Det var bara ett exempel på vad som kan uppfattas som hemfridszon runt ett fritidsboende på en skogsfastighet där det inte finns några avgränsningar som visar var en tomt börjar och slutar. Det har inget att göra med hur nära man får bygga en friggebod.
10 m är ett godtyckligt värde, det finns inget generellt mått. Poängen är att det kan upplevas att stugan inkräktar mer än de 17m2. Vi vet ju inte hur den är belägen, och om belägenheten spelar roll vad gäller samfällighetens intresse av att stugan rivs.
10 m är ett godtyckligt värde, det finns inget generellt mått. Poängen är att det kan upplevas att stugan inkräktar mer än de 17m2. Vi vet ju inte hur den är belägen, och om belägenheten spelar roll vad gäller samfällighetens intresse av att stugan rivs.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 209 inlägg
Lekmän!? Jag blir ännu mer orolig om jag stöter på en jurist som säger så.useless skrev:
Man ska alltid vara lite extra observant när någon använder ordet 'självklart' i ett forum där lekmän diskuterar juridiska frågor...
I strandskyddat område med stora tomter gäller inte dessa regler. Du kan tex INTE sätta upp en friggebod på stranden även om den är inom fastighetsgränsen om inte stranden redan är i din hemfridzon. Men just 10 meter känns ju som en rätt godtycklig siffra.harry73 skrev:
Nu vore det - som sagt - roligt om TS hörde av sig.
Men för att rensa diskussionen finns två viktiga saker att klarlägga.
Men för att rensa diskussionen finns två viktiga saker att klarlägga.
- Om boden är uppförd med eller utan bygglov har inte ett dugg med saken att göra
- Ägaren av grannfastigheten kan ingripa mot intrånget utan tidsgräns
Ägaren av grannfastigheten har inte så npnga verktyg för att ingripa och måstte Använda sig av kommunen/kronofogden/domstolen och möjligheten att de kan föra något minskar med tiden.B billy_baver skrev:
Du verkar inte fatta min poängAnna_H skrev:
Men eftersom hemfridszonen aldrig kan gå utanför den egna fastigheten, finns det här ingen hemfridzon bakom stugan, och den behövs inte hellerVar hittar du stöd för detta?
T ex i pbl som begränsar kommunens möjlighet att begära rättelse efter 10 årB billy_baver skrev:
Som sagt har bygglov inte det minsta med detta att göra.
Och intrånget -.som sådant - berörs inte på minsta sätt av tidsgränser.
Och intrånget -.som sådant - berörs inte på minsta sätt av tidsgränser.
Såklart har bygglovet med detta att göra. För handlar det om ett svartbygge, är bästa möjligheten att få borr det, att anmäla det till byggnadsnämnden som då kan komma med sanktionsavgifter, begära rättelse och komma med vite.
Finns det bygglov och är placeringen enligt bygglover, blir det efter 50 år väldigt svårt att hävda att det inte fanns en överenskommelse om placeringen.
Finns det bygglov och är placeringen enligt bygglover, blir det efter 50 år väldigt svårt att hävda att det inte fanns en överenskommelse om placeringen.
Om så vore efter 100 år eller det dubbla ligger bördan på inkräktaren att bevisa att byggnaden står där enligt avtal med jordägaren. Och detta förändras INTE av att inkräktaren fått bygglov eller ej.
Otroligt detta!
114 svar fram och tillbaka på TS enda inlägg i debatten
Inte en enda kommentar därifrån...
114 svar fram och tillbaka på TS enda inlägg i debatten
Inte en enda kommentar därifrån...
Jag hoppas att du ser det orimliga i det du skriverB billy_baver skrev:
Det dubbla av 100 år innebär byggnadsår 1819. Det ska mycket till innan du kan kräva rivning av den byggnaden.