Deven skrev:
Medelsvensson är normalt samhällsekonomiska analfabeter som inte kan se längre än den egna plånboken.
Så klart de är. De är ju fostrade av en politik som på allvar menar att det inte bara är möjligt utan till och positivt för landet när man får skatta bort mer än hälften av allt man tjänar. Att man ens behöver ta en diskussion kring något så självklart som att det på sikt bara kan leda till ekonomisk kollaps är nästan skrattretande om det inte vore för det faktum att man lever i ett sådant system.
 
P
Jag tänker inte heller längre än den egna plånboken. Det blir så lite över efter skatt att jag är tämligen ointresserad av att få mer i lön, jag tar mycket hellre längre semester, kortare dagar eller kompensationsledigt. Det kanske är bra för arbetslösheten att jag inte vill jobba mer men borde vara sämre för tillväxten om många har samma inställning att det inte lönar sig att jobba så att man hellre låter bli.
 
Intressant artikel med Paul Krugman som tror på en ny världsdepression: http://www.e24.se/makro/varlden/paul-krugman-spar-ny-depression_2147157.e24. Själv tycker jag att han är lite väl pessimistisk men hans synpunkter om att politikerna borde oroa sig för deflation istället för inflation samt tillvänjningen av de väldigt höga arbetslöshetssiffror som vi nu ser stämmer väl överens med min egen uppfattning. Har man vält vant sig vid och accepterat en permanent arbetslöshet kring 10% är inte steget särskilt långt till att tycka att 15-20% inte heller är så farligt.
 
bra-byggare skrev:
Jag tänker inte heller längre än den egna plånboken. Det blir så lite över efter skatt att jag är tämligen ointresserad av att få mer i lön, jag tar mycket hellre längre semester, kortare dagar eller kompensationsledigt. Det kanske är bra för arbetslösheten att jag inte vill jobba mer men borde vara sämre för tillväxten om många har samma inställning att det inte lönar sig att jobba så att man hellre låter bli.
Självklart är det så. Det brukar kallas tidspreferens, dvs när systemet gör att människor prioriterar sin egen tid högre än den potentiella förtjänst de kan göra på att sälja sin tid till någon annan. Höga skatter ger generellt en högre tidspreferens och progressiv beskattning verkar för att få människor att sälja "lagom" mycket av sin tid. Det är naturligtvis fatalt för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen när människor inte utnyttjar sin fulla potential och väljer att avstå arbete och leder till att staten behöver ta ut en allt högre andel av människors inkomster i skatt för att upprätthålla nivån på offentliga tjänster, vilket leder till ytterligare tidspreferens och så vidare tills folket antingen revolterar (vilket verkar vara omöjligt i Sverige, de flesta folk ha skulle sparkat bakut för länge sen medan vi snällt tiger och tror det är solidaritet och rättvisa) eller beskattningen i realiteten är 100% då naturligtvis också tidspreferensen är 100% och allt verkligt produktivt arbete upphör.

Nu är ju detta totalt OT, så jag avstår vidare raljerande..
 
Tänk vad många experter det finns på vad "vi svenskar" tycker och tänker egentligen. Jag undrar hur de kom fram till detta, gjorde de någon undersöklning eller hur giock det till?
 
För att återknyta till tråden: Om vi utgår från att avdragsrätten faktiskt försvinner kommer efterfrågan på nya och begagnade bostäder definitivt att förändras. Marknaden blir betydligt mera priskänslig. Efterfrågan kommer att öka på bostäder med mindre yta, enklare standard, bättre driftsekonomi och/eller lägre underhållskostnad. Det nya efterfrågemönstret kommer att missgynna "onödigt" stora begagnade bostäder. Är ett begagnat hus "påkostat" kommer marknaden i första hand att uppvärdera sådan standard som gör byggnaden billigare att underhålla och bebo.

Nej, det är förstås inte alls säkert att kommande riksdagsmajoritet väljer att fasa ut avdragsrätten. Men sannolikheten är hög, och inget alls säger att ett sådant beslut kombineras med sänkt eller avskaffad skatt på inkomst av kapital. Politiskt självmord? Ja, populärt är det ju aldrig med neddragningar. Frågan är bara vad man jämför med. Skrotade barnbidrag? Avgifter på högskolestudier? Sänkt pension? Avgifter på motorvägar?

Ska man bli riktigt cynisk riskerar partierna dra åt det håll som mest gynnar de mest politiskt aktiva grupperna. Eftersom låginkomsttagare i högre grad än andra röstskolkar så kommer det inte märkas så himla mycket om man marginaliserar dessa grupper ännu mer. Åtminstone inte i Riksdagshuset...
 
billy_baver skrev:
För att återknyta till tråden: Om vi utgår från att avdragsrätten faktiskt försvinner kommer efterfrågan på nya och begagnade bostäder definitivt att förändras. Marknaden blir betydligt mera priskänslig. Efterfrågan kommer att öka på bostäder med mindre yta, enklare standard, bättre driftsekonomi och/eller lägre underhållskostnad. Det nya efterfrågemönstret kommer att missgynna "onödigt" stora begagnade bostäder. Är ett begagnat hus "påkostat" kommer marknaden i första hand att uppvärdera sådan standard som gör byggnaden billigare att underhålla och bebo.
...
Det är en intressant tes.
En slopad avdragsrätt innebär ju i många fall att husbytare her mindre pengar att köpa nytt för (eftersom de flesta bara skjuter skatten framför sig utan att någonsin lösa ut sig - förutom vid det "sista" huset).
Detta torde innebära en viss prisnedgång - och som du skriver; troligen innebära att "onödig" lyx väljs bort - elelr iaf att man inte är beredd att betala för den.
De lyxigaste dyraste husen kan vi ta bort dock då det är en helt annan målgrupp som troligen inte bryr sig om avdragsrätt annat än som en del av skatteplaneringen.

Men "medelvillan" kanske snarare hamnar på 3.5 än 4 miljoner (pratar stockholmspriser nu) ?

Däremot har jag svårt att se hur slopad avdragsrätt påverkar viljan att köpa bostäder som är billiga att bo i. Det är nog snarare elpriser/oljepriser samt fastighetsskatt (eftersom "lyx" tenderas att påverka taxeringen mer än tex ökad isolering) som påverkar detta ?
Folk i gemen verkar bara tycka att driftskostnaden är sekundär med tanke på de budgivningar jag har sett så sent som i våras där eluppvärmda 60-tals hus rusade upp i budgivningen...

/K
 
Mikael_L
Sen kan vi nog förmoda att ränteavdrag inte försvinner över en natt. Troligare är att det blir beskuret i små bitar, till dess så litet återstår att folk inte orkar uppröras speciellt mycket att den försvinner.
 
Mikael_L skrev:
Sen kan vi nog förmoda att ränteavdrag inte försvinner över en natt. Troligare är att det blir beskuret i små bitar, till dess så litet återstår att folk inte orkar uppröras speciellt mycket att den försvinner.
Insåg nu att jag blandade ihop avdragsrätt och uppskovsrätt.
Uppskovsrätt skall det vara i min tes ovan :)

Om avdragsrätten försvinner - så komemr priserna också troligen gå ned lite- och då tror jag också på att man i större utsträckning försöker hitta hus med låg boendekostnad.

Avdragsrätten för räntorna tror jag dock inte kommer försvinna på läng eftersom det inte bara är boräntor och bolån som påverkas...

/K
 
Hur stor del av skuldräntorna som härrör från bolån har jag tyvärr inga siffror på omedelbart. Förvisso finns det de hushåll som lånat pengar till både studier och aktieköp, personliga spelskulder och sin senaste semesterresa. På samma sätt finns det bostäder som är helt obelånade.

Mäklare och framförallt banker lär husköparna att fylla i siffror på en budgetblankett. Där är kapital och driftskostnader viktiga poster. Bortsett från att sådana blanketter inbjuder säljarna till att lämna fakta med fingrarna korsade bakom ryggen vet vi redan idag att marknaden värderar bergvärme högre än exempelvis dubbelt så kostbara simbassänger. Därför kan vi ganska kvalificerat gissa hur en stegrande kapitalkostnad kommer att bemötas av köparna.

Som jag och andra redan sagt finns slopad avdragsrätt idag inte inskrivet i något partiprogram. Men om vi sneglar på händelserna i Storbritannien och Grekland brukar paniken inte ha särskilt lång startsträcka. Därför är ett exakt scenario väldigt svårt att förutsäga. Vi vet bara att sådana situationer gynnar storsläggan "när-man-ändå-håller-på". Det är nämligen mindre smärtsamt att amputera hela armen istället för ett finger i taget. Och kvar i rockärmen får sittande regering en chans att komma tillbaka: "Hurra! Vi behövde bara klippa bort underarmen!"
 
billy_baver skrev:
Hur stor del av skuldräntorna som härrör från bolån har jag tyvärr inga siffror på omedelbart. Förvisso finns det de hushåll som lånat pengar till både studier och aktieköp, personliga spelskulder och sin senaste semesterresa. På samma sätt finns det bostäder som är helt obelånade.
...
Jag menade iof från det andra hållet - dvs det finns väl en hel del lån till företag mm som också ger avdragsrätt som påverkas vid slopande av denna - och det i sin tur kan påverka ekonomin rätt negativt...
Förutom då all konsumentkrediter och lån vid sidan om bolånen

/K
 
Jo, det finns säkert siffror också på hur stor del av totala börsvärdet som är belånat. Och?
 
billy_baver skrev:
Jo, det finns säkert siffror också på hur stor del av totala börsvärdet som är belånat. Och?
Ja alltså min poäng var att det är mkt osannolikt att man tar bort avdragsrätten just pga effekten på ekonomin totalt sett. :)

Då är det troligare, och mer logiskt tycker jag, att man slopar uppskovsrätten så att man får skatta vinsten den dag man säljer en bostad, precis som för vilken annan kapitalvinst som helst...

Ditt resonemang stämmer dock säkert OM man skulle slopa avdragsrätten.
Det finns iof ett scenario då det blir ngt troligar: Om de senaste årens ekonomi med alla subventioner befinns vara förkastlig - och man vill begränsa den lånebaserade ekonomin och övergå til en mer sund och balanserad dito så kanske en slopad avdragsrätt är ett steg.

/K
 
Nej, där tar du nog fel, om jag uppfattat din "poäng" rätt. Egentligen är den här kvittningen ingen logisk men diskutabel regel. Den är ett osund och ologiskt UNDANTAG från en sund regel. Regeln är nämligen att kapital och förvärvsarbete beskattas var för sig. Om någon skulle tillåta sig att ta ett så illa betalt jobb, att lönen blir lägre än kostnaden för inkomstens förvärvande får hon ändå INTE kvitta förlusten mot den skatt hon samtidigt förväntas betala på överskott av kapital.

Totala effekten på ekonomin? Troligen är hushållens aktieinnehav mindre belånat än deras bostäder. Samtidigt placerar allt större del av aktieägande hushåll sitt sparande på börsen via pensions- och kapitalförsäkringar, som redan idag funkar så, att dåliga affärer finansieras av färdigskattade pengar. Inte av subventioner. Det har inte avskräckt särskilt många från aktier som sparform.

Skuldräntor ska i första hand kvittas mot inkomst av kapital. Det är heller inte DEN kvittningen vi resonerar här. Den stora kostnaden för statskassan uppstår därför att hushållens inkomst av kapital inte täcker deras kapitalkostnader. Det är i det läget underskottet kvittas mot förvärvsinkomst.

Möjligheten att skjuta upp avskattningen på bostäders reavinst förefaller absolut också vara på avskrivningen. Nuvarande regerings avgift på uppskottsbeloppet tror också jag är bara ett första steg mot mer konsekvent beskattning. Uppskovsrätten har för övrigt också den sina rötter i svårigheten att skrota ännu mer förmånliga äldre regler. Tidigare rensade man nämligen bort inflationen från vinsten.

Scenariot är inte troligt därför att man byter åsikt om subventioner. Det är toligt därför att man TVINGAS tänka om när kostnaden dramatiskt skjuter iväg som en raket. Och så blir fallet när räntorna stiger.
 
Mikael_L
Det är ju sant ... När räntorna går upp blir det en oerhörd transferering av kapital från staten (kommunerna?!) till bankerna.
Det som skulle flutit in som A-skatt kommer istället bankerna tillgodo.

Det där har jag inte tänkt på tidigare, och med tanke på de lånevolymer vi har just nu så är det inga peanuts direkt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.