BobbyEwing undrade vad jag menade med att bemöta honom med "nja" och hänvisa till BPI. Rätteligen menade jag "nej" och hänvisade honom till BPI. 
FredrikoKarl tycker det vore intressant att se var och hur man justerar för regeländringar och standardhöjningar. Jag har redan med länk hänvisat till de ansvariga för BPI hos scb, och kan instämma. Det vore intressant att sätta sig med dem för en helkvälls debatt. Väl bekomme!
FredrikoKarl tycker det vore intressant att se var och hur man justerar för regeländringar och standardhöjningar. Jag har redan med länk hänvisat till de ansvariga för BPI hos scb, och kan instämma. Det vore intressant att sätta sig med dem för en helkvälls debatt. Väl bekomme!
Medlem
· Västerbotten
· 317 inlägg
Tyvärr så läste du inte vad jag egentligen skrev, visa KONKRET vart det står OM och HUR man justerar för regeländringar. För detta gör du inte. Du hänvisar bara till en länk och säger "läs här". Ungefär lika givande som att säga "googla". Visst, dom fyller i uppgifter om vilken typ av hus det är osv. Men det framkommer inte hur man mer ingående justerar för regeländringar, dimensionsförändringar osv.billy_baver skrev:FredrikoKarl tycker det vore intressant att se var och hur man justerar för regeländringar och standardhöjningar. Jag har redan med länk hänvisat till de ansvariga för BPI hos scb, och kan instämma. Det vore intressant att sätta sig med dem för en helkvälls debatt. Väl bekomme!
Har läst det du har länkat till och kan inte se hur man justerar för regeländringar. Men jag är nyfiken. Så visa konkret vart detta står. Att säga "kolla scb bla bla bla" fungerar inte, detta är inte konkret.
Vet inte hur jag ska göra det tydligare för dig.
Och OM det nu är så att priset för ett nybygge har blivit mycket dyrare än vad som kan förklaras av dyrare material/regelförändringar/standarder osv, då måste man också ha en förklaring till varför man i en konkurrensutsatt marknad har alldelens för dyra priser samtidigt som byggföretag går i konkurs. Det verkar mycket märkligt för mig. Men du verkar klok och vis, upplys mig och andra om svaret på denna gåta. Vi sitter på helspänn.
Instämmer. När jag ställde frågan så var det antingen hänvisning till rapporten, hänvisning till andra inlägg alternativt likställa diskussionen med ett dagis. Tydligen är det svårt för vissa att kort och gott svara "jag vet inte" på vissa frågor. Kanske vill man upprätthålla nån slags status på forumet, vem som nu skulle bry sig det minsta..FredrikoKarl skrev:
Skönt att vi fick ett svar på senaste sidornas inlägg iaf, nämligen att svaret endast finns per kontakt med dom ansvariga för rapporten.
Medlem
· Västerbotten
· 317 inlägg
Den intressanta frågan är ju: OM det är så mycket dyrare nu (för dyrt) att bygga hus, VART ska då dessa kostnader kapas? Någon som har en idé? Om nu kostnaderna är orimligt höga så måste det ju finnas ställen att kapa kostnaderna och då har man ju en kanonbra affärsidé. Starta ett husföretag där man kapar dessa kostnader men ändå upprätthåller de krav som finns. Med tanke på priserna så skulle man ju kunna slå ut åtminstone 90% av de företag som finns.
Sen en reflektering på undersökningen: många idag köper ju hus med väldigt hög materialstandard, ta myresjöhus som i undersökningen säkerligen skulle lämna in samma svar i enkäten som smålandsvillan (samma väggar, värmepump, uppvärmning osv) men ändå är mycket dyrare pga invändiga material, design osv. Detta tar ju undersökningen givetvis inte hänsyn till, men det är något som folk är fullt villiga att betala (uppenbarligen). Förut kanske det var viktigare att ha en hemmafru istället för ett lyxigt kök och spa. Eller har man i undersökningen justerat för lyxigare kök och spa?
Sen en reflektering på undersökningen: många idag köper ju hus med väldigt hög materialstandard, ta myresjöhus som i undersökningen säkerligen skulle lämna in samma svar i enkäten som smålandsvillan (samma väggar, värmepump, uppvärmning osv) men ändå är mycket dyrare pga invändiga material, design osv. Detta tar ju undersökningen givetvis inte hänsyn till, men det är något som folk är fullt villiga att betala (uppenbarligen). Förut kanske det var viktigare att ha en hemmafru istället för ett lyxigt kök och spa. Eller har man i undersökningen justerat för lyxigare kök och spa?
Bra. Då vet jag att din åsikt är att ökade priser inte till någon del har åstadkommits av ökad standard på våra boenden, eftersom ditt svar på påståendet att standardökning delvis förklarar ökade priser är nej. Jag är å andra sidan fortfarande tämligen övertygad om att det hus med högre standard är dyrare än hus med lägre standard. BPI har ingen som helst relevans för frågan så den hänvisningen är inget argument.billy_baver skrev:BobbyEwing undrade vad jag menade med att bemöta honom med "nja" och hänvisa till BPI. Rätteligen menade jag "nej" och hänvisade honom till BPI.
Marknadspriset för begagnade bostäder har ett samband med vad det kostar att bygga nytt. Båda har ökat snabbare än såväl övriga konsumentpriser som allmänhetens löner. Varför det är så kan man givetvis undra. Frågan är också om man kan förutsäga framtida prisrörelser med hjälp av detta kända samband.
Nej, jag tror absolut inte att begagnatpriserna fortsätter stiga fortare fortare än KPI i oändlighet. Åtminstone inte med mindre än att nyproduktionspriserna gör detsamma.
Byggnadsprisindex (BPI) försöker alltså mäta förändringen i byggkostnader, dvs ta reda på vad ett visst hus eller ett visst byggmoment skulle kosta vid olika tidpunkter. Tanken är alltså att index inte ska påverkas av förändringar i standard eller utrustning.
Jag hoppas att åtminstone den saken är avklarad nu. Eller? Sen hoppas jag att vi är överens om att det här är en intressant att kolla på för alla som bygger eller köper hus.
Hur beräknar man BPI? Det enkla svaret är att det fungerar ungefär som konsumentprisindex (KPI). Den som har lust kan leta mer information om KPI på nätet (se tex denna länk: http://www.scb.se/Pages/Standard____34346.aspx), men KPI beräknas genom att man tittar på hur en priset för en korg av varor och tjänster förändrats genom åren. Det är förstås svårt att direkt jämföra prisnivån för olika tidpunkter som ligger långt ifrån varandra (tex nu och sjuttiotalet). Istället jämför man ett år med föregående (en sån jämförelse kallas årslänk). Det är förstås enklare att jämföra 2009 med 2008. Vi handlade ungefär samma varor och tjänster de två åren, så det är man kan relativt enkelt få fram hur mycket priserna har ändrats. Vill man veta hur priserna ändrats under en längre tidsperiod multiplicerar man årslänkarna.
Så när man räknar ut BPI kollar man på olika delkostnader i bygget, precis som man tittar på olika varor och tjänster när man räknar ut KPI. Jag tror att denna länk: http://insyn.stockholm.se/sthem/document/2007-08-30/Dagordning/13/13, 07-08-30, bilaga 1.pdf ger en bra känsla för hur man går till väga (Billy länkade till den tidigare). Här listar man kostnaden för olika byggmoment (tex rörarbeten och markarbeten), olika slags byggmaterial och löner. När man jämför två års byggkostnader måste man förstås hålla koll på förändringar i byggregler och även kontrollera att husen är jämförbara i standard och utrustning. Om det dyker upp nån ny finess som höjer kostnaden får man försöka räkna bort den. På samma sätt får man rensa ut effekter av ändrade byggregler.
Notera att BPI endast jämför byggen av flerbostadshus och gruppbyggda småhus. Jag antar att man inte har tagit med privatbyggda småhus eftersom det är svårare att få fram prisuppgifter och göra jämförelser.
Så här långt har jag kommit. Vill ni kontakta de som har beräknat BPI finns deras email och direkttelefon tillgänglig (om man letar lite).
Jag hoppas att åtminstone den saken är avklarad nu. Eller? Sen hoppas jag att vi är överens om att det här är en intressant att kolla på för alla som bygger eller köper hus.
Hur beräknar man BPI? Det enkla svaret är att det fungerar ungefär som konsumentprisindex (KPI). Den som har lust kan leta mer information om KPI på nätet (se tex denna länk: http://www.scb.se/Pages/Standard____34346.aspx), men KPI beräknas genom att man tittar på hur en priset för en korg av varor och tjänster förändrats genom åren. Det är förstås svårt att direkt jämföra prisnivån för olika tidpunkter som ligger långt ifrån varandra (tex nu och sjuttiotalet). Istället jämför man ett år med föregående (en sån jämförelse kallas årslänk). Det är förstås enklare att jämföra 2009 med 2008. Vi handlade ungefär samma varor och tjänster de två åren, så det är man kan relativt enkelt få fram hur mycket priserna har ändrats. Vill man veta hur priserna ändrats under en längre tidsperiod multiplicerar man årslänkarna.
Så när man räknar ut BPI kollar man på olika delkostnader i bygget, precis som man tittar på olika varor och tjänster när man räknar ut KPI. Jag tror att denna länk: http://insyn.stockholm.se/sthem/document/2007-08-30/Dagordning/13/13, 07-08-30, bilaga 1.pdf ger en bra känsla för hur man går till väga (Billy länkade till den tidigare). Här listar man kostnaden för olika byggmoment (tex rörarbeten och markarbeten), olika slags byggmaterial och löner. När man jämför två års byggkostnader måste man förstås hålla koll på förändringar i byggregler och även kontrollera att husen är jämförbara i standard och utrustning. Om det dyker upp nån ny finess som höjer kostnaden får man försöka räkna bort den. På samma sätt får man rensa ut effekter av ändrade byggregler.
Notera att BPI endast jämför byggen av flerbostadshus och gruppbyggda småhus. Jag antar att man inte har tagit med privatbyggda småhus eftersom det är svårare att få fram prisuppgifter och göra jämförelser.
Så här långt har jag kommit. Vill ni kontakta de som har beräknat BPI finns deras email och direkttelefon tillgänglig (om man letar lite).
Nya siffror från mäklarstatistik:
*Villor
+1% på 3 månader
+10% på 12 månader
http://www.dn.se/ekonomi/bopriserna-pa-rekordhog-niva-1.1059258
*Villor
+1% på 3 månader
+10% på 12 månader
http://www.dn.se/ekonomi/bopriserna-pa-rekordhog-niva-1.1059258
Bobubblan ett hjänspöke (SvD)
Jag tyckte inte man kan hoppa över en sådan tilltalande rubrik. Nu vet jag att det finns gott om snillen som vet bättre än denna professor i nationalekonomi, tillika civ.ing i teknisk fysik (tillämpad matematik).
Jag tyckte inte man kan hoppa över en sådan tilltalande rubrik. Nu vet jag att det finns gott om snillen som vet bättre än denna professor i nationalekonomi, tillika civ.ing i teknisk fysik (tillämpad matematik).
Redigerat:
Det hänger väl lite på vad man definierar som en bubbla. En tjugo-procentig övervärdering kanske inte är stor nog för att räknas som bubbla. Sen är väl hans poäng att industrins problem, arbetslöshet och lågkonjunktur är sånt som förtjänar mer uppmärksamhet. Skulle vara intressant att se i vilket sammanhang han kallade bubblan ett hjärnspöke.Nyfniken skrev: