Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Den dimensionerande lasten blir snölast och egenvikt. Snölast i och kring Stockholm är 2,0 kN/kvm. Utan närmare kunskap om takets egenvikt räknar jag med 0,5 kN/kvm. Med de måttuppgifter som du lämnat kommer jag fram till att med 1200 mm c/c mellan takstolarna behöver du använda 45x220 C30 alternativt limträ 56x180. Minskar du bjälkarnas c/c avstånd till 1000 mm fungerar 45x220 C24. Med 800 mm c/c avstånd räcker 45x195 C24.
Värdet på snölast räknas alltid i horisontalplanet. Taklutningen är så låg att den saknar betydelse för att reducera lasternas påverkan. Vid ökande taklutning kommer annars en del av taklasten att i stället uppträda som en normalkraft i bjälkarnas längdriktning, vilket gör att man kan gå ner i dimensioner.
Träguiden på nätet har man alltid nytta av. Appar och andra beräkningshjälpmedel är opålitliga om man inte själv har tillräckliga kunskaper.
Värdet på snölast räknas alltid i horisontalplanet. Taklutningen är så låg att den saknar betydelse för att reducera lasternas påverkan. Vid ökande taklutning kommer annars en del av taklasten att i stället uppträda som en normalkraft i bjälkarnas längdriktning, vilket gör att man kan gå ner i dimensioner.
Träguiden på nätet har man alltid nytta av. Appar och andra beräkningshjälpmedel är opålitliga om man inte själv har tillräckliga kunskaper.
Tack! Min skiss gjordes med 45x195. Delningsmåttet är ju fritt, det kan man ju minska så mycket som behövs, t.ex. ner till 600 om så krävs.
Nu har jag läst igenom (skummat) den här broschyren om takomläggning på platta hus från 60-70-talet (vårt är byggt 77). Den var ju rätt intressant!
Men det kommer inte att funka att följa broschyrens förslag...
1) De pratar mest om sadeltak med lutning 14 alt 27 grader, men det blir för högt.
Detaljplanen här föreskriver max byggnadshöjd 4m och huset är redan 3.18 m högt.
2) Minsta taklutning för papptak verkar vara 14 grader, återigen omöjligt med existerande detaljplan. Men det finns referens till lägre lutning om takentreprenör anlitas för täckningen.
Så kanske 4 grader kan gå?
3) Det föreslås att man ökar takisoleringen till 500-600 mm, idag är takkassetten byggd med 220 mm bjälkar så där har vi rätt stor förbättringspotential. Borde sänka elåtgången bra mycket. Vi har 122 kvm boyta i ett plan med detta platta tak och kanske 200 mm isolering. Lägger man på 280-380 mm isolering ytterligare borde förlusterna minska rätt bra. Undrar om det går att räkna ut hur mycket förluster det är igenom befintligt tak och hur mycket man kan minska det med? Väggarna kan man inte göra något åt, de har 120 mm isolering innanför tegelfasaden...
Men... Takhöjden påverkas av detta förstås och så är vi där igen med detaljplanen.
4) Det kan krävas inspektionsmöjlighet men det förutsätter ju att man kan komma in under taket. Då behövs högre takhöjd och vi krockar med 4m-begränsningen igen.
Suck!
Jag får försöka ordna ett möte med byggnadsnämnden och dryfta dessa frågor.
Nu har jag läst igenom (skummat) den här broschyren om takomläggning på platta hus från 60-70-talet (vårt är byggt 77). Den var ju rätt intressant!
Men det kommer inte att funka att följa broschyrens förslag...
1) De pratar mest om sadeltak med lutning 14 alt 27 grader, men det blir för högt.
Detaljplanen här föreskriver max byggnadshöjd 4m och huset är redan 3.18 m högt.
2) Minsta taklutning för papptak verkar vara 14 grader, återigen omöjligt med existerande detaljplan. Men det finns referens till lägre lutning om takentreprenör anlitas för täckningen.
Så kanske 4 grader kan gå?
3) Det föreslås att man ökar takisoleringen till 500-600 mm, idag är takkassetten byggd med 220 mm bjälkar så där har vi rätt stor förbättringspotential. Borde sänka elåtgången bra mycket. Vi har 122 kvm boyta i ett plan med detta platta tak och kanske 200 mm isolering. Lägger man på 280-380 mm isolering ytterligare borde förlusterna minska rätt bra. Undrar om det går att räkna ut hur mycket förluster det är igenom befintligt tak och hur mycket man kan minska det med? Väggarna kan man inte göra något åt, de har 120 mm isolering innanför tegelfasaden...
Men... Takhöjden påverkas av detta förstås och så är vi där igen med detaljplanen.
4) Det kan krävas inspektionsmöjlighet men det förutsätter ju att man kan komma in under taket. Då behövs högre takhöjd och vi krockar med 4m-begränsningen igen.
Suck!
Jag får försöka ordna ett möte med byggnadsnämnden och dryfta dessa frågor.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det går att göra täta tak ner till 4° lutning. När det gäller värmeisolering så gäller principen att man får ta in på gungorna, det som man förlorar på karusellen. Det är heller inga svårigheter att räkna ut den besparing som 500-600 mm isolering kan leda till.
Men, det är viktigt med en helhetssyn. Din nuvarande redovisning av hela huset är alltför begränsad för att man skall kunna lämna genomtänkta förslag.
Men, det är viktigt med en helhetssyn. Din nuvarande redovisning av hela huset är alltför begränsad för att man skall kunna lämna genomtänkta förslag.
OK, här är lite hus-redovisning:
Husen i området är byggda som kedjehus, dvs vårt garage är sammanbyggt med grannens hus och andra grannens garage sitter ihop med vårt hus.
Höjd på entrésidan från mark till takkantens översida: 3180 mm
Boyta: 122 kvm
Isolering i väggar: 120 mm mineralull
Isolering i tak: 200 mm mineralull (fabrikstillverkade kassetter)
Isolering golv: 50 alt 70 mm "frigolit"-plattor på torrsand på betongplattan.
Fasad: Tegelvägg utom längst upp och på gården där det är träpanel.
Takfönster 600x600 mm finns i badrummet
Ventilation via frånluftsfläkt monterad ovanför köket.
Värme: Direktverkande el (från kärnkraftverk tänkte man sig...)
Detaljplanen föreskriver max bygghöjd 4000 mm.
Husen i området är byggda som kedjehus, dvs vårt garage är sammanbyggt med grannens hus och andra grannens garage sitter ihop med vårt hus.
Höjd på entrésidan från mark till takkantens översida: 3180 mm
Boyta: 122 kvm
Isolering i väggar: 120 mm mineralull
Isolering i tak: 200 mm mineralull (fabrikstillverkade kassetter)
Isolering golv: 50 alt 70 mm "frigolit"-plattor på torrsand på betongplattan.
Fasad: Tegelvägg utom längst upp och på gården där det är träpanel.
Takfönster 600x600 mm finns i badrummet
Ventilation via frånluftsfläkt monterad ovanför köket.
Värme: Direktverkande el (från kärnkraftverk tänkte man sig...)
Detaljplanen föreskriver max bygghöjd 4000 mm.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det kan vara bra att känna till att begreppet byggnadshöjd inte är samma sak som byggnadens verkliga höjd. Enligt Plan- och byggförordningen (PBF) definieras byggnadshöjd på följande sätt: "Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak." Enkelt uttryckt kan man säga att byggnadshöjd är lika med takfotshöjd om taklutningen är 45 grader eller lägre.
Jag har säkert använt fel beteckning. I detta fall har jag förstått det som att det är samma slags höjd som gäller för Attefallshus, dvs 4 m över medelmarkhöjd.
Nu har jag fått tag på detaljplanen (från maj 1976). Så här står det om den mark där mitt hus står:
Men vad som avses med "Byggnads höjd" är höljt i dunkel...
Vi berörs av dessa bestämmelser.
Men vad som avses med "Byggnads höjd" är höljt i dunkel...
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
I mina ögon är det ganska solklart. När det står så i detaljplanen betyder det att den definition av byggnadshöjd som finns i PBF (som är ett komplement till PBL) är den som gäller här. När det gäller Friggebodar och Attefallshus står det uttryckligen i PBL att taknockshöjden inte får överstiga 3 respektive 4 meter.
När PBL infördes första gången 1987 så inrangerades äldre stadsplaner och byggnadsplaner i begreppet detaljplan och underkastades de generella regler som fanns i PBL och PBF. Jag har flera gånger varit med om att en Byggnadsnämnd har tolkat gamla uppgifter om byggnadshöjd strikt enligt PBF.
När PBL infördes första gången 1987 så inrangerades äldre stadsplaner och byggnadsplaner i begreppet detaljplan och underkastades de generella regler som fanns i PBL och PBF. Jag har flera gånger varit med om att en Byggnadsnämnd har tolkat gamla uppgifter om byggnadshöjd strikt enligt PBF.
Jag förstår inte skrivningen...J justusandersson skrev:
I mitt fall har jag en längsgående fasad som är 3,18 m hög från marken. Det är högsta punkten (bortsett från takfönster ovan badrum samt köksfläkten).
Om jag nu lägger på ett sadeltak som har vinkeln 14 grader på mitt 7,77 m breda hus, då ger min matematik att man då ökar höjden med (7770/2)*tan(14)=968 mm (plus själva takvirkets tjocklek).
Till beskrivningen ovan:
Ett plan som lutar 45 grader inåt byggnaden, var skall det beröra taket? Beroende på var man placerar planet så skär det ju igenom taket...
Säg att det "berör taket" vid fasaden, då kan man ju bygga hur högt som helst och det är ändå inte högre.
Det är något jag missat i förståelsen.
Eller är det så att det fiktiva planet skall "läggas på takåsen" för att beröra den?
I så fall blir byggnadshöjden ungefär noll eftersom det inte kommer fram till fasaden innan det går ner i marken.
Om det är som du säger så är det ju takfoten som definierar höjden och det verkar ju knäppt för en vanlig människa om taket sticker upp flera meter över denna höjd.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Så här fungerar det.
Du kan alltså ha ett tak med 45 graders lutning där takfotens höjd över marken är 4 meter.
Du kan alltså ha ett tak med 45 graders lutning där takfotens höjd över marken är 4 meter.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 018 inlägg
Jag håller med Justus, byggnadshöjden är primärt fasadens höjd. I och med att denna är begränsad till fyra meter kan ni i praktiken inte bygga två våningar, utan max 1,5. Nockhöjden är (om takvinkeln är under 45 grader) irrelevant.
Verkar konstigt men gör det ju lättare för oss.
Vår fasad kan alltså höjas 80 cm (vilket vi inte vill, men ändå) så länge vi har tak med lutning mindre än 45 grader. Undrar om byggnadsnämnden känner till detta?
Vi vill ju inte onödigtvis skapa en djupare "brunn" i atriet för då försvinner solen långa tider av året. Långsidan med atriet vetter mot väst.
Men nu har vi ju mer frihet att i alla fall passa på att skyffla dit mera takisolering.
Vårt hus drar 22.000 kWh/år vid en innetemperatur på 21 grader vintertid. Med luftvärmepump har vi minskat detta till 18.000 kWh/år. Men 1½-plansvillorna i området drar redan utan luftvärmepump sisådär 14-15.000 kWh/år och då är de 145 kvm mot våra 122.
Jag tror vi eldar för kråkorna genom taket.
Vår fasad kan alltså höjas 80 cm (vilket vi inte vill, men ändå) så länge vi har tak med lutning mindre än 45 grader. Undrar om byggnadsnämnden känner till detta?
Vi vill ju inte onödigtvis skapa en djupare "brunn" i atriet för då försvinner solen långa tider av året. Långsidan med atriet vetter mot väst.
Men nu har vi ju mer frihet att i alla fall passa på att skyffla dit mera takisolering.
Vårt hus drar 22.000 kWh/år vid en innetemperatur på 21 grader vintertid. Med luftvärmepump har vi minskat detta till 18.000 kWh/år. Men 1½-plansvillorna i området drar redan utan luftvärmepump sisådär 14-15.000 kWh/år och då är de 145 kvm mot våra 122.
Jag tror vi eldar för kråkorna genom taket.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det är nu jobbet börjar! Visst är det lämpligt att minska energiförbrukningen genom bättre vindsisolering. Men det är också viktigt att få en taklösning som är hållbar på sikt. Det är inte särskilt svårt att simulera solsituationen under året vid olika takhöjder. En taklutning på 27 grader är optimal eftersom den öppnar för de flesta takmaterial. 14 grader är en nedre gräns, under den blir allt svårare. Med atriet mot väster bör det inte vara helt omöjligt att hitta en vettig avvägning. Ta god tid på er att fundera.
