Hus med fukt i källare!

[delinda]

Vi har äntligen hittat huset vi verkligen vill ha och är nu inne i en budgivning. Vi har dock en hel del frågetecken och oro kring källaren i huset, som är byggt 1972. Förra ägaren valde att sätta träpanel direkt på ytterväggarna samt plastmatta direkt på betonggolvet. Vid besiktning av huset konstaterades att detta är en riskkonstruktion och att det i källaren finns en avvikande mikrobiell lukt. Fuktkontrollen mätte upp följande värden i sitt provhål: 80% RF vilket motsvarar 17% i fuktkvot i träet.

Besiktningsmannen rekommenderar att riskkonstruktionen måste tas bort, vilket är en självklarhet. Men räcker verkligen det? Det står något om att det troligen beror på "naturlig fuktpåverkan" men vi är förstås rädda att det inte ska räcka med att slita bort träpaneler och plastgolv utan att fuktproblemen kvarstår. Tror ni att vi behöver dränera? Är risken stor att betongen är förstörd bakom träpanelen? Behöver vi sätta in fläktar för att torka ur inifrån? Och till sist, vad kan allt detta komma att kosta oss? Säkert omöjliga frågor men alla erfarenheter vore guld värda.

Dränering har inte gjorts sedan 1972. Huset står på betongplatta och stommarna är av lättbetong/siporex om det har någon betydelse....

 

[Consensus]

Betongen behöver ni inte oroa er för, men ni bör ta med dränering i kalkylen. Teknisk livslängd på en dränering är 20-30 år.

 

[cederbusch]

I en del hus från 70-talet gjöt man in träbalkar i betongen. Vet ni något om hur det ser ut med det i detta hus? De kan vara en potentiell riskkonstruktion som kan behöva åtgärdas isf. Men har jag konsenus med Consensus.

 

[Josth]

Inkludera isolering (isodrän, pordrän eller liknande) av grunden i samband med omdräneringen så spar det mycket energi och ger bättre komfort i källaren efteråt.

 

[Magnus Ladulås]

Om dränering behövs eller inte beror på hur mycket markfukt det är kring huset. I allmänhet behöver ett hus byggt -72 dräneras om som sagts ovan. Köp alltså inte utan att ha med en dränering i kalkylen. Pris för dränering ca 2000-2500 kr/löpmeter vid normala förutsättningar. Dränera först och vänta gärna ett halvår till ett år innan ni färdigställer insidan.

Lättbetongväggar har både för- och nackdelar jämfört med betongväggar. Har själv lättbetong från -79 och anser att fördelarna överväger stort.

Fördelen är att lättbetong har bra isolering jämfört med vanlig betong. d^_^b Med dränerande isolerskivor på utsidan vid en omdränering behövs inte väggisolering på insidan vilket är väsentlig fördel ur fuktsynpunkt. d^_^b På insidan tapet + puts på lättbetongen eller t ex en ventilerad innervägg utan isolering.

Nackdelarna är, för det första att lättbetong som kommer i kontakt med fritt vatten suger vatten som en svamp och tar lång tid (typ ett år) att torka ut. q(;^p För det andra är inte lättbetong (till skillnad från vanlig betong) särskilt lufttät. q(;^p Tätheten i en lättbetongvägg bygger därför helt på att putsskikt/slamning + asfaltskikt på utsidan är intakta utan sprickor för att inte riskera att fukt i vätskeform liksom fuktig jordluft sugs in i väggen.

Vid omdränering ska man noggrant gå över ytskiktet på lättbetongväggar och reparera eventuella skador (det ska vara särskild puts/slamma t ex SERPO avsedd för just lättbetong) efter att asfalten avlägsnats och sedan slamma väggen igen. Till sist önskat ytskikt på insidan. Sedan har man i min mening en bättre konstruktion än en betongvägg.

Hade lätt föredragit en 300 mm lättbetongvägg från 70-talet än en oisolerad betongvägg som i princip kräver invändig isolering inte minst pga väggytan ovan mark.

Kolla att lättbetongen är vit och inte blå. Radonmätning i det senare fallet.