elektriker som installerade från början, så behöver det inte vara bra gjort! Man får faktiskt bekväma sig med att kolla själv. Trots att det är både för lågt i tak för att hitta något enkelt att stå på, och ändå så högt monterat att mina 185cm plus träskor inte räcker till för att se överkanten.
De gamle pekade snabbt finger, förty, de visste att berätta att man måste vara mycket noggrann när man skär ut diazedcentraler eftersom kanterna lätt blir vassa och då kan det gå såhär. (Och här blir det ännu underligare, för den uppmärksamme ser att det hade gått lika bra att lägga den här gruppen i mitten, där det redan är ett hål).
Dum får i vilket fall lida. Jag flyttade kabeln till hålet i mitten, skalade upp lite extra för att kunna bedöma skadan (bilden är före denna operation), och eftersom den inte såg akut ut så krympte jag på lite slang jag hade i fickan.
Här kabel innan operationen. Man ser tydligt hur locket har legat och skavt under många år, innan jag drog till det en gång för mycket (och hårt, skall erkännas).
[bild]
Så vad göra? De gamle sade tvärsäkert att eftersom det är en 2,5mm2 kabel så kan man bara skita i det. Den går till tvättstugan (en tvättmaskin per två faser, samt en torktumlare), och man skulle kunna säkrat ner den till 10A, men vad är det roliga i det?
"Att mäta, är att veta!"
Så här behöver det milliohm-mätas! Då börjar vi naturligtvis med att bygga oss en 100mA precisions-strömkälla!
Fortsättning följer
H hempularen skrev:Men OM skillnaden på 2 milliohm, verkligen beror på skadan på kabeln, så skulle jag vara rätt orolig. För om vi tänker oss att ledaren är skadad på en sträcka av 1mm. Så har du i så fall 2 milliohm på 1mm, vilket motsvarar 2 ohm/m. Och det borde motsvara en kabel men ngn 100 dels mm i area. Dvs. tråden är (i så fall) i princip av.
Nu är det mer troligt att skillnaden beror på något annat än skadan.
Jag är också inne på samma spår. Om det nu var en 2,5 mm2 kabel så är den 20,83 m lång vid en resistans på 0,150 ohm. Det låter helt rimligt.lars_stefan_axelsson skrev:
Koppar har en resistivitet på 0,018 ohm/mm2 per meter. Om nu mätningen är korrekt och vi utfår från att skadan är 1 mm lång så är arean = Resistivitet* längd / resistans = 0,018 * 0,001 / 0,001 = 0,018 mm2
Alltså, kabeln är nästan av.
Nu är ju mätningen gjord så att den intressanta skillnaden bara är 3% av mätvärdet. Därför kan t.ex. tvärsnittsarean på tråden inverka väsentligt på resultatet.
Jag kulle gärna vilja föreslå en annan metod. Börja med att köpa en värmekamera. Jag ser på din uppsättning instrument att du inte är främmande för tanken att köpa en ny teknisk leksak. Själv har jag en FLIR One Pro som jag har roligt med i många år. Värdelöst internt batteri, men den fungerar fint när man kopplar på en powerbank på laddporten. Opps, nu gick jag off-topic igen...
Nästa steg är att köra igenom minst 16A genom kabeln, helst mer. Enklast är att ta en toroidtrafo på minst 75 W och linda en egen sekundärlindning med tråd som är minst 2,5 mm2. Testa dig fram till hur många varv du behöver linda. Gissningsvis blir det bra med 8 - 10 V i tomgångsspäning. Du kan komma ner en hel del i spänning och effekt genom att parallellkoppla returledarna.
Låt stå en sund med hög ström och se om det blir extra varmt vid skadan. Tänk på att olika ytskikt kan se olika varma ut med kameran så du måste ta av din lagning.
För övrigt är det en fantastik tråd som gett mig mycket nöje. Helt otroligt arbete!
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 749 inlägg
Tack! Ja, jag har egentligen lite för liten erfarenhet av milliohm-mätning. Jag var bara med en gång i min ungdom, och svaret jag fick när jag frågade kollegan hur han bedömde svaret var att "det ser bra ut".S STB skrev:
Så om någon faktiskt vet hur man resonerar kring dessa så är jag idel öra.
Jag måste hålla med om att era resonemang verkar rimliga. Det är ju t ex så glödtråden i en lampa typiskt ger upp andan; dvs den har blivit lite skadad på ett ställe och pga att detta värms extra så ökar avgasningen ännu mer från just det stället, vilket leder till en dödsspiral.
Samtidigt så är nöjeskontot ganska tomt just nu. Min fru tog det till bilen som omnämns i första inlägget.
Och någonstans så blir det ju så pass mycket enklare att kapa ledaren, klämma på en hylsa och kalla det klart att tom jag lockas till den enkla lösningen!
MEN, innan vi sjunker så långt, så känner jag att en serie experiment är påkallade. Jag är på jobbet (i annan stad) de närmaste dagarna, så jag har inte möjlighet, men när jag kommer hem då blir det empirisk verifikation av hur en dylik skada möjligtvis skulle kunna påverka resistansmätningen. (Man skulle ev. också kunna mäta temperaturen med prob, ett vanligt termoelement mäter ju på ett väl avgränsat ställe, men uppställningen blir minst sagt krånglig (och farlig...) så låt oss kalla det plan C. Så långt.
Tråden heter ju trots allt "hämtar hem det på slutet" och än är det inte slut!
Om du nu verkligen skulle ha ett problem och kör min försöksuppställning i inlägg 25, så kommer problemet snabbt visa sig. I synnerhet om du använder alla de 4 andra ledarna som återledare. Då får du 16 A i den skadade och bara 4 A vardera i de andra. Alltså minimal resistans. Gärna mycket högre ström än 16 A så syns ett eventuellt problem tydligare. Är det en väsentlig skada så börjar det snabbt lukta bränd plast.
Dock är det totalt fel att göra detta utan att inköpa en värmekamera först. Frugan måste övertygas om det viktiga i att sätta säkerheten i första rummet. Barnen skall ju inte riskera att brinna inne bara för att hon snålat på utgiftskontot för livsviktiga prylar!
Att bara kapa kabeln och skarva anser jag är helt uteslutet. Då får du ingen värmekamera och vi får inte veta om det verkligen var en skada på kabeln. Alltså en på tok för enkel och billig lösning.
Du tar upp termoelement men är inte det att komma undan lite väl enkelt. I brist på pengar till en vettig värmekamera så borde familjekontot ha råd med en Raspberry Pi och 3 temperatursensorer DS18B20. Man behöver ju åtminstone 2 för referenstemperatur på oskadade delar av kabeln. Och så givetvis ett stort antal timmars nöje med att skriva ett program som loggar temperaturerna och producerar ett snyggt diagram.
Dock är det totalt fel att göra detta utan att inköpa en värmekamera först. Frugan måste övertygas om det viktiga i att sätta säkerheten i första rummet. Barnen skall ju inte riskera att brinna inne bara för att hon snålat på utgiftskontot för livsviktiga prylar!
Att bara kapa kabeln och skarva anser jag är helt uteslutet. Då får du ingen värmekamera och vi får inte veta om det verkligen var en skada på kabeln. Alltså en på tok för enkel och billig lösning.
Du tar upp termoelement men är inte det att komma undan lite väl enkelt. I brist på pengar till en vettig värmekamera så borde familjekontot ha råd med en Raspberry Pi och 3 temperatursensorer DS18B20. Man behöver ju åtminstone 2 för referenstemperatur på oskadade delar av kabeln. Och så givetvis ett stort antal timmars nöje med att skriva ett program som loggar temperaturerna och producerar ett snyggt diagram.
Jag har en näve DS18B20 liggande hemma...S STB skrev:Om du nu verkligen skulle ha ett problem och kör min försöksuppställning i inlägg 25, så kommer problemet snabbt visa sig. I synnerhet om du använder alla de 4 andra ledarna som återledare. Då får du 16 A i den skadade och bara 4 A vardera i de andra. Alltså minimal resistans. Gärna mycket högre ström än 16 A så syns ett eventuellt problem tydligare. Är det en väsentlig skada så börjar det snabbt lukta bränd plast.
Dock är det totalt fel att göra detta utan att inköpa en värmekamera först. Frugan måste övertygas om det viktiga i att sätta säkerheten i första rummet. Barnen skall ju inte riskera att brinna inne bara för att hon snålat på utgiftskontot för livsviktiga prylar!
Att bara kapa kabeln och skarva anser jag är helt uteslutet. Då får du ingen värmekamera och vi får inte veta om det verkligen var en skada på kabeln. Alltså en på tok för enkel och billig lösning.
Du tar upp termoelement men är inte det att komma undan lite väl enkelt. I brist på pengar till en vettig värmekamera så borde familjekontot ha råd med en Raspberry Pi och 3 temperatursensorer DS18B20. Man behöver ju åtminstone 2 för referenstemperatur på oskadade delar av kabeln. Och så givetvis ett stort antal timmars nöje med att skriva ett program som loggar temperaturerna och producerar ett snyggt diagram.
...jag skänker några bara för att få läsa om fortsättningen!
Beröringssäkert och skapligt smidigt så är väl typ denna eller liknande lösning bland de bättre.lars_stefan_axelsson skrev:
https://www.garo.se/sv/proffs/produ...ormkomponenter/plintar/plint-5pol-al-cu-mvc-n
Annars gillar jag Ensto förgreningsradklämmor men dom är högst troligen för stora, även de minsta. Men inom industrin är dom lagom stora.
https://www.ensto.com/sv/building-s...universalklammor/universalforgreningsklammor/
Annars bara vanlig genomgångsplint med jackbar brygga så kan man också lösa det men lär inte klara samma strömmar.