Hur lagar jag putssläpp på källarinnervägg bäst på en 40tals villa
Hej
Jag har läst många trådar här på Byggahus och råd/tips från andra håll men jag känner mig fortfarande osäker på vad som blir bäst reparation av en källarinnervägg där puts har släppt. Andra väggar i källaren har putssläpp också men i mycket mindre omfattning. Väggen som har mest problem är en yttervägg i den bemärkelsen att på andra sidan väggen är det jord. Huset är dränerat för ca 10-15 år sedan men eftersom det är ett garage på andra sidan den här väggen kunde man inte dränera den delen, därför släpper den igenom mer fukt än övriga väggar.
Fukthalten pendlar men är mellan 50-60% normalt, varför jag vet att den släpper igenom en del fukt är för att bakom där putsen har släppt kommer det saltutfällningar och har avtagit nu när hösten kom. Jag har knackat bort en del lös puts som ni ser och på vissa områden har det släppt hela vägen till betongblocken medan på vissa ställen sitter det bra (fast) så frågan är om jag ändå borde bila bort allting och "börja om" med enbart kalkbruk? Jag har förstått att det är det bästa för att släppa igenom fukt så det känns lämpligt eftersom jag inte kan bli kvitt den extra fukten. Med tanke på att fukthalten ändå håller sig på en god nivå tänker jag att ventilationen fungerar tillfredsställande och då borde det inte bli några problem att släppa igenom fukten, bättre det än att stänga inne den och få mer putssläpp? Rummet ska användas som bla vinkällare så det ska inte stå saker som täcker för väggen utan det ska kunna andas bra.
Jag har sedan tänkt måla med kalkfärg men jag behöver bli kvitt färgen som sitter där idag (detta blir enkelt om bilning av hela väggen är bästa lösningen), tidigare ägare uppger att de har målat senaste gången med silikatfärg men jag har också läst i loggbok från ägaren innan dess att de har målat en gång med vanlig plastfärg vilket de upptäckte bubblade och inte fungerade, därav silikatfärgen senare. Jag funderar bara på om de har använt dålig silikatfärg eller om de målade silikatfärgen ovanpå plastfärgen för vissa delar som jag har dratt av färgen på påminner otroligt mycket om plastfärg och då gör silikatfärgen mindre nytta. Jag har läst att vissa har slipat bort den men det låter som en ineffektiv lösning och bör bara damma något så otroligt mycket? Jag har å andra sidan redan en giraffslip med koppling till grovdammsugare så det kanske är ett alternativ.
Det är klinkersgolv i hela källaren med vattenburen golvvärme men i rummet som har värst putssläpp är det enbart klinkers, ingen golvvärme.
Jag har läst många trådar här på Byggahus och råd/tips från andra håll men jag känner mig fortfarande osäker på vad som blir bäst reparation av en källarinnervägg där puts har släppt. Andra väggar i källaren har putssläpp också men i mycket mindre omfattning. Väggen som har mest problem är en yttervägg i den bemärkelsen att på andra sidan väggen är det jord. Huset är dränerat för ca 10-15 år sedan men eftersom det är ett garage på andra sidan den här väggen kunde man inte dränera den delen, därför släpper den igenom mer fukt än övriga väggar.
Fukthalten pendlar men är mellan 50-60% normalt, varför jag vet att den släpper igenom en del fukt är för att bakom där putsen har släppt kommer det saltutfällningar och har avtagit nu när hösten kom. Jag har knackat bort en del lös puts som ni ser och på vissa områden har det släppt hela vägen till betongblocken medan på vissa ställen sitter det bra (fast) så frågan är om jag ändå borde bila bort allting och "börja om" med enbart kalkbruk? Jag har förstått att det är det bästa för att släppa igenom fukt så det känns lämpligt eftersom jag inte kan bli kvitt den extra fukten. Med tanke på att fukthalten ändå håller sig på en god nivå tänker jag att ventilationen fungerar tillfredsställande och då borde det inte bli några problem att släppa igenom fukten, bättre det än att stänga inne den och få mer putssläpp? Rummet ska användas som bla vinkällare så det ska inte stå saker som täcker för väggen utan det ska kunna andas bra.
Jag har sedan tänkt måla med kalkfärg men jag behöver bli kvitt färgen som sitter där idag (detta blir enkelt om bilning av hela väggen är bästa lösningen), tidigare ägare uppger att de har målat senaste gången med silikatfärg men jag har också läst i loggbok från ägaren innan dess att de har målat en gång med vanlig plastfärg vilket de upptäckte bubblade och inte fungerade, därav silikatfärgen senare. Jag funderar bara på om de har använt dålig silikatfärg eller om de målade silikatfärgen ovanpå plastfärgen för vissa delar som jag har dratt av färgen på påminner otroligt mycket om plastfärg och då gör silikatfärgen mindre nytta. Jag har läst att vissa har slipat bort den men det låter som en ineffektiv lösning och bör bara damma något så otroligt mycket? Jag har å andra sidan redan en giraffslip med koppling till grovdammsugare så det kanske är ett alternativ.
Det är klinkersgolv i hela källaren med vattenburen golvvärme men i rummet som har värst putssläpp är det enbart klinkers, ingen golvvärme.
Hur har rummet använts fram till idag?
Har nämligen samma fenomen i vårt torkrum. Det lustiga är att på "samma" vägg i angränsande rum, där väggen varit uppreglad med fuktspärrad spånskiva (badrum), var putsen i tipptopp skick. Och inte heller något tecken på fuktskador på spånskivan. Så i mitt fall kan man ju inte undgå att tänka tanken att skadorna till stor del är kopplade till fukt inifrån.
Har som ett litet experiment testat att laga i delar med både putsbruk C och luftkalk för att se om det uppvisar någon praktisk skillnad i beteende, men ärligt talat lär det inte synas någon skillnad inom min tidshorisont. Men delar din tanke om att ta ner allt och putsa upp det igen med maximalt diffusionsöppna material.
Med det sagt så vittrar ju även kalkputs/färg med tiden så någon evighetslagning blir det knappast ändå.
Har nämligen samma fenomen i vårt torkrum. Det lustiga är att på "samma" vägg i angränsande rum, där väggen varit uppreglad med fuktspärrad spånskiva (badrum), var putsen i tipptopp skick. Och inte heller något tecken på fuktskador på spånskivan. Så i mitt fall kan man ju inte undgå att tänka tanken att skadorna till stor del är kopplade till fukt inifrån.
Har som ett litet experiment testat att laga i delar med både putsbruk C och luftkalk för att se om det uppvisar någon praktisk skillnad i beteende, men ärligt talat lär det inte synas någon skillnad inom min tidshorisont. Men delar din tanke om att ta ner allt och putsa upp det igen med maximalt diffusionsöppna material.
Med det sagt så vittrar ju även kalkputs/färg med tiden så någon evighetslagning blir det knappast ändå.
Det har använts som förråd, åtminstone var det så när vi var på visningen och det kan ha använts till annat tidigare. Dock finns det inget där inne, inga vägguttag tex men man kan ju ha lagt in en förgreningsdosa såklart.C cpalm skrev:
Intressant aspekt från din sida, om ditt har använts som torkrum så kan det ju mycket väl vara så och det borde förklara varför det inte är påverkat i badrummet som är fuktspärrat?
Jag är helt med på att man kan behöva komma tillbaka och reparera igen och just därför tvekar jag om det är mer värt att ta ner allt, oavsett hur bra det sitter och se till att det nya åtminstone kan hålla 10år? utan att man ska behöva underhålla. Om jag lagar det som är dåligt nu och sen behöver dutta lite varje år så gör jag hellre en insats nu.
Ja, å andra sidan innebär ju fuktspärren att ingen fukt heller "släpps ut" på insidan.S Solmyr skrev:
En annan vild teori kan ju vara att skadorna tvärtom uppstår pga fukttransporten. Dvs. när insidan hålls torr driver det på en kontinuerlig transport av fukt från den fuktiga sidan till den torra som utarmar materialet i väggen. Till skillnad mot väggen som haft tätskikt på insidan, där det uppstått en fuktbalans mellan in- och utsidan.
Finns säkert någon professor i materialfysik som har svar på dessa frågor, som tyvärr inte får genomslag i den allmänna förståelsen för dessa konstruktioner. 🙂
Det har du rätt i, intressanta tankar och inte helt otänkbart. Det var förmodligen så det var när det byggdes också, dvs fuktigare i rummet eftersom det agerade matkällare dessutom.
En sak jag är otroligt osäker på är om jag nu tar "genvägen" och lagar fläckarna, borde jag ta ett hårdare bruk först och sen ett lager mjukare, jag tänker om jag börjar med c-bruk och går sedan över till kalkbruk. Varför denna undran? Därför att det ser ut som att man har använt ett sorts bruk och sedan ett tunnare lager annat bruk. Eftersom jag inte vet vilket bruk som använts har jag förstått att det är ett "safe bet" att putsa med kalkbruk, men det är som sagt bara vad jag har lyckats läsa mig till.
En sak jag är otroligt osäker på är om jag nu tar "genvägen" och lagar fläckarna, borde jag ta ett hårdare bruk först och sen ett lager mjukare, jag tänker om jag börjar med c-bruk och går sedan över till kalkbruk. Varför denna undran? Därför att det ser ut som att man har använt ett sorts bruk och sedan ett tunnare lager annat bruk. Eftersom jag inte vet vilket bruk som använts har jag förstått att det är ett "safe bet" att putsa med kalkbruk, men det är som sagt bara vad jag har lyckats läsa mig till.