Hur styra bostadsekonomin?
Ränta: Är räntan bra som styrmedel för att dämpa en eventuell bubbla?
Jämkning: Ska man minska den tillåtna jämkningen från 30% till x%?
Fastighetsavgift-skatt: Borde man återinföra fastighetsskatten alt. höja den kommunala avgiften?
Utlåning:: Ska bankerna få hårdare direktiv om belåningsgrad och amortering. Ska bankerna mer i detalj styra hur mycket hushållet ska ha kvar att leva på efter det att ränta, amortering, drift är betalda (+ familjemedlemmarna).
Räntan tycker jag själv borde vara fortsatt låg och jag tycker att just räntan är ett trubbigt vapen för att styra specefikt en eventuell bostadsbubbla. Även företag (investerare) är beroende av en låg ränta.
Jämkning; känns faktiskt relativt rättvist. Tror detta dämpar eventuella tankar om att "~låna mer när man ändå gör en ansökan". Detta drabbar alla med lån och proportioneligt. Man kan inte heller få upp något sorts annorlunda värdering utan det man har lånat har man lånat. Införandet ser jag som största bekymmret, hur gör man det. Ska det gälla nya lån eller alla, även befintliga...Har själv stora lån så jag skulle gråta med detta alternativ.
Fastighetsskatt-avgift; Tycker inte att den ska återinföras (fastighetsskatten) detta tror jag inte heller har någon bra dämpande effekt på priserna. Något som händer en gång per år och regleras via deklarationen. Inget man tänker på/märker av dagligen dirket.
Utlåningen; tror jag är svår att styra. Hur gör man när marknadsvärdet förändras. Om man gör större renoveringar och vill belåna detta?
Tror att det blir svårt att få en rättvis bedömning när det är människor som ska övertyga en annan människa om ett hus värde eller hur mycket badrummet faktiskt ökar husets värde. Belåningsgraden vid köp tillfället är ju lätt men som sagt när man gjort om något eller att priser stiger faller så kan det säkert bli lite problem.
Hur snabbt skulle en bank tex få begära in mellan skillnaden mellan det nya (lägre) husvärdet och belåningsgraden. Eller skulle man kunna lösa detta med topplån?
Att bankerna stramar upp regleringen (inte bara för bostadslån) skulle passa mig bäst.
Annat?
Jämkning: Ska man minska den tillåtna jämkningen från 30% till x%?
Fastighetsavgift-skatt: Borde man återinföra fastighetsskatten alt. höja den kommunala avgiften?
Utlåning:: Ska bankerna få hårdare direktiv om belåningsgrad och amortering. Ska bankerna mer i detalj styra hur mycket hushållet ska ha kvar att leva på efter det att ränta, amortering, drift är betalda (+ familjemedlemmarna).
Räntan tycker jag själv borde vara fortsatt låg och jag tycker att just räntan är ett trubbigt vapen för att styra specefikt en eventuell bostadsbubbla. Även företag (investerare) är beroende av en låg ränta.
Jämkning; känns faktiskt relativt rättvist. Tror detta dämpar eventuella tankar om att "~låna mer när man ändå gör en ansökan". Detta drabbar alla med lån och proportioneligt. Man kan inte heller få upp något sorts annorlunda värdering utan det man har lånat har man lånat. Införandet ser jag som största bekymmret, hur gör man det. Ska det gälla nya lån eller alla, även befintliga...Har själv stora lån så jag skulle gråta med detta alternativ.
Fastighetsskatt-avgift; Tycker inte att den ska återinföras (fastighetsskatten) detta tror jag inte heller har någon bra dämpande effekt på priserna. Något som händer en gång per år och regleras via deklarationen. Inget man tänker på/märker av dagligen dirket.
Utlåningen; tror jag är svår att styra. Hur gör man när marknadsvärdet förändras. Om man gör större renoveringar och vill belåna detta?
Tror att det blir svårt att få en rättvis bedömning när det är människor som ska övertyga en annan människa om ett hus värde eller hur mycket badrummet faktiskt ökar husets värde. Belåningsgraden vid köp tillfället är ju lätt men som sagt när man gjort om något eller att priser stiger faller så kan det säkert bli lite problem.
Hur snabbt skulle en bank tex få begära in mellan skillnaden mellan det nya (lägre) husvärdet och belåningsgraden. Eller skulle man kunna lösa detta med topplån?
Att bankerna stramar upp regleringen (inte bara för bostadslån) skulle passa mig bäst.
Annat?
Allt beror väl på vad man vill uppnå? Vill man ha en ökad omsättning på boendet för att undvika inlåsningseffekter? Vill man minska huspriserna? Vill man få in maximalt med pengar till stat och kommun? Vill man stimulera bostadsbyggandet?
Jämkningen finns det egentligen ingen anledning att ha kvar, den kommer från en tid då Sverige hade ett annat mål med sin räntepolitik vilket medförde väldigt höga räntor. Däremot är det nog politiskt självmål att försöka ta bort jämkningen.
Jag kan hålla med om att räntor är ett rätt trubbigt verktyg, men den stora fördelen är ju att den slår automatiskt över stora områden. Alternativet vore kanske att ha en mer fexibel skattepolitik där vissa sektorer beskattas mer eller mindre beroende på vad man vill åstadkomma, men det är nog inte så lätt att överleva som politiker om man börjar föra en sådan politik. Kanske fler styrräntor kan vara en lösning? Kräver ju dock en ökad kontroll vilket troligen blir ohållbart (man kan tänka sig senariot att en bank lånar in "bostadspengar" och betalar ränta för detta och sedan lånar ut dessa pengar till "blancoränta" och därigenom ökar sin mariginal).
Fastighetsskatten är ju en riktigt bra skattebas (svårt att flytta hus och fastigheter utomlands) så man kan se det enkla i att beskatta dessa. Principiellt tycker jag att det är fel att beskatta innehavet av något som du betalar med skattade pengar som du dessutom inte tjänar några pengar på löpande. Ett system där grannarnas försäljning styr din skatt är riktigt märkligt... Då är det bättre att beskatta reavinsten.
Jag kan hålla med om att räntor är ett rätt trubbigt verktyg, men den stora fördelen är ju att den slår automatiskt över stora områden. Alternativet vore kanske att ha en mer fexibel skattepolitik där vissa sektorer beskattas mer eller mindre beroende på vad man vill åstadkomma, men det är nog inte så lätt att överleva som politiker om man börjar föra en sådan politik. Kanske fler styrräntor kan vara en lösning? Kräver ju dock en ökad kontroll vilket troligen blir ohållbart (man kan tänka sig senariot att en bank lånar in "bostadspengar" och betalar ränta för detta och sedan lånar ut dessa pengar till "blancoränta" och därigenom ökar sin mariginal).
Fastighetsskatten är ju en riktigt bra skattebas (svårt att flytta hus och fastigheter utomlands) så man kan se det enkla i att beskatta dessa. Principiellt tycker jag att det är fel att beskatta innehavet av något som du betalar med skattade pengar som du dessutom inte tjänar några pengar på löpande. Ett system där grannarnas försäljning styr din skatt är riktigt märkligt... Då är det bättre att beskatta reavinsten.
Håller med, hade glömt reavinstskatten.Freco skrev:
Håller även med om att fastigheter i grunden är en sittande fågel att beskatta.
Man köper väl boendet för att bo och tänker mig att man tänker långsiktigt och vill därmed ha en låg boendekostnad men man skulle då kunna tänka sig att betala mer vid en försäljning.
Jag tycker väl egentligen att man inte ska vara inne och pilla i det för mycket. Vad är det som egentligen säger att det är en bubbla som kommer att spricka om man inte gör ändringar? Om man ändrar förutsättningarna t.ex. genom att ändra jämkningen så innebär det antagligen att priserna kommer gå ner. Men inte på grund av att det nu är en bubbla utan på grund av att spelreglerna ändras.
Att priserna gått upp så mycket tror jag mer har att göra med hur mycket av sin inkomst man är beredd att betala för sitt boende. Jag är t.ex. beredd att betala 50% av vår gemensamma inkomst (efter skatt) när jag räknar på inkomster vid köpetillfället och räntor på 6-7% + drift. Sen tillkommer underhåll på det.
Jag tror att bostadspriserna mer stiger på grund av att människor är beredda att betala mer av sin inkomst för boendet. Detta gör att huspriserna kan stiga mer än löneökningen tills max har uppnått och då kommer huspriserna att följa löneökningarna mer. Det är i alla fall min teori och jag ser absolut inget värde i att ändra på systemet då detta totalt skulle kasta omkull bostadsmarknaden för lång framtid.
Däremot tycker jag att bankerna har ett stort ansvar när de pratar om månadskostnader. När vi fick vårt lån så pratade banktanten om att vi enligt hennes beräkningar skulle ha 30 000 kvar efter att räntan var betald som hon jämförde med deras krav på 15 000. Hon pratade ingenting alls om vad det var för ränta hon räknade på och vad man kan förvänta sig för räntor i framtiden. Med de beräkningar vi själva gjort skulle vi ha ca 25 000 kvar efter räntorna är betalda.
Och jag vet att många som går till banken stirrar sig blinda på den månadskostnaden som de uppger. Även husföretagen uppger alldeles för låga månadskostnader i sina kalkyler. Så om man inte räknar själv kan man ligga illa till.
Att priserna gått upp så mycket tror jag mer har att göra med hur mycket av sin inkomst man är beredd att betala för sitt boende. Jag är t.ex. beredd att betala 50% av vår gemensamma inkomst (efter skatt) när jag räknar på inkomster vid köpetillfället och räntor på 6-7% + drift. Sen tillkommer underhåll på det.
Jag tror att bostadspriserna mer stiger på grund av att människor är beredda att betala mer av sin inkomst för boendet. Detta gör att huspriserna kan stiga mer än löneökningen tills max har uppnått och då kommer huspriserna att följa löneökningarna mer. Det är i alla fall min teori och jag ser absolut inget värde i att ändra på systemet då detta totalt skulle kasta omkull bostadsmarknaden för lång framtid.
Däremot tycker jag att bankerna har ett stort ansvar när de pratar om månadskostnader. När vi fick vårt lån så pratade banktanten om att vi enligt hennes beräkningar skulle ha 30 000 kvar efter att räntan var betald som hon jämförde med deras krav på 15 000. Hon pratade ingenting alls om vad det var för ränta hon räknade på och vad man kan förvänta sig för räntor i framtiden. Med de beräkningar vi själva gjort skulle vi ha ca 25 000 kvar efter räntorna är betalda.
Och jag vet att många som går till banken stirrar sig blinda på den månadskostnaden som de uppger. Även husföretagen uppger alldeles för låga månadskostnader i sina kalkyler. Så om man inte räknar själv kan man ligga illa till.
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Jag tycker såhär:
Fastighetsavgift: I grunden en dålig skatt för skattebetalarna - man måste skatta på ngt man inte tjänar pengar på - att sen kalla det kommunal avgift är bara ett retoriskt knep. Inser dock att det är en bra skatt för politiker eftersom den är svår att smita ifrån.
Reavinstskatt: Här tycker jag framförallt att man skall se över uppskovet. Tag bort uppskovsrätten (för nyförsäljningar) och skatta vinsten som alla annan kapitalvinst (30%) - iom det bör man kunna slopa fstighetsskatten.
Jag tror inte det innebär inlåsningar, dock troligen lägre priser då man måste kalkylera med att man inte kan ta hela vinsten och flytta över i nytt boende (den 0.5% iga skatten tänker nog de flesta inte på annat än vid deklarationestillfället)
Jämkning: Helt ok att sänka denna från 30% till kanske 20-25% i ett första steg tycker jag. Företagen torde inte drabbas av detta helelr i ngn nämnvärd omfattning - där finns det väl gott om jämkningar att göra vad beträffar finansiering av näringen...
Jag tror dock som ngn skrev ovan att det vore politiskt självmorda att ta bort eller sänka den.
Ränta: Jag tycker principiellt att det är rätt att köra ränta vs inflation (även om man kan diskutera hur man beräknar inflationen dock)- det är så mkt annat än bopriser som kopplas till ränta så det är lita vanskligt att styra bopriser med bara det ...
Utlåning: Staten skall vara försiktig med att styra för mkt tycker jag. Men man skulle kunan koppla tex ett amorteringskrav mot bankerna (typ att bankerna inte får ngn statlig garanti om dom inte ser till att ha en återbetalningsplan på bolån på säg högst 50år eller liknande)
Hur man inför detta på existerande lån är en bra fråga: Man skulle kunna tänka sig ett ganska milt krav (50 års amortering på ett 3 mil lån ger ju ca 5000kr mer i månaden, 2 milj ger ca 3300 kr) på iaf nya lån eller nya bindningar på lån (alltså rörligt och 3 mån samt de bundna lånen i dag löper på utan krav på amortering men nytagna lån kräver detta).
Dessa 5 kkr mer kan man som husägare delvis kompensera genom borttagen fastighetsskatt (man tar bort uppskovsrätten istället) samt att det med den låga räntan är ett rätt bra tillfälle att införa det. Man skulle också kunna sätta en säkerhetsgräns - tex att max 90% av fastigheter får belånas (återigen genom att ställa kravet mot bankerna vad gäller garantier etc) - men inte införa det retroaktivt.
Att täkna på är förstås dock att även om en "tvångsamortering" egentligen inte skadar hushållen (dessa pengar är ändå pengar man måste förbereda sig på att betala om/när räntan går upp) så komemr det troligen slöa ned återhämtningen av ekonomin lite då folk spenderar mindre pengar på konsumentvaror - bra i längden kanske, mindre bra på kort sikt.
Man skulle kanske också kunna tänka sig att inför ngn övergångsregel så att inga hushåll behöver införa detta på nuvarande bostad, utan det gäller endast nya köp...frågan är hur hårt detta skulel slå mot priserna: Man vill ju inte utlösa en krasch utan dämpa marknaden UTAN att den kraschar...
/K
Fastighetsavgift: I grunden en dålig skatt för skattebetalarna - man måste skatta på ngt man inte tjänar pengar på - att sen kalla det kommunal avgift är bara ett retoriskt knep. Inser dock att det är en bra skatt för politiker eftersom den är svår att smita ifrån.
Reavinstskatt: Här tycker jag framförallt att man skall se över uppskovet. Tag bort uppskovsrätten (för nyförsäljningar) och skatta vinsten som alla annan kapitalvinst (30%) - iom det bör man kunna slopa fstighetsskatten.
Jag tror inte det innebär inlåsningar, dock troligen lägre priser då man måste kalkylera med att man inte kan ta hela vinsten och flytta över i nytt boende (den 0.5% iga skatten tänker nog de flesta inte på annat än vid deklarationestillfället)
Jämkning: Helt ok att sänka denna från 30% till kanske 20-25% i ett första steg tycker jag. Företagen torde inte drabbas av detta helelr i ngn nämnvärd omfattning - där finns det väl gott om jämkningar att göra vad beträffar finansiering av näringen...
Jag tror dock som ngn skrev ovan att det vore politiskt självmorda att ta bort eller sänka den.
Ränta: Jag tycker principiellt att det är rätt att köra ränta vs inflation (även om man kan diskutera hur man beräknar inflationen dock)- det är så mkt annat än bopriser som kopplas till ränta så det är lita vanskligt att styra bopriser med bara det ...
Utlåning: Staten skall vara försiktig med att styra för mkt tycker jag. Men man skulle kunan koppla tex ett amorteringskrav mot bankerna (typ att bankerna inte får ngn statlig garanti om dom inte ser till att ha en återbetalningsplan på bolån på säg högst 50år eller liknande)
Hur man inför detta på existerande lån är en bra fråga: Man skulle kunna tänka sig ett ganska milt krav (50 års amortering på ett 3 mil lån ger ju ca 5000kr mer i månaden, 2 milj ger ca 3300 kr) på iaf nya lån eller nya bindningar på lån (alltså rörligt och 3 mån samt de bundna lånen i dag löper på utan krav på amortering men nytagna lån kräver detta).
Dessa 5 kkr mer kan man som husägare delvis kompensera genom borttagen fastighetsskatt (man tar bort uppskovsrätten istället) samt att det med den låga räntan är ett rätt bra tillfälle att införa det. Man skulle också kunna sätta en säkerhetsgräns - tex att max 90% av fastigheter får belånas (återigen genom att ställa kravet mot bankerna vad gäller garantier etc) - men inte införa det retroaktivt.
Att täkna på är förstås dock att även om en "tvångsamortering" egentligen inte skadar hushållen (dessa pengar är ändå pengar man måste förbereda sig på att betala om/när räntan går upp) så komemr det troligen slöa ned återhämtningen av ekonomin lite då folk spenderar mindre pengar på konsumentvaror - bra i längden kanske, mindre bra på kort sikt.
Man skulle kanske också kunna tänka sig att inför ngn övergångsregel så att inga hushåll behöver införa detta på nuvarande bostad, utan det gäller endast nya köp...frågan är hur hårt detta skulel slå mot priserna: Man vill ju inte utlösa en krasch utan dämpa marknaden UTAN att den kraschar...
/K
Ett problem med reavinstskatten som man inte tänker på är att den i praktiken kan göra det väldigt svårt att flytta till ett mindre boende när man får en lägre inkomst (som t.ex. pension). Mina föräldrar sålde nyligen det hus de haft för 3 barn för att flytta till ett mindre och njuta av en härlig pension. Men även fast det nya huset är 600 000 billigare än det som de sålda så måste de öka sina lån med nästan en miljon för att för att kunna betala in skatten. Och pensionärer har det inte alltid så lätt att få lån även om de har höga pensioner så det var inte alls säkert att de skulle kunna flytta till det mindre huset.klaskarlsson skrev:
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Fast då hjälper ju inte uppskovsrätten som bara får utnyttjas om man köper ett dyrare boende !??byggankan skrev:
Rent generellt är det dock lite som du säger - och problemet är just att många inte tänker på det - att man måste skatta när man säljer: Och är priserna då väldigt höga generellt så kanske man inte har råd ens med en mindre lägenhet utan att ta ganska stora lån...
Å andra sidan så skattar man aldrig mer än man tjänar på affären. Så säljer man för 3 milj, har köpt huset för 100 kkr så får man ju ut ca 2 miljoner efter skatten (30% på 2.9 milj - sen kan man dra av mäklare, och renoveringar som är gjorda inom 5 år etc förstås)
Och kostar det nya boendet mer än 2 milj - så visst då blir det jobbigt - som sagt ngt man måste räkna med, oavsett uppskovsregler.
/K
Jo jag har ju sagt det till min mamma också att de kan ju vara glada över att priset på deras hus har gått upp x10 på de 40 år de bott i det och det är nog någonting som ingen annan generation någonsin kommer vara med om.
Men hon tyckte gott att de hade kunnat få dra av allt de betalat i fastighetsskatt genom åren så skulle hon känna sig nöjd, för då skulle det inte bli någon reavinstskatt
Och som en liten fotnot om skatterna så var min farmor rädd för Göran Persson. Hon trodde att han skulle komma till hennes lilla hyrestvåa och ta hennes pengar.
Men hon tyckte gott att de hade kunnat få dra av allt de betalat i fastighetsskatt genom åren så skulle hon känna sig nöjd, för då skulle det inte bli någon reavinstskatt
Och som en liten fotnot om skatterna så var min farmor rädd för Göran Persson. Hon trodde att han skulle komma till hennes lilla hyrestvåa och ta hennes pengar.
