det är nog större chans du tappar ditt eget.
jo men kan väl inte skada med eget jordtag, här i närheten kopplade energiverket fas på jord och jord på fas...elmont skrev:
och lite längre bort slog åskan ner i trafon så den matade ut spänning på jorden, en fd arbetskamrat som var på besök hos en bonde mätte upp spänning mellan inredningen i ladugården och jord, det var därför korna blev oroliga. han ringde energiverket som inte trodde honom först.....ifall nu den tillhandahållna jorden/nollan är felaktig...
I ett Y-system som är det vi normalt använder i Sverige (utom kanske i någon lusig industri) ingår tre faser och en nolla som bärare av elen. Det är det som definierar ett Y-kopplat system. Nollan är tansformatorns nollpunkt. Dessa 4 ledare bär elen, och kan inte hoppas över eller ändras på.
I Sverige har vi vidare valt att normalt jorda nollpunkten i vårt system. Jordningen sker oftast nära transformatorn. Vi försöker även använda samma jordpotential som i miljön runt förbrukaren. Detta system kallas för TN. Systemet har fördelen att jordslutning leder till höga strömmar som snabbt löser ut skydden (säkringar mm). Andra länder har valt andra system.
Det finns olika varianter, TN-C där skyddsjord och nolla går i samma ledare samt TN-S där de går i olika ledare. I ett rent TN-S-system kan man ha fler jordtag än det nära transformatorn. I ett TN-C och TN-C-S system är det för- och nackdelar att väga samman. Viktigare än extra jordtag är korrekt potentialutjämning. De tar bort farliga potentialskillnader om ett elfel är framme, även vid en skadad jordledning.
Skyddsjorden är till för att snabbt avbryta ett elfel genom att höga strömmar utlöser skydden.
Potentialutjämning är till för att spänningsskillnaderna inte ska bli för höga.
Ett extra jordtag kan man se som en potentialutjämning mot marken.
En avbruten nolla i ett Y-kopplat trefassystem är dålig vad man än gör. Är man nervös för det behöver man utrustning som övervakar anslutningen och snabbt bryter om ett fel är framme. Jag vet inte ens om det finns, och finns det så är det säkert dyrt.
I Sverige har vi vidare valt att normalt jorda nollpunkten i vårt system. Jordningen sker oftast nära transformatorn. Vi försöker även använda samma jordpotential som i miljön runt förbrukaren. Detta system kallas för TN. Systemet har fördelen att jordslutning leder till höga strömmar som snabbt löser ut skydden (säkringar mm). Andra länder har valt andra system.
Det finns olika varianter, TN-C där skyddsjord och nolla går i samma ledare samt TN-S där de går i olika ledare. I ett rent TN-S-system kan man ha fler jordtag än det nära transformatorn. I ett TN-C och TN-C-S system är det för- och nackdelar att väga samman. Viktigare än extra jordtag är korrekt potentialutjämning. De tar bort farliga potentialskillnader om ett elfel är framme, även vid en skadad jordledning.
Skyddsjorden är till för att snabbt avbryta ett elfel genom att höga strömmar utlöser skydden.
Potentialutjämning är till för att spänningsskillnaderna inte ska bli för höga.
Ett extra jordtag kan man se som en potentialutjämning mot marken.
En avbruten nolla i ett Y-kopplat trefassystem är dålig vad man än gör. Är man nervös för det behöver man utrustning som övervakar anslutningen och snabbt bryter om ett fel är framme. Jag vet inte ens om det finns, och finns det så är det säkert dyrt.