Mycket få amerikaner begriper vad socialism är. Inte ens de som förespråkar nån sorts socialism (t.ex. AOC) förstår.D Dilato skrev:
Nej, Ku Klux Klan definierar inte vad amerikaner i allmänhet tror att kommunism är.H heimlaga skrev:
Det är nog ett lite väl kategoriskt påståendet.G gaidin skrev:
Men i USA är det många som har det svårt ekonomiskt just nu pga den orange typen som är president. Bensinen kostar nu cirka fyra dollar per gallon (10 kr per liter).
Varför dras alltid USA upp som ett skräckexempel när svenska förhållanden diskuteras? Det finns många, många oilka delar av USA som inte är så värst lika. Vilka delar är det vi ska undvika att bli som i Sverige?G gaidin skrev:
USA har mycket riktigt en stark och gammal våldstradition, men det som pågår nu, med en uppbyggnad av ett amerikansk SA och en nedmontering av den federala statens bra delar, saknar motsvarighet historiskt.Nötegårdsgubben skrev:
Det är ju inte så att staten överlåter sånt helt till arbetsmarknadens parter. Det finns lagar som MBL och LAS som spelar en viss roll.O skrev:
Dessutom är det inte olagligt för en fackförening att "sätta ett bolag i blockad" om föreningen tror att bolaget är kompis med ett annat bolag som föreningen är i konflikt med.
Vad tycker du att Svenska hamnarbetarförbundet borde blockera och i vilket sammanhang?M maria01 skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 906 inlägg
Det gäller betydligt fler än amerikaner.P pmd skrev:
I synnerhet inte de som förespråkar den.P pmd skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 906 inlägg
Nej, det är också del av en lång tradition. När FBI:s föregångare bildades var exempelvis kritiken mot en repressiv centralmakt av europeiskt snitt något av det som fördes fram. Jag skulle också säga att det i sin natur är exempel på den dåliga delen av den federala staten: storskaligheten och bristen på lokal förankring.P pmd skrev:
Den federala statens bra delar skulle jag säga är maktdelningen. Den kan delas upp i två delar: Vertikalt, där alltmer centraliserats över tid (och där Trump ironiskt nog slog igenom som en kraft mot centralisering). Horisontellt, där det nog egentligen är sig rätt likt, men där man kortsiktigt kan tro att kongressen bara är ett gäng mähän. Mycket av Trumps handelspolitik exempelvis har ju dock i tysthet rullats tillbaka då den saknat stöd i kongressen.
Det låter som att du tycker att man ska jämföra Teslamekanikernas medellön med något som inte finns?P pmd skrev:
Verkar inte särskilt meningsfullt.
Sen sätts ju inte de faktiska lönerna i ett kollektivavtal utan det bestämmer arbetsgivaren.
Menar du att du tycker att det är fel att föreningar som Svenskt Näringsliv och andra föreningar på arbetsgivarsidan finns eftersom de har stor makt över viktiga företeelser i samhället?P pmd skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 906 inlägg
Att de har en skyddad ställning genom lagstiftning är förstås fel. Det gäller facken mer än arbetsgivarföreningar eftersom en oorganiserad enskild arbetstagare är mer utsatt genom fackens politiskt gynnade ställning än vad en företagare är av arbetsgivarföreningarnas, men principiellt är båda fel.BirgitS skrev:
Att bara framställa det som att de är mäktiga pga. områdena de har stor makt över är därtill missledande. De har en i lagstiftning särskilt gynnad ställning på oorganiserades bekostnad.
Den federala makten har utökats mer och mer de senaste decennierna (välj själv hur många). Mycket av den grundlades dock för mer än hundra år sen.
Oenigheten om en centralmakt fanns redan när de tretton kolonierna skulle försöka bli en egen stat efter att ha "vunnit" kriget mot Storbritannien (1775 – 1783). Det debatterades hett om det skulle bli en federation, eller något annat.
Jag håller delvis med. Problemen börjar när den federala makten börjar inkräkta på federationen ingående delars självständighet. Men balansgången är nog inte lätt.
Jag tror att Montesquieus idéer om maktdelning inte nödvändigtvis bara kan appliceras på en federation, men det kanske tillkommer en dimension då.
Vad gäller presidenten vs kongressen så tycker jag att det står klart att presidentens makt har ökat på bekostnad av kongressens under andra halvan av 1900-talet (ungefär; det kanske pågick lite tidigare, men är tydligt nu). Det tror jag beror till ganska stor del på partisystemet. Om kongressen ska vara en motvikt till presidenten så fungerar det inte så bra om kongressens majoritet är lojalare mot presidenten än mot sina väljare.
Jag menar att det är fel att arbetstagare som är med i "fel" fackförening inte har rätt att teckna kollektivavtal.
Om det finns en liknande orättvisa på arbetsgivarsidan så är det förstås också fel.
Det där är inte ett svar på Alfredos fråga. Frågan var inte hur Alfredo vet att det svenska systemet är speciellt, utan hur du vet det, med tanke på att du skrev att du inte känner till hur andra länder gör.