En ny faktor, som inte funnits tidigare, dyker upp vid årsskiftet.
Vid årskiftet börjar de första långtidssjukskrivna ramla ut ur ersättningssystemet pga av den nya borte parantesen, ca 30 000 personer kommer helt tappa sin försörjning.
Sen kommer succesivt allt fler ramla ut, till dess alla fått sin sista ersättningsdag, det rör sig totalt om åtminståne 200- 300 000 personer.
http://www.sr.se/EKOT/artikel.asp?artikel=3017910
Hur detta kommer påverka huspriser kan man spekulera i (vi snillen alltså
).
Men inte kommer det höja några villapriser iaf, väl ...?
För dom som tappar sin försörjning på det här viset finns endast socialbidrag kvar, om man inte lyckas få ett arbete, vilket kan bli nog så knepigt om man fortfarande är sjuk/dålig, och varit borta från arbetslivet i flera år.
Men för att socialen ska betala ut nåt måste man först sälja ev hus och bostadsrätter, även om den hyra man sen får är högre än den tidigare månadskostnaden.
Så dom som går i husköpartankar men inte har så bråttom ska kanske vänta ett år eller så.
Vid årskiftet börjar de första långtidssjukskrivna ramla ut ur ersättningssystemet pga av den nya borte parantesen, ca 30 000 personer kommer helt tappa sin försörjning.
Sen kommer succesivt allt fler ramla ut, till dess alla fått sin sista ersättningsdag, det rör sig totalt om åtminståne 200- 300 000 personer.
http://www.sr.se/EKOT/artikel.asp?artikel=3017910
Hur detta kommer påverka huspriser kan man spekulera i (vi snillen alltså
).Men inte kommer det höja några villapriser iaf, väl ...?
För dom som tappar sin försörjning på det här viset finns endast socialbidrag kvar, om man inte lyckas få ett arbete, vilket kan bli nog så knepigt om man fortfarande är sjuk/dålig, och varit borta från arbetslivet i flera år.
Men för att socialen ska betala ut nåt måste man först sälja ev hus och bostadsrätter, även om den hyra man sen får är högre än den tidigare månadskostnaden.
Så dom som går i husköpartankar men inte har så bråttom ska kanske vänta ett år eller så.
Medlem
· Västra Götaland
· 9 inlägg
Jag tror knappast att de långtidssjukskrivna som trillar ur systemet påverkar huspriserna i någon riktning. Rent krasst så är det inte en grupp som brukar få så lätt att få huslån oavsett om det är goda eller dåliga tider. Alltså ingen påverkan.
Tror att huspriserna ligger ganska still närmaste året. Fler får jobb och hjulen börjar snurra igen, men räntan lär också ta ganska kraftig fart. Förmodligen tar det ena ut det andra.
På sikt är det självklart att huspriserna stiger (i storstadsregionerna). Vi behöver 40 000 bostäder om året, just nu byggs det 10 000. Dessutom är ju inflationsmålet 2 procent per år, och priserna bör ju åtminstone följa den utvecklingstakten (nominellt blir förstås värdeökningen noll, men du får i alla fall del av några pengar vilket du inte får i hyresrätt).
Tror att huspriserna ligger ganska still närmaste året. Fler får jobb och hjulen börjar snurra igen, men räntan lär också ta ganska kraftig fart. Förmodligen tar det ena ut det andra.
På sikt är det självklart att huspriserna stiger (i storstadsregionerna). Vi behöver 40 000 bostäder om året, just nu byggs det 10 000. Dessutom är ju inflationsmålet 2 procent per år, och priserna bör ju åtminstone följa den utvecklingstakten (nominellt blir förstås värdeökningen noll, men du får i alla fall del av några pengar vilket du inte får i hyresrätt).
Jag tror inte du har helt rätt där.fredrikpartille skrev:
Det är förmodligen rätt många långtidssjukskrivna som bor tillsammans med sin maka/make i hus eller BR och det hela går runt tack vare att den sjukskrivne får 75% av sin tidigare inkomst.
Men sen måste dessa familjer antingen klara sig på en lön eller så tvingar socialen dom att sälja först.
Den stora frågan är väl mer hur många som verkligen blir inkomstlösa. För vissa kommer att lyckas komma in i A-kasse-systemet istället (verkar som en upprepning, fast åt motsatt håll, av åren 94-98). Det kanske även kommer en annan, ny, ersättning till de som blir utförsäkrade, men det är inget man vet något om än.
Medlem
· Västra Götaland
· 9 inlägg
Visst, en del långtidssjukskrivna bor säkert i hus eller bostadsrätt redan i dag, men jag tror inte att det gäller merparten. Tror också att de flesta långtidssjukskrivna har nått en ansenlig ålder där bostadslånen kanske inte är så stora. Men en och annan tvångsförsäljning och "gråta-ut-historia" i Aftonbladet lär vi säkert få se. Tyvärr, för det handlar ju om människor som redan har det svårt.
Sedan kanske man ska passa sig lite för att tokpruta på en bostad som någon tvingas sälja i dåliga tider. Vid krisen i början av 1990-talet köpte några bekanta till min familj (ett par som då var i 60-årsåldern) en bostad av en barnfamilj som hamnat på obestånd. Gissa om grannarna tyckte att det äldre paret var ena riktiga parasiter som inte kunde betala ett anständigt pris till den stackars barnfamiljen ... Visst, de bodde billigt, men "hatet" från grannarna gjorde att de flyttade något år senare.
Sedan kanske man ska passa sig lite för att tokpruta på en bostad som någon tvingas sälja i dåliga tider. Vid krisen i början av 1990-talet köpte några bekanta till min familj (ett par som då var i 60-årsåldern) en bostad av en barnfamilj som hamnat på obestånd. Gissa om grannarna tyckte att det äldre paret var ena riktiga parasiter som inte kunde betala ett anständigt pris till den stackars barnfamiljen ... Visst, de bodde billigt, men "hatet" från grannarna gjorde att de flyttade något år senare.
Det är inte generellt så att socialen tvingar folk att sälja sina hus idag för att de ska få socialbidrag, så vitt jag förstår. Det kan ofta bli minst lika dyrt att placera familjen i en hyresrätt som att de bor kvar i huset, med dagens räntor.Mikael_L skrev:
Om man däremot har en större förmögenhet låst i huset, så kan man förstås tvingas sälja och leva på vinsten från husförsäljningen. De är dock inte så korkade att de generellt tvingar folk att sälja hus med förlust och sedan bosätta sig i en hyresrätt med högre månadskostnad.
För att vara berättigad till socialbidrag måste hushållet stå utan medel till sitt uppehälle. Om bidragstagaren har medel bundna i sin bostad kan socialtjänsten mycket väl förena bidraget med ett förbehåll om återbetalning så snart bostaden är såld. Och "medel" i det här sammanhanget är inte alls en fråga om "vinst" ("reavinst"). Istället behandlar man fastighetens "värde" ("taxeringsvärde" eller "marknadsvärde") som en tillgång att jämföra med hushållets skulder.
Socialnämnden kan heller inte betala bidrag till hushållets eventuella amorteringar och räntor. Bidraget utgör bara ett så snålt belopp, att man med dessa pengar i praktiken nätt upp klarar maten för dagen. Därför är det troligen snarast långivaren än socialnämnden som tvingar fram en försäljning, om så huset är belånat till endast ett mindre belopp.
I praktiken talar vi om hushåll som kanske fått elströmmen avstängd, och bor i ett hus med allt större behov av skötsel och tillsyn. Strömmen får man bara tillbaka om "någon" betalar in en kanske ganske stor skuld. Summan blir att socialtjänstlagen och bidragsmyndigheten tillsammans med verkligheten runt om kommer att tvinga fram en försäljning. I synnerhet om bidragsbehovet blir bestående.
Socialnämnden kan heller inte betala bidrag till hushållets eventuella amorteringar och räntor. Bidraget utgör bara ett så snålt belopp, att man med dessa pengar i praktiken nätt upp klarar maten för dagen. Därför är det troligen snarast långivaren än socialnämnden som tvingar fram en försäljning, om så huset är belånat till endast ett mindre belopp.
I praktiken talar vi om hushåll som kanske fått elströmmen avstängd, och bor i ett hus med allt större behov av skötsel och tillsyn. Strömmen får man bara tillbaka om "någon" betalar in en kanske ganske stor skuld. Summan blir att socialtjänstlagen och bidragsmyndigheten tillsammans med verkligheten runt om kommer att tvinga fram en försäljning. I synnerhet om bidragsbehovet blir bestående.
Det var detta jag menade med "Om man däremot har en större förmögenhet låst i huset, så kan man förstås tvingas sälja". Jag använde ordet vinst fel och menade inte att försäljningen behöver ge en reavinst utan att den behöver ge ett överskott, för att socialen ska tvinga dig att sälja (eller förstås att huset är allt för dyrt att behålla).billy_baver skrev:
Av naturliga skäl är det ganka vanligt att personer som söker socialbidrag redan uttömt möjligheten att sälja huset, ifall de kan göra det för att få loss pengar. Ifall man då bor i ett ändamålsenligt hus (ett litet radhus exempelvis) med samma eller lägre kostnad som en hyresrätt, så kommer man, såvitt jag förstås, att få bo kvar.
Det är inte så vanligt att de som går in på ett socialkontor sitter med en jättevilla i Skanör, vanligare då att de bor i ett radhus de köpt för 200 000 kr när de hade jobb och som är betydligt billigare att ha än en hyresrätt på orten, även om dåligt underhåll av både radhus och lån gjort att det inte finns något övervärde i den att ta fram via en försäljning.
Oavsett den egna bostadens värde medger socialtjänstlagen inte att det allmännas medel används till något som helst underhåll och/eller kapitalisering av bidragstagarens egendom. Bidragstagaren får därför inte en krona till sina faktiska bostadskostnader. I praktiken blir en sådan situation ohållbar, vare sig bostaden på öppen marknad är värd 100 Kkr eller 10 000 Kkr.
Ja, men nu pratar du om existerande socialbidragstagare.ordain skrev:
Det jag pratar om är 200 000 potentiellt möjliga nya socialbidragstagare som hittills klarat av sina eventuella huslån med 75% av sin tidigare inkomst.
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Helt riktigt att det är medeltider - det är ett antal bekanta som fått hyresbostad inom 1-2 år i närförort dock - så de reella kötiderna är i många fall betydligt lägreimported_AX skrev:
än medeltiden i praktiken...
Östermalm är f.ö. ett dåligt exempel - det är lyx-lyx område - med låg-låg hyror (pga äldre bebyggelse+hyresavgiftslagen) och väldigt få lägenheter kommer ut i de officiella boköerna där utan antingen köper man ett kontrakt eller går via kontakter...
/K
Men detta är faktiskt inte sant. Jag känner flera personer som har fått socialhjälp trots både villa- och bostadsrättsinnehav, just för att alternativet, att sälja bostaden och hitta en hyresrätt hade varit dyrare. Socialbidraget är utformat just i två delar, en del som utgör det som i vardagligt tal brukar kallas existensminimum, vilket förvisso inte är några stora pengar, utan som du säger i stort sett bara räcker för mat för dagen och andra nödvändigheter, och en andra del som utgörs av boendekostnaderna för familjen.billy_baver skrev:
Följande står att läsa på socialstyrelsens hemsida:
Länk till hela sidan med frågor och svar om "ekonomiskt bistånd":
http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/ekonomiskt_bistand/Fragor_svar/fraga_till_vad.htm
Du får gärna berätta mer om dina exempel från levande livet. Det kan vara svårt att hänvisa hushåll med riktigt många barn till hyresbostad därför att det råder brist på lägenheter med fyra, fem sovrum. Gissningsvis är det till sådana ansökningar du hänvisar.
Socialstyrelsens skrivningar är rekommendation. Ingen lag, utan mera fagert "prat". Socialstyrelsen rekommenderar myndigheten att jämföra bidragssökandes behov med faktisk konsumtion hos "låginkomsttagare". Vad detta innebär får kommunerna uttolka bäst de vill, tills någon drabbad råkar vinna en uttragen tvist i förvaltningsdomstol. Variationerna är därför säkert mycket stora. Här är dock ett konkret exempel på maxbelopp från Täby kommun -
http://www.taby.se/upload/dokument/namnder/3 Högsta godtagbara bostadskostnader.pdf
Socialstyrelsens skrivningar är rekommendation. Ingen lag, utan mera fagert "prat". Socialstyrelsen rekommenderar myndigheten att jämföra bidragssökandes behov med faktisk konsumtion hos "låginkomsttagare". Vad detta innebär får kommunerna uttolka bäst de vill, tills någon drabbad råkar vinna en uttragen tvist i förvaltningsdomstol. Variationerna är därför säkert mycket stora. Här är dock ett konkret exempel på maxbelopp från Täby kommun -
http://www.taby.se/upload/dokument/namnder/3 Högsta godtagbara bostadskostnader.pdf
Den texten säger ju dock inget om formen av boende, bara hur mycket det får kosta. Den säger ju vidare att bistånd bör beviljas så länge som den sökande aktivt är delaktig i att hitta ett billigare alternativ. Om boende i hus är det billigaste alternativet så är det således detta som bistånd kommer ges för.
Och nej, de bekanta jag har som har haft bistånd är inte familjer med många barn, en vän till mig hade bistånd under ett år som ensamstående, boende i bostadsrätt. Precis som socialstyrelsen beskriver fick han bistånd för räntor och avgift, men inte för amortering.
Och nej, de bekanta jag har som har haft bistånd är inte familjer med många barn, en vän till mig hade bistånd under ett år som ensamstående, boende i bostadsrätt. Precis som socialstyrelsen beskriver fick han bistånd för räntor och avgift, men inte för amortering.
Om bekantingen med bistånd var ensamstående i bostadsrätt (och den hade legat i Täby) fick han alltså max 5 000 Skr i bidrag till räntor, månadsavgift och elräkningar. Jag drar slutsatsen att bostaden var så högt belånad att vännen kunde göra troligt att intäktsnettot vid försäljning bara skulle täcka banklånen. Hade biståndsbehovet varit annat än kortvarigt, och om handläggaren funnit att bostaden bundit egna medel (som kan lätt och snabbt kan realiseras) beviljar man inga bidrag. Handläggaren ger bara några månaders "skäligt rådrum" att skaffa ny bostad med lägre månadskostnad.
Jag fortsätter hävda att ekonomiskt obestånd tenderar att göra hushåll "flyttbenägna". Och trådens tema är om detta påverkar priset på egna hem.
Jag fortsätter hävda att ekonomiskt obestånd tenderar att göra hushåll "flyttbenägna". Och trådens tema är om detta påverkar priset på egna hem.