En sak till, jag kommer att kräva ett avtal där det är tydligt att det är hennes ansvar att stå för alla driftkostnader, samt hålla det försäkrat. Om hon inte håller det så kommer jag kräva försäljning av huset (vilket man kan göra om man äger en del och den andra delaägaren inte vill eller kan lösa ut en).
 
  • Gilla
  • Älska
MichelleW och 12 till
  • Laddar…
em72 em72 skrev:
Tack för alla svar och råd. Ska försöka svara på några av de frågor som kommit.

Inser att ta över hela huset och sedan hyra ut det till henne inte kommer att funka, Främst beroende på att jag bor 144 mil från henne, om diskmaskinen går sönder eller något annat som man som hyresvärd är skyldig att fixa så blir det väldigt jobbigt. Dessutom så tror jag inte hon kommer att ha råd att bo kvar även om jag så skulle ta 0 kr i hyra eftersom hon hitintills inte lyckats att få ekonomin att gå ihop utan börjat knapra på summan som skulle gå till mig. Det är dyra driftkostnader, huset är dåligt isolerat och ligger i norra norrland så elräkningarna är skyhöga.

Jag har bestämmt mig att inte avstå mitt arv till henne, det ska investeras till barnens framtid. Jag kommer först och främst försöka övertyga henne om att hon måste flytta till ett billigare och mer lättskött boende, tex en lägenhet. Hon är 82 och har varken kraft eller kunskap att sköta om ett hus. Om det inte funkar så kommer jag att erbjuda mig att justera bouppteckningen så att jag tar över 25% av huset mot att hon får 140 kSEK (25% av 560 kSEK), eller snarare vi drar av 140 kSEK från de drygt 600 kSEK som igentligen ska överföras till mig. Då kan hon åtminstone bo kvar ett år och fundera på hur hon vill lösa boendet, längre än 1 år lär hon inte ha råd att bo kvar men då får hon tid att inse hur svårt det är att bo i hus på egen hand. Eftersom hon i så fall äger 75% av huset så har hon ett egnintresse att se till att huset hålls i åtminstone ok skick för annars drabbar det henne själv när huset säljs. Och eftersom jag då kommer stå med på lagfareten kan hon inte skänka bort huset till någon annan. Jag har bekanta i närheten som kan hålla koll och meddela mig ifall det förfaller och då kan jag tvinga fram en försäljning. Visserligen riskerar jag att värdet kan minska, men då förlorar jag inte så mycket. Dessutom så löser det problemet med att hela den summa som jag ska ha inte längre finns kvar på kontot. Vattenfall har för ca 1 år sedan informerat om att de ev kommer lösa in husen i området, och då till marknadsvärde (plus lite till), och om det sker så måste hon flytta iaf.

Logiskt förstår jag att det bästa vore att ta arvet och springa men känslomässigt så klarar jag inte det. Har diskuterat detta med min man och han håller med om mitt beslut. Dessutom så har hon i alla fall en god egenskap, hon hälsar på en ensam släktning til mig då och då för en fika, det är något jag inte kan göra pga avståndet, och det är jag tacksam för att hon gör.

Tack för att jag fick ventilera mitt dilemma, jag var rädd att alla skulle tycka att jag är hemsk person som inte vill avsäga mig mitt arv även om det innebär att hon måste flytta. Efter att ha läst era kommentarer så inser jag att det är ok att inte vilja avsäga mig arvet.
Låter som en rimlig lösning av flera möjliga.

Det viktiga är att du ser till att dina pengar sitter stadigt fast så hon inte kan slarva bort dem.

Skillnaden mellan en kompromissvillig person och en mespropp är att den kompromissvilliga söker lösningar som fungerar för alla men där hon själv inte förlorar något betydande värde, medan mesproppen låter sig bli överkörd.
Nu har du visat att du är en kompromissvillig person men inte en mespropp.
 
  • Gilla
  • Älska
Roger Fundin och 14 till
  • Laddar…
Unikt namn
Är det realistiskt att en 82årig tant bor ensam i ett stort hus som hon inte har råd med? Det är väl rimligare att hon flyttar till en bättre anpassad lägenhet.

Hade din far velat att barnbarnen går lottlösa för att styvmodern ska leva upp pengarna så hade han skrivit ett sådant testamente.
 
  • Gilla
Cheesen och 2 till
  • Laddar…
Den enda realistiska lösningen är att övertyga damen om att hon behöver ett ändamålsenligt boende.
En lösning med att ta över hela eller del av huset är inte bra. Om det blir problem och damen obstruerar har du visserligen rätt att kasta ut henne och sälja, men det kan kräva mycket jobb och advokatkostnader. Det kan lätt äta upp de pengar som finns i dödsboet idag.
Jag känner till en liknande situation i släkten där huset såldes till en annan släkting. Tanten blev 102 år. Visserligen var det inte 144 mil, men de fick åka 14 mil för att klippa den stora gräsmattan.
 
  • Gilla
TessanDoo och 5 till
  • Laddar…
K kindvall skrev:
De fick åka 14 mil för att klippa den stora gräsmattan.
Måste ju vara billigare att rekrytera någon lokal ungdom...
 
  • Gilla
SågspånPappspikEternit
  • Laddar…
S Staffan-N skrev:
Måste ju vara billigare att rekrytera någon lokal ungdom...
Säkerligen. Men det var inte så gott om ungdom i obygden.
Och det här var människor som hellre tankade bilen än att lämna ifrån sig pengar.
 
Du kan inte lita på henne och mycket gamla människor blir ofta manipulativa och anser sig ha rätt till allt.

Säg till henne att ni säljer huset nu och delar på pengarna. Du skall ha ut allt nu för hon kommer inte sköta huset. Hon får skaffa en lägenhet.

Viker du ner nu kommer snart krav på att du skall sköta huset och bekosta än det ena och än det andra.
 
  • Gilla
Alti och 4 till
  • Laddar…
Unikt namn Unikt namn skrev:
Är det realistiskt att en 82årig tant bor ensam i ett stort hus som hon inte har råd med? Det är väl rimligare att hon flyttar till en bättre anpassad lägenhet.

Hade din far velat att barnbarnen går lottlösa för att styvmodern ska leva upp pengarna så hade han skrivit ett sådant testamente.
Det är en liten 1-plans stuga som utgör själva boningshuset numera, så igentligen så är det lagom i storlek till henne, men det är ändå en hel del jobb att sköta om hus och trädgåd. Det finns visserligen ett par uthus och ett till lite större hus på tometen men dessa används i dagsläget som förvaring, garage mm.

Jag tror inte att det är realistiskt för henne att bo kvar även om hon hade lite bättre ekonomi för hon är inte vad att hugga i och ta hand om saker. Min far har varit för snäll och skämt bort henne, han skötte allt utvändigt (snöröjning, gräsklippning, rensa hundgården och hönshuset, veden, bilarna mm) samt en stor del av hushållsarbetet också (all matlagning inkl handling och disk mm). Det enda som jag vet hon skött om är tvätten så hon är inte van att jobba.

Jag håller helt med att om min far hade velat att hon skulle sitta i orubbat bo så hade hans skrivit ett testamente till hennes förmån samt pratat med mig om det.
 
  • Gilla
  • Älska
ylven och 6 till
  • Laddar…
H heimlaga skrev:
Låter som en rimlig lösning av flera möjliga.
Det låter som en mycket orimlig lösning.
H heimlaga skrev:
Det viktiga är att du ser till att dina pengar sitter stadigt fast så hon inte kan slarva bort dem.
Jag ser åtskilliga scenarier där de stadigt fastsatta pengarna brinner upp. Bokstavligt. Eller spolas bort eller...? Bara fantasin sätter gränser, för vad som kan gå fel!
H heimlaga skrev:
Skillnaden mellan en kompromissvillig person och en mespropp är att den kompromissvilliga söker lösningar som fungerar för alla men där hon själv inte förlorar något betydande värde, medan mesproppen låter sig bli överkörd.
Nu har du visat att du är en kompromissvillig person men inte en mespropp.
En lösning där det kan gå hur illa som helst när en virrig eller hämndlysten eller kanske både ock, "hyresgäst" besitter en villa över hundra mil ifrån TS. Den lösningen är en usel "kompromiss" som absolut inte bör uppmuntras med en massa babbel.
 
Redigerat:
  • Gilla
pmd och 4 till
  • Laddar…
Intet Intet skrev:
Det låter som en mycket orimlig lösning.

Jag ser åtskilliga scenarier där de stadigt fastsatta pengarna brinner upp. Bokstavligt. Eller spolas bort eller...? Bara fantasin sätter gränser, för vad som kan gå fel!

En lösning där det kan gå hur illa som helst när en virrig eller hämndlysten eller kanske både ock, "hyresgäst" besitter en villa över hundra mil ifrån TS. Den lösningen är en usel "kompromiss" som absolut inte bör uppmuntras med en massa babbel.
Kors i taket, för en gångs skull är vi på samma våglängd 😀

Just att klippa banden med den här ”onda manipulativa styvmamman” känns kanske som det allra viktigast i det här läget.
Vill man säkra arvspengar till sina egna barn så är det bästa att göra det så fort som möjligt.
 
  • Gilla
  • Haha
Guzzi och 1 till
  • Laddar…
Om det nu är betalt och klart. Då kan hon sälja och köpa ett annat boende. Även om det är mindre och inte har samma standard så kommer per definition inte att sitta på bar backe. Det kanske är möjligt att hon kan få tag i en hyresrätt. Beroende på var hon bor så kan det gå ganska snabbt. Har hon dessutom ekonomiska problem så kommer hon sannolikt inte kunna behålla boendet oavsett. DÅ kanske alternativet med bostadsrätt där hon får kapital över är ett bättre alternativ.
 
  • Gilla
hallingguza
  • Laddar…
S Sweetme skrev:
Kors i taket, för en gångs skull är vi på samma våglängd 😀

Just att klippa banden med den här ”onda manipulativa styvmamman” känns kanske som det allra viktigast i det här läget.
Vill man säkra arvspengar till sina egna barn så är det bästa att göra det så fort som möjligt.
Jag är lika överraskad som du😁.
Miraklernas tid är inte förbi! Än.
 
  • Gilla
Sweetme
  • Laddar…
em72 em72 skrev:
Jag har hamnat i en komplicerad situation och behöver råd om möjliga vägar framåt. Min far gick bort för ett tag sedan och nu när bouppteckningen är klar och undertecknad av både min fars fru och mig så hör hon av sig och hävdar att hon inte kommer att ha råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv. Jag är normalt en generös person och hade först tänkt avstå majoriteten av mitt arv till henne (jag har dock aldrig sagt detta till henne) men det var ett par saker som fick mig att ändra mig. Nu undrar jag om det finns något sätt för mig att skydda mitt arv utan att ställa henne på bar backe? Finns det tex något 'vattentätt' kontrakt man kan skriva?

Först lite bakgrund. Jag är min fars enda barn, sk särkullebarn, och har därmed rätt att få ut mitt arv direkt. Hon är min fars tredje fru (min mamma var hans första fru) och hon kom in i bilden när jag var ca 18 år och redan flyttat hemifrån. Hon och jag har inte haft någon nära relation, dels för att vi aldrig har bott tillsammans (annat än lov/semestrar) dels för att hon är en väldigt egoistisk och självcenterad person, dessuom missunsam och skadeglad, pratar illa om allt och alla osv. Hon är oförmögen att visa tacksamhet, inte ens om jag ger henne en present eller gör henne en tjänst så säger hon det minsta tack.

Den viktigaste anledningen varför jag vill ta ut mitt arv är att jag har två barn med flera funktionsnedsättningar, och barnen kommer inte kunna ha ett normalt arbete utan leva på en låg aktivitetsersättning eller liknande. Arvet skulle därmed kunna göra stor skillnad framöver för barnen även om de inte är någon jättesumma.

Min 'styvmor' är barnlös och har sagt att hon kan tänka sig att låta mig ärva henne om jag låter henne sitta i orubbat bo, men problemet är att jag inte tror det kommer finnas något att ärva efter henne eftersom hon har höga omkostnader men låg pension pga att hon valt att jobba så lite som möjligt (min far har försörjt henne till stor del). Jag har ingen arvsrätt efter henne, och även om hon skulle skriva ett testament så kan hon riva det när som helst, tex om hon blir sur på mig.

Som ni förstår så är detta ingen person som jag gillar det minsta, men jag har ändå svårt att tvinga någon att sälja sitt hem för att jag ska få ut mitt arv. Enligt bouppteckningen så ska jag få drygt 600.000 kr plus en min fars bil (50.000). Hon får huset med lösöre, en hyfsat ny bil samt ett par andra fordon, och ca 25.000 kr. Huset är värt ca 560.000 kr och obelånat.

Hon säger att hon inte har råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv, dvs hon behöver mina 600.000 kr för omkostnader. Jag har funderat på en kompromiss, att jag får halva huset mot att det belopp jag ska få minskar med halva husets värde. Den dagen hon säljer huset får jag då ut resten av mitt arv. Min tanke är att skriva ett kontrakt där detta framgår, samt att hon måste stå för alla driftskostnader (inkl försäkring) eftersom det är hon som bor där. Då riskerar jag visserligen att delar av mitt arv minskar (hon kommer garanterat inte underhålla huset det minsta, huset ligger på landet och har endast en liten tomt och kan bli svårsålt särskilt om det inte underhålls). Men på detta vis så slipper jag tvinga henne att flytta. Tror ni att det är möjligt att skriva en sådant kontrakt på rimligt vis? Eller ser ni andra möjliga vägar? Tacksam för råd och hjälp av er kunniga.

Värt att lägga till är att min far var medveten om arvssituationen men trots det valde att inte skriva ett testamente till fruns fördel, för att även han var orolig för sina barnbarns framtid.

PS. Ber om ursäkt för stavfel, jag stavar som en kratta och hittar ingen stavningskontrollfunktion. DS.
Vill du ha arvet, ta ut det nu..

Kan du tänka dig att ge henne delar av arvet, så är bara den stora frågan hur snäll du är? (hur mycket hon ska få)

Om en bråkdel av det du skrivit är sant (om hennes personlighet/beteende) så ska du inte räkna med att det är något värdefullt kvar när hon väl trillar av pinnen.. (troligen bara skulder)

Det är inte lätt att ta sådana där konflikter (man vill sällan ställa nån på bar backe eller orsaka problem), men det vet också den andra parten och det kan är de också utnyttja (när det passar dem).

Ibland lönar det sig att vara snäll...
... ibland lönar det sig inte!

Jag är en mespropp själv och skulle må dåligt över tanken på det hela.. men detta är nog ett av tillfällena då JAG hade valt att inte vara snäll (hade varit skillnad om jag hade haft en varm relation till henne...)
 
  • Gilla
vcx och 7 till
  • Laddar…
En sådan människa finns ingen anledning att tycka synd om. Hade hon velat så hade hon sett till att skapa en bra relation under alla dessa år ni ändå träffats. Nej, säger jag, var resolut och kräv att arvet skiftas ut NU
em72 em72 skrev:
På de 6 månades om gått sedan min far dog så har hon redan använt upp mer pengar än hon har, dvs det finns inte längre kvar hela den summa som jag enligt bouppteckningen ska få
Det här är ju märkligt! Har hon kunnat disponera medllen som hör till dödsboet och förbrukat en del för egen vinning? I så fall blir hon skyldig att betala tillbaka det till dödsboet. Ännu större skäl att se till att hon tvingas sälja kåken och flytta ifrån den. Se för guds skull till att det sker snarast så inte alla stålar går upp i rök. Och se till att hon inte kan disponera mer av dödsboets tillgångar
 
  • Gilla
Roger Fundin och 1 till
  • Laddar…
Det kan kanske vara värt att nysta i Vattenfall-tråden? Hör av dig till dem som företrädare för dödsboet och kolla var de står idag. Det är ju en utmärkt tidpunkt att göra en inlösning om det kan ge extra pengar till damen.
En bostadsrätt är nog det bästa alternativet då det bör ge lägre månadskostnad, och ev. bostadstillägg. Om hon hyr en lägenhet och har kvar pengarna för huset lär det inte bli något bostadstillägg förrän hon har satt sprätt på pengarna.
 
  • Gilla
Roger Fundin och 2 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.