För den som föredrar sakinformation framför spekulationer finns det en hel del statistik. Se här, till exempel: http://www.bankforeningen.se/ (Jag skulle vilja ge en länk till pdfen som jag kollade på, men forumets programvara verkar ogilla formatet på länken.)Nyfniken skrev:
Den totala utlåningen fördubblades mellan -01 och -08. Det motsvarar en ökning om ungefär 10% per år. Det verkar dock som att ökningstakten inte längre är lika hög. Mars 2009 var utlåningen över 2000 miljarder.
Om vi har 2000 miljarder i lån, hur mycket skatt går staten miste om i form av ränteavdrag för varje procent höjning av räntan då?
Någon som vill försöka ge sig på en beräkning?
Någon som vill försöka ge sig på en beräkning?
Självbyggare
· Stockholm
· 8 591 inlägg
Well - det är en poäng.Mikael_L skrev:
Tanken från början var väl att avdragen skulle stimulera ekomnomin i allmänhet och nybyggande i synnerhet.
Just nu är det ju inte mkt pengar som rullar den vägen med tanke på de låga räntenivåerna, men om räntorna börjar gå upp så är det som sagt en del pengar som man kan göra i avdrag - dvs inte ge til lstat/kommun, utan istället betala till banken.
Sen är ju frågan hur de företagen skattas i sin tur (hur dom lägger vinsten och undviker vinsskatt dvs)
/K
6 miljarder, hurså?Mikael_L skrev:
Medan vi har lågkonjunktur kan man ju se det här som en slags stimulans. Lagom att ta bort när ekonomin tar sig.
Mer information: 2009-12-31 var utlåningen till bostäder 2400 miljarder. Denna siffra tar även med flerbostadshus. Hushållens lån var faktiskt aningen mindre, 2320 miljarder (alla typer av lån), men hushållens sparande var nästan 3000 miljarder (inklusive försäkringssparande).
Så om man både skulle sänka kapitalskatten och avdraget är det inte säkert att staten skulle vinna nåt på det.
Jag rekommenderar alla som är intresserade av de här frågorna att ta en titt på statistiken.
Skulle det bli riktigt ordentligt högre räntor kommer nog taket på 100.000 börja slå i hos både en och annan familj.Nyfniken skrev:
Eller vänta nu. Är taket att avdraget är max 100' dvs en ränta på ca 300' ...? Då är det nog inte så många vanliga familjer i alla fall det gäller ...
Såvitt jag vet är det en ränta på hundra tusen, per person. Så är man ensam om ett lån på två miljoner och räntan är 5% slår man i. Samma sak om två personer delar på ett lån på fyra miljoner.Mikael_L skrev:
Men det är inte så dramatiskt om man hamnar strax över gränsen. Man kan fortfarande göra avdrag på det överskjutande beloppet, men till en lägre procentsats. Om jag minns rätt är det tjugoett procent.
Alla siffror och regler ur minnet. Den som är intresserad kan kolla med Skatteverket att de stämmer.
Alldeles korrekt, lurk12345. Alldeles korrekt.
Statskassans kostnad för hushållens ränteunderskott ligger kring 80 miljarder (80.000 Mkr) årligen med nuvarande ränteläge, enl uppgift från Finans.
Statskassans kostnad för hushållens ränteunderskott ligger kring 80 miljarder (80.000 Mkr) årligen med nuvarande ränteläge, enl uppgift från Finans.
Konstigt att man fortfarande kan ha kvar så generösa regler med tanke på finanskrisen och det utsatta ekonomiska läget. Känns som en tickande bomb för det är ju knappast så att ränteintäkterna kommer att kompensera lika mycket när räntorna höjs.billy_baver skrev:
Vet inte om det är direkt "generöst" när det är våra, dvs vi skattebetalares pengar från första början. Den intressanta frågan i sammanhanget är ju hur mycket staten plockar in i skatt på kapitalvinster. Och jo, om räntan går upp så gör de det för att ekonomin börjar ta fart, vilket innebär större kapitalvinster och därmed mer pengar för staten att lägga beslag på.Deven skrev:
Man får ju se kapitalvinstbeskattningen och ränteavdragen i ett lite större perspektiv. Det handlar inte om att göra människor en tjänst och vara snälla, det handlar om att kontrollera människors ekonomi genom att belöna konsumtion framför sparande och belöna konsumtion finansierad av lån ännu mer. Att bieffekten är att man ytterligare eldar på kapitalexpansionen i högkonjunkturer och därmed förstärker effekten av vår bubbelekonomi tar man ingen hänsyn till inom den Keynesianska skolan, för där tror man att det är positivt att så många som möjligt köper saker de egentligen inte vill ha eller behöver för pengar som egentligen inte finns.
Om man inte hade ränteavdraget kunde man sänka någon skatt, tex momsen eller inkomstskatten.BobbyEwing skrev:
Innebär kombinationen av ränteavdrag och beskattning av inkomst av kapital en nettokostnad eller en nettoutgift för staten? Jag vet inte (tyckte mig se siffran 80 miljarder i denna tråd, men jag är inte säker på att det var just det som avsågs). Det skulle vara intressant om nån har information om detta.
Nja, den Keynsianska skolan är väl att tillåta ett underskott i dåliga tider men att långsiktigt balansera ekonimin, dvs ha ett budgetöverskott i goda tider.BobbyEwing skrev:
Jovisst, det är mycket troligt att utlåningen till bostäder har hjälpt till att hålla Sveriges ekonomi i gång under den internationella lågkonjunkturen. Det är i så fall nåt som talar för att man bör låta ränteavdraget finnas kvar tills ekonomin har återhämtat sig.
Fast du kan knappast blunda för att det innebär en förflyttning av pengar, som inte gagnar alla skattebetalare. Dels flyttas skattepengar till bankerna dels gynnar det de som har dyra hus och stora lån och missgynnar alla som just nämnda banker inte medger lån till.BobbyEwing skrev:
Hehe, av någon anledning tänkte jag på Fight club.
Det är en del av det hela, men det centrala i Keynesianismen är att man tror att en svag ekonomi kan stärkas genom stimulansåtgärder, vilket i praktiken betyder att man 1) Tvingar skattebetalarna att investera i projekt som ingen är villig att investera i frivilligt eftersom de inte är lönsamma, exempelvis som vissa föreslog under det gångna året att staten skulle gå in som ägare av SAAB Automobil och 2) Investera lånade pengar i liknande projekt, dvs låta framtida medborgare betala för lika olönsamma initiativ och dessutom betala ränta på dem och 3) Finansiera dessa projekt genom att starta sedelpressarna och pressa ut mer pengar i omlopp än det finns efterfrågan på och därigenom se till att samtliga individer som äger tillgångar i landets valuta blir fattigare.lurk12345 skrev:
Det är väl det som är kärnan i problemet med skattesystemet överhuvudtaget, att vi inte själva får välja vad större delen av våra pengar ska användas till. Jag har inte utnyttjat den offentliga sjukvården på flera år men ändå ska betala för den. Jag har heller aldrig varit arbetslös och har tillräckligt med pengar för att klara mig om jag blir det för en period men ändå måste jag betala för att andra ska klara sig. Etc etc. Att staten betalar tillbaka en del av de pengar de har tagit ifrån människor kommer jag aldrig anse är generöst, jag kan ju ändå aldrig få tillbaka mer än jag har betalat in under ett år.Nyfniken skrev:
Och samtidigt missgynnar kapitalvinstbeskattningen alla som äger kapital och inkomstbeskattningen alla som har ett arbete. Och som sagt så är anledningen inte att gynna människor med dyra hus utan att styra ekonomin i en viss riktning, något som våra makthavare anser är bra för hela samhället och som är en del av det interventionmalistiska paradigm vi lever under.Mikael_L skrev: