Då kan du ju läsa på Electrolux hemsida då: https://www.electroluxhome.se/vitvaror/diskmaskin/inspiration/valj-ratt-diskmaskin/J Jan Young skrev:
Varmt eller kallt vatten
Diskmaskiner som är kallvattenanslutna drar runt 30 procent mindre energi än varmvattenanslutna diskmaskiner. En kallvattenansluten diskmaskin använder endast varmvatten när det verkligen behövs. Tillverkarna anger en högsta temperatur på ingående vatten (60-75°C), baserat på vad inloppsventilerna tål. Ett tips är att sänka temperaturen från 65°C till 55°C, det kommer att minska elförbrukningen med hela 25 procent.
Är det bara själva vattnet i en diskmaskin som blir varmt?J Jan Young skrev:
NEJ!
Det är hela innanmätet av diskmaskinen SAMT det som diskas, så dessa 0,85kW som används till att värma vattnet stannar inte kvar i vattnet utan värmer en massa annat.
Du har i denna tråd förbisett att vi avser VV från VP. E-lux avser VV från vanlig beredare på el.j.f.s skrev:
Det är roligt att förklara och ställa tillrätta.
Men alla! Läs igenom inläggen noga innan ni svarar eller hävdar att de är fel. Det är himla otacksamt att hjälpa till här när någon hävdar att något är fel, fast förklaringen är bara att de inte har läst igenom ordentligt innan.
Uppsträckning tack!
Nu tar jag en paus på några dagar här.
Ja, du skrev att Electrolux säger att 85% av energin går åt till att värma vattnet. Har du gjort någon egen kontrollberäkning och verifierat att det stämmer?J Jan Young skrev:
En varmvattenberedare är inte heller 100% värmeisolerad.
Värmeförluster från maskinen och energi för att värma upp själva disken och innanmätet tillkommer ju oavsett hur själva vattnet värms.
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 603 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 603 inlägg
Vad får du 85% ifrån?J Jan Young skrev:
Jag skulle spontant gissa att mer effekt går till torkning än än diskning.
G OMathson skrev:
Hej OMathson
En mycket viktig synpunkt.
Har länge varit bekymrad att vi t.ex. inte förstått problematiken att vi betalar för elenergin (kWh) men inte så mycket för eleffekten (kW).
Om vi styr elanvändning mot att spara på elenergin men vi samtidigt behåller ett högt effektuttag, då måste elsystemet fortfarande kunna dimensioneras för (och kunna leverera) en hög effekt, även om det är kortvarigt (timmar eller en vecka).
Hade flera diskussioner med de som lovordade luft-luftvärmepumpar eftersom de kunde visa en liten investering och en kort pay-off tid. Men eftersom jag, när jag skulle lämna vattenburen elvärme, ville ha en lösning som långsiktigt var lönsam ville jag inte ”konservera” ett behov av hög eleffekt från elnätet, vid stark kyla.
Jag ville inte heller göra om värmesystemet flera gånger och betala för flera olika lösningar.
Jag fick vänta ca tio år på att kunna köpa en varvtalsstyrd bergvärmepump (det fanns inga på marknaden) som klarade hela husets elbehov utan stöd av elpatron. Den installerades strax före årsskiftet 2007 och jag är fortfarande nöjd med det långsiktiga energiekonomiska resultatet.
Jag har idag en bergvärmepump som klarar hela husets värmebehov utan elpatron, DUT där jag bor är -34 och huset är från slutet av 1960 talet, 120 m2 källare 120 m2 markplan och 60 m2 garage.
De första10 åren, sedan jag köpt huset behövdes (i snitt över 10 år) 42 638 kW/år
Jag använde 2020 totalt 13 870 kWh el varav 6 744 kWh till värme och varmvatten och 7 126 kWh till övrigt. Ca 0,5 m2 ved/år. Jag tänker klara elavbrott upp till en vecka.
Sedan jag satt in bergvärme, kunde jag säkra ned från 25 A till 16 A huvudsäkring, har bytt vitvaror och till LED-lampor. 25 A abonnemang kostar idag 7 084 kr/år och 16 A abonnemang kostar idag 3 936 kr/år en skillnad på 3 148 kr/år, 44 072 kr för 14 år.
En grov kalkyl. (42 638 - 13 870) kWh = 28 768 kWh/år under 14 år ger en besparing på 402 752 28 768 kWh. Med 1 kr/kWh innebär det 402 752 kr, stiger elpriset stiger kostnadsminskningen.
Om jag nu sparat nära 450 000 kr (på elkostnad och nedsäkring) så är det mer än två gånger investeringskostnaden och besparingen fortsätter. Skulle bergvärmepumpen haverera och behöva bytas ut så behöver jag inte borra nytt. Skulle bytet kosta 100 000 kr så är de pengarna redan intjänade.
Problematiken med effekten i elnäten har man tänkt att möta med effektavgifter (redan infört på många platser). Idag är det, vad jag känner till, inte effektavgifter på dygnets alla timmar, Eftersom målet är att minska effekttopparna så får vi se hur det blir i framtiden.
Idag behöver jag som mest ca 5,5 kW till min värmepump (vid DUT -34 grader) det innebär en ström på ca 8 A dvs 8 A och 5,5 kW kvar på ett 16 A abonnemang. Köper jag en dag en elbil och laddar den hemma klarar jag med 5,5 kW och 8 timmar/dygn att ladda för 22 mil/dygn (a 2 kW/mil) med 16 A säkringar.
Med en varvtalsstyrd värmepump (och ett styrsystem på både värmepump och billaddning) finns möjligheten att styra det högsta effektuttaget till en lämplig storlek även med effekttariffer.
Jag fick ”gå mot strömmen” gällande råd från villaägarföreningen, värmepumptillverkare, energikonsulter etc. och jag fick vänta. Detta för att jag ville få installera en bra och långsiktig ekonomisk uppvärmning av min (idag 50 år gamla) villa.
Varför är det så?
Redigerat:
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Bra där!M Martin Lundmark skrev:Hej OMathson
En mycket viktig synpunkt.
Har länge varit bekymrad att vi t.ex. inte förstått problematiken att vi betalar för elenergin (kWh) men inte så mycket för eleffekten (kW).
Om vi styr elanvändning mot att spara på elenergin men vi samtidigt behåller ett högt effektuttag, då måste elsystemet fortfarande kunna dimensioneras för (och kunna leverera) en hög effekt, även om det är kortvarigt (timmar eller en vecka).
Hade flera diskussioner med de som lovordade luft-luftvärmepumpar eftersom de kunde visa en liten investering och en kort pay-off tid. Men eftersom jag, när jag skulle lämna vattenburen elvärme, ville ha en lösning som långsiktigt var lönsam ville jag inte ”konservera” ett behov av hög eleffekt från elnätet, vid stark kyla.
Jag ville inte heller göra om värmesystemet flera gånger och betala för flera olika lösningar.
Jag fick vänta ca tio år på att kunna köpa en varvtalsstyrd bergvärmepump (det fanns inga på marknaden) som klarade hela husets elbehov utan stöd av elpatron. Den installerades strax före årsskiftet 2007 och jag är fortfarande nöjd med det långsiktiga energiekonomiska resultatet.
Jag har idag en bergvärmepump som klarar hela husets värmebehov utan elpatron, DUT där jag bor är -34 och huset är från slutet av 1960 talet, 120 m2 källare 120 m2 markplan och 60 m2 garage.
De första10 åren, sedan jag köpt huset behövdes (i snitt över 10 år) 42 638 kW/år
Jag använde 2020 totalt 13 870 kWh el varav 6 744 kWh till värme och varmvatten och 7 126 kWh till övrigt. Ca 0,5 m2 ved/år. Jag tänker klara elavbrott upp till en vecka.
Sedan jag satt in bergvärme, kunde jag säkra ned från 25 A till 16 A huvudsäkring, har bytt vitvaror och till LED-lampor. 25 A abonnemang kostar idag 7 084 kr/år och 16 A abonnemang kostar idag 3 936 kr/år en skillnad på 3 148 kr/år, 44 072 kr för 14 år.
En grov kalkyl. (42 638 - 13 870) kWh = 28 768 kWh/år under 14 år ger en besparing på 402 752 28 768 kWh. Med 1 kr/kWh innebär det 402 752 kr, stiger elpriset stiger kostnadsminskningen.
Om jag nu sparat nära 450 000 kr så är det drygt två gånger investeringskostnaden och besparingen fortsätter. Skulle bergvärmepumpen haverera och behöva bytas ut så behöver jag inte borra nytt. Skulle bytet kosta 100 000 så är de pengarna redan intjänade.
Problematiken med effekten i elnäten har man tänkt att möta med effektavgifter (redan infört på många platser). Idag är det, vad jag känner till, inte effektavgifter på dygnets alla timmar, Eftersom målet är att minska effekttopparna så får vi se hur det blir i framtiden.
Idag behöver jag som mest ca 5,5 kW till min värmepump (vid DUT -34 grader) det innebär en ström på ca 8 A dvs 8 A och 5,5 kW kvar på ett 16 A abonnemang. Köper jag en dag en elbil och laddar den hemma klarar jag med 5,5 kW och 8 timmar/dygn att ladda för 22 mil/dygn (a 2 kW/mil).
Med en varvtalsstyrd värmepump (och ett styrsystem på både värmepump och billaddning) finns möjligheten att styra det högsta effektuttaget till en lämplig storlek även med effekttariffer.
Jag fick ”gå mot strömmen” gällande råd från villaägarföreningen, värmepumptillverkare, energikonsulter etc. och jag fick vänta. Detta för att jag ville få installera en bra och långsiktig ekonomisk uppvärmning av min villa.
Varför är det så?
Men även du har det högsta (fast lägre än många andra) effektutaget när det är som kallast ute. Pumpen går hela tiden, hålet är som kallast och verkningsgraden som lägst.
Jag kan inte borra nytt hål få jag har för många hål runt mej och när jag "fick" borrat för ca 20 år sedan så tog jag i med djupet men idag är hålet för kort för att ge vettig värme när det är kallare än ca -10C ute.
. Års energin kan jag fortfarande säkert minska något men svårare med effektbehovet.20 tals hus ca tot 150m2 uppvärmt, tilläggsisolerat 45mm, original fönster med nya lister, två vuxna. Tot 9300kWh/2021
Fram med specen från Electrolux då vet jag för hur jag än läser så får jag inte fram att de förutsätter att varmvattnet kommer från en VV som endast värms av el.J Jan Young skrev:
Skulle jag ha din attityd mot mina kunder så skulle jag snart vara utan jobb.